- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
483-484

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bast ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

483

Bast-Bataljonspredikant

484

Bast, Anton, dansk biskop, f. 8 sept. 1867 i
Lökken, var först vallpojke och fiskare, genomgick
1885-90 metodisternas prästskola och var sedan
pastor i metodistförsamiingarna i Vejle, Odense och
Kanders, förflyttades 1916 till Jerusalemskyrkan i
Köpenhamn och vardt 1920 metodist-episkopalkyr-
kans biskop för menigheterna i Sverige, Danmark,
Finland och Norge. Med ideell hänförelse och
praktisk duglighet har B. utvecklat en betydelse-
full verksamhet för att afhjälpa nöd och elände,
bl. a. genom den af honom 1920 stiftade Central-
missionen.

Bastardrist, landtbr., en från plogbillen vinkel-
rätt uppstående skarp list (se fig. 7 till art.
Plog), som har till uppgift att i stället för den
vanliga knifformiga risten med ett lodrätt snitt
lösskära plogtiltan från det oplöjda. Bastardristen
används på i ett stycke gjutna plogkroppar, hvar-
igenom en mycket billig tillverkning ernås; dylika
plogar ha tidigare haft rätt stor spridning, men
förekomma numera sällan. H. J. Dft.

Bastardsvärmare, zool. Se Zygænidæ.

Basthud, zool. Se Hjortdjuren.

Basti. 1. Distrikt i divisionen Gorakhpur,
United provinces, Brittiska Indien. 7,256 kvkm.
1,830,421 inv. (1911), hvaraf 5/6 äro hinduer. – 2.
Stad i distriktet B., vid Gogras biflod Kuana vid
järnvägen, 64 km. v. om Gorakhpur. 11,447 inv.
(1911), hvaraf 2/3 äro hinduer och resten
muhammedaner.

*Bastian, A., dog 3 febr. 1905 på Trinidad.

’Bastian, H. C., dog 17 nov. 1915.

Bastkärnsgrufvan (Basttjärns g rufva n)
är belägen i Hörks kapellförsamling (Ljusnarsbergs
socken), Örebro län, Fyndigheten utgöres af flera
parallella svartmalmslinser i amfibol-kloritskarn lig-
gande i leptit. Primamalmens järnhalt uppgår till
något of ver 50 proc., och fosforhalten håller sig mel-
lan 0,oo5 och 0,009 proc. Manganhalten är icke obe-
tydlig, 3-4 proc. manganoxidul, och bidrar i
väsentlig mån att göra sekundamalmen användbar.
Grufvans djupaste schakt, Stjärnforsschaktet, är af-
sänkt till 146 m. afvägning. Malmen uttogs tidi-
gare med pallbrytning, hvarefter först takbrytning
och sedan magasinsbrytning kommit till använd-
ning. Grufvan inmutades senast 1851 och erhöll
utmål 1834. Brytningskvantiteten var störst 1916,
då den uppgick till 51,897 ton berg, hvarur erhöll os
19,890 ton primamalm och 7,926 ton andra kvalite-
ter. Malmen transporteras medelst linbana från
grufvan till Silfverhöjdens station på Frövi-Lud-
vika järnväg. K. S-11.

Bastrumma, mus., stundom använd benämning
på stor trumma (se Trumma)

Bastunäsfjället, bergkomplex i Sjougdnäs kapell-
församling af Frostvikens socken, Jämtland, mellan
Sjougdälfven och Saxälfven, når i Bastunäsklum-
pen 1,162,5 m. ö. h. O. Sin.

Bastuträsk, järnvägsstation i Norsjö socken,
Västerbottens län, vid linjen Bräcke–Boden af statens
järnvägar, utgångspunkt för bibanan till Skellefteå
och Kallholmen. O. Sjn.

Bastuugn. Se Eldstad, sp. 186.

Bastö, en 1,9 kvkm. stor Ö i Kristianiaf jorden, ö.
om Horten, Norge. Norska staten inköpte 1898 B.
för att där uppföra förbättringsanstalt for van-
artade gossar, K. C. (!.

*Basutoland hade 497,696 inv. 1921, hvaraf
1,615 européer. Hufvudstaden Maseru är genom
järnväg förbunden med
Bloemfontein–Nataljärnvägen. Den förnämste infödde höfdingen, Griffith
(från 1913), besökte 1919 London i spetsen för en
deputation af höfdingar för att lyckönska konung
Georg till segern i Världskriget och anhålla, att B.
ej utan befolkningens samtycke måtte införlifvas i
Sydafrikanska unionen.

Basväg, skogsv. Se Skogsafverkning,
sp. 1048.

*Bata. Se Asien, pl. "Asiatiska folk", fig.
22, och "Asiatiska kulturföremål" I, 10.

*Batail!ard, P. T h., dog 1894.

Bataille [bata’j], Felix Henry, fransk för-
fattare, f. 4 april 1872 i Nimes, d. 2 mars
1922 i Paris, egnade sig först åt målarkon-
sten, men idkade samtidigt författarskap, som
slutligen tog honom helt och hållet. La belle
au bois dormant (1894) är ett lyriskt vers-
drama, La chambre Uanche (1895) en diktsam-
ling, La lépreuse (s. å.; uppf. i Stockholm vid
det franska gästspelet 1919) ett legenddrama, Ton
sang en modern tragedi, Tetes et pensées (1901)
ett album litografier, allt visande hans talang på
skilda områden. Med undantag af ännu en dikt-
samling, Le beau voyage (1904), odlade han
annars sedermera uteslutande det moderna lustspelet
och samhällsdramat: L’enchantement (1900), Le
masque (1902), Maman Colibri (1904; uppförd i
stympadt skick i Stockholm 1906), La marche
nuptiale (1905; "Bröllopsmarschen", uppf. 1918
i Stockholm), Poliche (1906; uppf. 1921 i Stock-
holm vid Féraudys gästspel), La jemme nue (1908),
La vierge folie (1910; "Den fåvitska jungfrun",
uppf. 1911 i Stockholm), Les flambeaux (1913),
Uamazone (1917), Les sæurs d’amour (1919) och
La tendresse (1921). B. representerar tills, med
Bernstein och Kistemæckers en modern form af
melodram, som med utgångspunkt hos Dumas d. y.
innebär både diskussion af teser och psykologisk
dissektion, men där det teatraliska ofta öfverflyglat
det dramatiska och sensationen, den intensiva stäm-
ningen och knalleffekten utgöra hufvudsaken, af ven
där en känslofull lyrism omsveper de brutala sce-
nerna. Il-n B.

Batala [bətā’lā], stad i brittisk-indiska distriktet
Gurdaspur, Punjab, i en af dettas bördigaste och
mest välmående trakter, vid järnvägen till Lahore,
81 km. n. ö. om detta. Tillverkning af silke,
bomull, tvål och läder. 26,430 inv. (1911).

Bataljonspredikant, krigsv., alltsedan karolinska
tiden benämning på en vid vissa (såväl värfvade
som indelta) regementen och kårer (bataljoner)
anställd prästman med enahanda åligganden som
en regementspastor, men med lägre (löjtnants) rang
eller tjänsteställning. Om på samma regemente
funnos såväl regementspastor som bataljomspredi-
kant, var den senare underordnad den förre. Be-
fattningen indrogs genom k. br. 21 maj 1875, i
mån af dåv. innehafvares af gång. F. n. (1922) upp-
tar Svenska arméns rulla endast en bataljonspredi-
kant. - Bataljonspredikant är af ven numera prä-
sterlig befattning vid flottans stationer i Karls-
krona och Stockholm. Bataljonspredikanterna äro
biträden åt resp. amiralitetspastorn vid amiralitets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free