Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berge Bergen
556
fold fylke). Han var stortmgsman 1892-94 och
1898-1912 samt tillhörde först vänstern, men
1906-12 frisinnade samlingspartiet. Som deras
gemensamme kandidat valdes han 1905-06 till
president i odelstinget, en plats, som han beklädde
äfven 1910 och 1912. 7 nov. 1906-28 okt. 1907
var han finans- samt därefter, till 19 mars 1908,
kyrka- och undervisningsminister; 2 febr. 1910-20
febr. 1912 var han åter finansminister.
Berge, Rikard, norsk folklorist, f. 7 nov.
1881 i Rauland, Telemarken, sedan 1908 hem-
mansegare, har varit flitigt verksam som ut-
gifvare af sagor, sägner och visor m. m. (Norsk
visejugg, 1904, Stev jra Telemarki, 1908 ff., Norsk
bondeliv i segn og sogn, 1911, Norske folkeeventyr,
1914, Norsk bondesylv, 1920 ff.).
Bergebo, tuberkulossanatorium vid Borlänge,
Kopparbergs län, öppnades 1917 och har 24 platser,
främst alsedda för btora Kopp axbergs bergslags per-
sonal.
*Bergedorf. - 2. Vid B. finns ett observato-
rium (se d. o., fig. 1).
Bergelmer, Einar Per Maurits, jurist,
f. 19 maj 1870 i Jönköping, aflade juris kan-
didatexamen i Uppsala 1893, tjänstgjorde seder-
mera i och under Göta hofrätt, där han blef fiskal
1904, assessor 1907 och hofrättsråd 1909, inne-
hade därefter flera förordnanden i Nedre justitie-
revisionen och Justitiedepartementet (bl. a. som
byråchef för lagärenden 1910-11) samt utnämndes
1911 till häradshöfding i Södertörn. Som sekre-
terare hos kommittéer för lagstiftning om för-
eningar och om aktiebolag har B. utarbetat de
af dessa kommittéer offentliggjorda redogörelserna
för utländsk lagstiftning om ifrågavarande ämnen
(1903, 1907). 1916 utgaf B. "Juridisk tid-
skrift". C.G.Bj.
*Bergen. Efter inkorporering 1915 af Aarstads
härad har B:s areal vuxit till 34,9 kvkm. med
en hemmahörande befolkning vid folkräkningen 1
dec. 1920 af 91,443 pers. Öfver 60 proc. af
stadens nuv. areal utgöres af fjäll, under det att det
stadsmässigt bebyggda området utgör blott omkr.
200 har. Stadens handel och sjöfart ha under
krigsåren fått stort uppsving, särskildt under den
tid, då B. till följd af kontinentruternas
afspärrning blef knutpunkten för Nord-Europas
samfärdsel. Trots de stora krigsförlusterna har också B:s
handelsflotta fördubblats och utgjorde 1921 612
fartyg om 592,463 bruttoton (353,647 nettoton).
Förutom liflig inländsk trafik på de angränsande
fjordarna och norska kusten har B. regelbundna
ruter på England, kontinentens hamnar och
Amerika. Stadens hamn, Vaagen, är numera
otillräcklig och skall utvidgas genom kajanläggningar vid
Puddefjorden och Store Lungegaardsvand. Det
ankommande och afgående tonnaget i utländsk fart
var 1920 tills. 1,017,612 ton. Exporten och
importen ha också vuxit betydligt under de senaste
årtiondena. Åren närmast före Världskriget
utfördes öfver B. 35–60 proc. af Norges export af
olika fiskprodukter, under det att importen af
petroleum och spannmål var omkr. 40 proc. af
hela Norges import. Det sammanlagda värdet af
importen 1920 uppgick till 469 mill. kr. och af
exporten till 102 mill. kr. B:s industri är ganska
betydande, ehuru flera af de största kvarnarna och
skeppsvarfven äro belägna utanför stadsområdet.
B. hade 1920 498 fabriker med 7,977 arbetare.
De förnämsta industrierna äro mek. verkstäder
och skeppsvarf, kvarnar, textil- och
konservfabriker, äfvensom boktryckerier. Utom Bergensbanan
(se d. o. Suppl.), hvars station sedan 1913 är
flyttad till Strömgaden ö. om Lille
Lungegaardsvand, har B. järnvägsförbindelse med Os,
hvarjämte en elektrisk linbana sedan 1918 för upp på
Flöjfjället (312 m. ö. h.). Af under senare år
uppförda byggnader märkas Bergens teater,
uppförd midt på Engen vid pass 100 m. n. ö. om
den gamla vid Teatergatan belägna teatern, samt
Bergens offentliga biblioteks nya byggnad (plats
för 230,000 bd) vid Lille Lungegaardsvand.
B. har sedan 1904 ett handelsgymnasium, sedan
1905 musikakademi och sedan 1909
konsthandtverksskola. I B. finns ock meteorologiskt
observatorium. Vestlandske (ej västanfjällska)
konstindustrimuseet har skapats af en 1887 för ändamålet
bildad förening (f. n. omkr. 200 led.). Det har fått
mottaga stora donationer af C. Sundt m. fl.,
åtnjuter bidrag af kommunen och staten, har fonder till
ett belopp af nära 200,003 kr. samt bibliotek och
mönstersamling (omkr. 20,000 n:r). I samma
byggnad, färdig 1896, äro äfven belägna stadens
tafvelgalleri, Bergens konstförening och fiskerimuseet.
Vid hörnet af Tydskebryggen och Torvet ligger
hanseatiska museet, grundlagdt 1872 af köpman J.
W. Olsen och 1916 inköpt af Bergens stad. Det
1825 af stiftsamtman W. F. K. Christie skapade
B:s museum, hvars styrelse utgöres af 9 medlemmar
och som ledes af en direktor, omfattar 1 zoologisk,
1 botanisk, 1 mineralogisk-geologisk, 1
historisk-antikvarisk afdelning, 1 geofysiskt institut
(omfattande 1 afd. för hydrografi och 1 för dynamisk
meteorologi), hvar under en professor, 1 professur
i norsk språkforskning och Sundts lärostol i zoologi,
hvarjämte till museet höra bibliotek (omkr. 120,000
bd), botanisk trädgård (med palmhus från 1900),
seismografstation och biologisk station. Museet har
utgett tidskr. "Urda" (3 bd, 1834–47),
årsberättelser sedan 1884 (fr. o. m. 1892 kallad
"Aarbok"), populära tidskr. "Natura" (sedan 1887)
samt tvångsfria skrifter (en äldre serie på 7 bd
och en nyare, hvaraf hittills utkommit 2 bd) m. m.
Dess fonder uppgå till 1,24 mill. kr. Till en
blifvande matematisk-naturvetenskaplig fakultet och
nybyggnad för historisk-antikvariska afd. har B:s
kommun skänkt 1 mill. kr., staten 100,000 kr.,
enskildt ha för samma ändamål och geofysiska
institutet insamlats 1,34 mill. kr. och till en
särskild universitetsfond 300,000 kr.
15–16 jan. 1916 härjade en häftig eldsvåda de
centrala kvarteren, en tjugondel af stadens
bebyggda område med stadens affärscentrum, hvarvid
egendom till ett värde af öfver 50 mill. kr.
förstördes. Af de på kartan i hufvuduppl. sp.
1441–42 angifna byggnaderna förstördes n:o 2, 12,
13, 17, 35, 47, 71, 78 samt två med 65
betecknade skolor n. ö. om Engen. De brunna kvarteren
skola omregleras, i det att staden exproprierar alla
tomter, där uppför en del offentliga byggnader
samt sedan försäljer öfverblifna tomter. Då de
brumna kvarteren utgöra stadens "City" och till
största delen komma att intas af affärshus, blir
det redan förut knappa utrymmet i det gamla B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
