Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beer-Walbrunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Beer-Walbrunn-Befästningskonst
506
nålen och järnvägen Bruges-Gent. Omkr. 5,000
inv. Förbättringsa/nstalt (uppr. 1853).
Beer-Walbrunn [ber välbronn], Anton, tysk
tonsättare, f. 1864 i Ober-Pfalz, utbildad i Miin-
chen och på resor, blef 1901 lärare vid musik-
akademien i München (med professors titel 1908).
Han har komponerat operorna Die siihne, Don Qui-
xote och Das ungeheuer, symfoniska verk, körverket
Mahomet, körsånger, visor, pianokvartett, stråk-
kvartett, piano- och orgelstycken, musik till Shak-
speres "Hamlet" och "Stormen" m. m. E. F-t.
Beeth [bet], Lola, österrikisk sångerska, f.
1864 i Krakau, anställdes redan 1881 vid Berlins
hofopera och 1887 vid Wiens hofopera, fortsatte
sin utbildning hos fru Yiardot-Garcia och Lam-
perti samt gaf framgångsrika gästspel i Paris,
London, Nord-Amerika, Ryssland o. s. v. Efter
att ha lämnat Wienoperan bosatte hon sig i Berlin.
Till hennes roller hörde bl. a. Margareta i
"Faust", Fidelio, Eva i "Mästersångarna" och
Elsa i "Lohengrin". E. F-t.
*Beethoven, L. van. Hans namnteckning med-
delas å pl. II till art. Autograf. En nyare,
god biografi of ver B. är P. Bekkers (1911; sv. of v.
1916 af A. Hillman). Vidare märkas R. Rollands
"Vie de Beethoven" (1903, flera uppl.; sv. öfv.
1917) samt en kortare svensk B.-biografi af T.
Norlind (1907). Se Wien, fig. 18 och 26. B:s
byst (mod. af Naum Aronson) af täcktes i trädgår-
den till hans födelsehus i Bonn 1905.
Beets [bits]. 1. Adriaan B., holländsk
språkforskare, son till skalden Nicolaas Beets (se
hufvudarbetet), f. 28 juli 1860 i Utrecht, är sedan
1888 medlem af, sedan 1912 ordf. och sekreterare i
redaktionen för "Woordenboek der Nederlandsche
taal", där han redigerat bokstäfverna H, I, J,
hälften af G samt K (under utgifning; se N e d e r-
ländska språket och De V r i e s). Bland
B:s vetenskapliga skrifter må nämnas många upp-
satser i "Tijdschrift voor Nederlandsche taal- en
letterkunde" (hvars redaktionssekreterare han är)
m. fl. tidskr. och De disticha Catonis in het Middel-
nederlandsch (1885). I tidskr. "Museum" (1898
-1922) har B. offentliggjort en serie art. rörande
de nordiska språken och vetenskapliga arbeten af
skandinaver, bl. a. om E. Wrangel ("Sveriges litte-
rära förbindelser med Holland", 1898), A. Kock
("Om språkets förändring"), Griiner-Nielsen ("Dan-
ske viser") och A. Nilsson ("Fru Nordenflychts
religiösa diktning"). Jfr äfven art. Te W i n-
kel, L. A.
2. Helbertine (Tine) Anna Cornelia
B.-Damsté, den föregåendes hustru, f. 11 maj
1871 i Wilsum, Overijssel, har på uppdrag af
Maatschappij der Nederlandsche letterkunde i Lei-
den till höll. öfverflyttat E. Wrangels ofvannämnda
verk, "De betrekkingen tusschen Zweden en de
Nederlanden öp het gebied van letteren en weten-
schap" (1901), skrifvit recensioner i "Museum"
(t. ex. af G. Ström, "Holländsk-svensk ordbok",
1916) och utgett åtskilliga öfv. till höll. af J. Ahren-
berg ("Onze landsman", 1899, och "Kleinere
schetsen", 19"2), J. Aho ("Heusch een dame",
19^4) och F. Hedberg ("Öp een dwaalspoor" och
"De vastelander", 1911). 1-2. Hj. P-r.
Befordringsafgift, admin. och postv. Se F ö r-
skrifningsafgift.
Befraktare. Se Befrakta och Frakt-
af tal.
Befryndade tal, mat. Se T ha bi t -b en-
ko r r a.
* Befälstecken. Flottans befältstecken ändrades
efter unionsupplösningen genom unionstecknets er-
sättande med blå flaggduk (å vimpel blå och gul).
Samtidigt uppflyttades kommandostafvarna och s jär-
norna till det öfre, fyrkantiga, blå fältet. Sedermera
har bonämningen underofficersgaljadet utbytts mot
benämningen örlogsgaljadet. I öfrigt kvarstå be-
stämmelserna rörande befälstecken. H. W-1.
Befäst linje. Se Linje 4.
* Befästningskonst. Att erfarenheterna från
Världskriget skulle utöfva stort inflytande på be-
fästningskonsten, kunde förutses. I intet föregående
krig (mellan stormakter) hade nämligen befästnin-
gar af skilda slag spelat en så viktig roll. Visser-
ligen betvingades de på tyska anfallsfronten i v.
befintliga belgiska och franska fästningarna öfver-
raskande snart, och detsamma var förhållandet på
östfronten med flertalet ryska fästningar, men
sedan detta skett och de första stora fältslagen
utkämpats, "stelnade" krigshandlingarna på båda
fronterna efter hand i strider om befästa ställnin-
gar: milslånga, sammanhängande 2-3-dubbla lin-
jer af starka fältbefästningar, delvis af provisorisk,
ja t. o. m. af permanent, natur. Dessutom före-
kommo äfven sedermera under krigets fortgång
strider om fästningar eller permanenta befästnin-
gar (Pfzemyál, Verdun, befästningarna på Cóte
Lorraine), hvarvid dylika befästningars motstånds-
kraft kom att framstå i en annan dager än i kri-
gets början.
Redan af sistnämnda förhållande synes framgå, att
de på vissa håll under kriget framförda påståendena
att, särskildt med anledning af de ofvannämnda bel-
giska, franska och ryska fästningarnas kortvariga
motstånd, permanenta landbefästningar ej längre
skulle ha något berättigande, utan med fördel kunna
ersättas af under kriget uppförda fältbefästnings-
eller provisoriska anläggningar, voro förhastade.
Vidare bör beaktas, att de nämnda fästningarna, till
större delen uppförda under 1880-90-taleai, icke
voro beräknade att motstå kraftigare beskjutning än
från 24 cm. haubitser, men utsattes för eld från
30,5-42 cm. kastpjäser med ända till 5 gånger
så stor verkan, att nära nog samtliga fästningar
icke voro krigsrustade, då de anföllos, att artilleri-
utrustningen var otillfredsställande, i det att fäst-
ningspjäserna med af seende på skottvidd, eldver-
kan, eldhastighet och of riga ballistiska egenskaper
i allmänhet icke motsvarade tidens kraf, hvarför-
utom antalet pjäser i många fall var otillräckligt,
att det tunga fästningsartilleriets uppställning -
i på långt håll synliga fästen och batterier -
var nära nog undantagslöst olämplig, att anord-
ningar - befästningar, hinder, röjningar o. s. v.
- i fästenas mellanrum till stöd för besättningens
strid mot anfallsinfanteriet ofta saknades, att be-
sättningstruppernas utbildning och moraliska halt
voro afsevärdt underlägsna anfallstruppernas samt
att de ifrågavarande fästningarnas luftförsvar till
skydd mot bombkastning och rekognoscering från
luftskepp och flygplan var i hög grad otill-
fredsställande. Alldeles utan inflytande på krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
