Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bensow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Bensow-Benädningsrätt
542
tet. Af hans vittra verk märkas dels hans histo-
riska romaner: By what authority? (1904), The
king’s achievement (1905) och The queen’s tra-
gedy (1906), en trilogi från tiden för brytningen
mellan protestantism och katolicism i England;
Lord of the world (1907; "Världens furste", 1911)
och The dawn of all (1911), framtidsromaner, af
hvilka den ena har till förutsättning, att kristen-
domen utrotas från jorden, den andra, att den i
katolsk form vinner seger; vidare The sentimen-
talists (1906), The conventionalists (1908), The
necromancers (1909), None other gods (1910),
Come räck! come rope! (1912), The coward
(s. å.); Old testament rhymes (1913) och Poems
(1914), skådespelen The maid of Orleans (1910),
The upper room (1914) och flera mysteriespel m. m.
Postumt utgafs berättelsen Loneliness (1915). Bland
hans många religiösa arbeten kunna nämnas hans
första bok, de mystiska novellerna The light invi-
sible (1904), vidare The religion oj the plain man
(1906), Paradoxes of catholicism (1913) och Gon-
fessions of a convert (s. å.). - B:s författarskap
började efter hans öfvergång till katolicismen och
är delvis öppet, delvis i förklädnad katolskt pro-
pagandistiskt, i all sin ensidighet fängslande genom
författarens tankeskärpa, människokännedom och
eldiga öfvertygelse. Se biogr. af B:s broder, A. C.
Benson (1915), C. C. Martindale (1916) och J. J.
Watt; om "Världens herre" se F. Book, "Essayer
och kritiker 1913-1914" (1915). - B:s nyss-
nämnde broder, Arthur Christopher B.,
f. 24 april 1862, genomgick Eton och King’s col-
lege, Cambridge, var 1885-1903 "master" i
Eton, återvände till Cambridge, där han 1915
vardt master vid Magdalena college, skref 1899
sin faders lefnadsteckning, utgaf i förening med
viscount Esher drottning Viktorias bref (1907) och
har författat ett stort antal litterära och litteratur-
historiska verk, af hvilka flera diktsamlingar (sam-
lade i Poems, 1909), arbeten om Tennyson (1903),
Rossetti (1904), E. Fitz Gerald (1905), W. Pater
(1906), Euskin (1911), berättelser och essaysam-
iingar (The Upton letters, 1905, From a college
window, 1906, Escape, and other essays, 1915
m. fl.). - En tredje broder, Edward Fre-
deri c B., f. 24 juli 1867, egnade sig först åt
arkeologi och deltog i gräfningarna i Aten och
Egypten 1892-95, gjorde lycka med novellen
Dodo (1893), som följts af ett fyrtiotal romaner,
bl. a. Osbornes (1910; sv. öfv. 1915), The oak-
leyites (1915), Up and down (1918), The coun-
tess of Lowndes square (1920) och Dodo won-
ders (1921), förströelseläsning, som ibland syftar
högre. R-nB.
Bensow. 1. Simon Konstantin B., tand-
läkare, f. 12 mars 1828 i Petersburg, d. 30 mars
1918, var en inom den nordiska tandläkarvärlden
synnerligen verksam man, som bl. a. skapade den
första polikliniken i Stockholm "för obemedlade
tandsjuke och för undervisning af kandidater"
(1865). Han var den egentlige stiftaren af och un-
der ett hälft årh. den sammanhållande kraften i
Skandinaviska tandläkarföreningen (se d. o.). B.
blef hoftandläkare 1867 och var bosatt i Finland
från 1872. - 2. J a k o b V i k t o r B., son till B.
l, tandläkare, f. 13 febr. 1854, blef 1884 före-
ståndare för polikliniken för tandsjukdomar i Göte-
borg och 1889 för Göteborgs tandläkarinstitut. Han
är en af stiftarna af Göteborgs tandläkarsällskap
och föreståndare för Göteborgs skoltandklinik. -
3. Josef Oskar B., den föregåendes kusin, teo-
log, f. 9 febr. 1870 i Stockholm, student i Uppsala
1887, blef efter studier i utlandet filos. d:r i Tii-
bingen 1895 och teol. licentiat i Rostock 1898. Han
var docent i dogmatik vid Uppsala universitet 1899
-1908, prästvigdes 1899 och utnämndes till kyrko-
herde i österåker 1905. B., som innehade förslags-
rum till professur i systematisk teologi 1905, 1908,
1910 och 1913, blef 1911 teol. d:r i Uppsala, Ti-
digt framträdde B. som författare, först på det skön-
litterära området, därefter inom filosofien. Tyngd-
punkten af hans synnerligen omfattande produktion
faller dock inom teologien. Där företräder B. en
strängt konservativ ståndpunkt, närmast befryndad
med den konfessionalism, som härskat inom Ro-
stocks teol. fakultet. Han har af ven varit verksam
som läroboksförfattare och öfversättare. Bland B:s
många skrifter märkas Dikter (1888; 2:a uppl.
1889), de dramatiska dikterna Antropos (1891-
92) och Svipdag (1894), Till Kants lära om tinget
i och för sig (1896), Die lehre von der kenose
(1903), Die lehre von der versöhnung (1904), Läro-
bok i symbolik (1904), Dogmatik (1909-11), Grund-
dragen af filosofiens historia (1913-16), Kyrka och
stat i deras förhållande till hvarandra (Synodalafh.,
1915), Etik (1916-19) och Svenska kyrkans be-
kännelseskrifter (1912). l-2. M. S-dt. 3. E. M.R.
Bensylmorfinklorid, farm, med. Se Peronin.
Bentlage, by. Se Got tes ga be.
Bentransplantation, kir. SeOsteoplastik.
Bentzon, Viggo, dansk rättslärd, universitets-
lärare, f. 15 aug. 1861, blef juris kandidat 1884,
doktor 1890 (på afh. Om begrebet vis maior) och
professor i allmän rättslära och privaträtt 1892.
B. var 1901-03 ordf. i sjöfartskommissionen samt
1910 medlem och 1912 ordf. i (danska afd. af)
skandinaviska familjerättskommissionen. Som sådan
har han haft väsentlig andel i utarbetandet af
den nya samnordiska äktenskapslagen. Han har
utgett bl. a. läroböckerna Den danske söret
(1890), Den danske ärver et (1910) och Person-
retten (1916). I omordningen af de juridiska stu-
dierna och af universitetsstatuten 1902 tog han
verksam del. E. Ebg.
Benved, bot. SeLonicera.
Benvedsfamiljen, bot., namn på fam. Cela-
straceæ.
Benvedsmalen, zoot. Se Pteromalidæ.
*Benzelstierna. - 2. Gustaf B. dog 28 april
1746 i Stockholm. - 3. Mattias B. fick 1759
statssekreterares titel.
Benzon, Peter Eggert, dansk författare,
f. 25 nov. 1857, kyrkoherde i Jylland sedan 1884,
har författat berättelserna Svovl (1894), Det s jette
bud (1896), Landsmænd (1898), Præster og
skikkelige folk (1905) m. fl. och skådespelen
Mariamme (1904), Biskoppen (1905), Antichrist
(1907) och Ebbe Skammelsen (1912). B:s hufvud-
motiv äro kyrkliga typer och religiösa brytningar,
skildrade med human kristen uppfattning. E. Ebg.
* Benädningsrätt, jur. Genom grundlagsändring
af 1909 R. F. § 26 har stadgats att, beträffande
mål af beskaffenhet att kunna tillhöra Regeringsrät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
