Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakteriologi - Bakteriologiska laboratorium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Bakteriologiska laboratorium-Balavatara
432
tropikerna kunna öfverföras endast genom stick af
bestämda insekter. Hit hör sömnsjukan (se T r y-
panosomiasis), som ofverföres af en fluga
(Glossina palpalis}. Med anophelesmygg öfverföres
malarian eller frossan (se d. o.). Gula febern
öfverföres genom en mygga (Stegomyia fasciata
eller calopus). Genom fästingar (Ripicephalus an-
nulatus och Ixodes reduvius) öfverföres Texas-
feberns mikrob (Piroplasma Mgeminum; so T e x a s-
f e ber n, som framkallar hematuri hes nötkreatur).
Det hit hänvisade apotoxin är detsamma
som anafylatoxin (se d. o. Suppl.).
Litt.: A. Dieudonnó och W. Weichardt, "Im-
munitet, schutzimpfung und serumtherapie" (1920),
Th. Madsen, "Inledning til infektionssygdom-
mene" (i Faber, Holst och Petréns "Lärobok i
intern medicin", 1915), J. Citron, "Die methoden
der immunodiagnostik und immunotherapie" (1912),
samt Muir och Ritchie, "Manual of bacteriology"
(1919). G.Wrgn.
Bakteriologiska laboratorium, Statens. Se
Statsmedicinska anstalten.
Bakteriolyslner (af grek. lyfsis, upplösning),
ämnen i blod hos personer och djur, som genomgått
vissa sjukdomar, såsom tyfoidfeber och kolera,
hvilka förmå upplösa det slag af bakterier, som
alstrat sjukdomen. Bakterieupplösning genom spe-
cifika bakteriolysiner kallas Pfeiffers reaktion
(se d. o., Suppl., och Serumdiagnostik, sp.
190). G.Wrgn.
Bakteriotröpa sera, Bakteriotropiner.
I blodet bildas genom insprutning af vissa bakterier
fagocytosbefordrande ämnen, hvilka påverka samma
slags bakterier, så att de bli ett byte för leukocy-
terna. Liknande ämnen förekomma af ven, ehuru i
mindre mängd, i normalt blod; de kallas då
opsoniner (se d. o.). G.Wrgn.
Baku. 1. B. utgör numera ett distrikt af repu-
bliken Aserbeidjan. 1,119,000 inv. (1914). -
2. Hufvudstaden B. hade 237,000 inv. 1914. Om
naftakällorna och deras drift se vidare Nobel,
sp. 1107-08. Under Världskriget besattes B. 30
maj 1918 af engelsmännen, som dock sedermera
utrymde staden, hvilken därefter intogs 15 sept.
af tatariska friskaror. Sedan dessa plundrat staden,
hvaTvid of ver 20,000 armenier nedgjordes, och där-
efter dragit sig tillbaka, återbesattes B. 17 nov.
af brittiska trupper. Sedan dessa återkallats, be-
sattes B. 20 april 1920 af bolsjeviker B. är
sedan 1918 hufvudstad i republiken Aserbeidjan
(se d. o. Suppl.). l o. 2. E. A-t.
Bakuba, stad i Mesopotamien vid Diala, biflod
fr. v. till Tigris, och järnvägen Kizil-Robat-.
Bagdad. Omkr. 2,500 inv. I B. upprättade en-
gelsmännen 1918 ett läger för assyriska och
nestorianska kristna, som flytt för kurdernas för-
följelser. Deras antal var omkr. 53,000 vid slutet
af 1919.
Bakugn. Se B åkning.
Balæno’ptera, zool. Se Fenhvalar, sp. 29.
Balagur, Jacek, pseudonym. Se G o lova t-
skij.
Balais-rubiner [bala-]. Se Ädelstenar, sp.
1159.
Balak, konung i Moab, lefde på den tid, då
Israels barn under Moses ledning kommo från
Egypten och ämnade tåga öfver Jordan in i Ka-
naans land. Då israeliterna icke angrepo honom,
men besegrade ett amoréerrike, som lydde under
konung Sihon och då omfattade äfven områden,
som förut tillhört moabiterna, sökte B. oskadlig-
göra de invandrande främlingarna genom att till-
kalla siaren Bileam, för att denne skulle med sin
förbannelse döma dem till undergång. Se vidare
Bileam. E. S-e.
*Balakirev, M. A., dog 28 maj 1910 i Peters-
burg. Uppmuntrad af Glinka, som betecknade
honom som sin efterföljare, bildade B. tillsammans
med Cui, Musorgskij, Borodin och Rimskij-Korsakov
den "ungryska" skolan, som ville arbeta fram ett
nationellt ideal inom ryska konstmusiken och anslog
folktonen, men på samma gång stod under starkt
inflytande af Berlioz och Liszt.
Balalanganöarna. Se Paternpsteröarna 2.
Balancement [balàsmä7], fr., mus., var ett slags
anslag på klavikordet, bestående i en lindrig
vaggning med fingret på tangenten, hvarigenom
tonen fick en viss vibrerande vekhet. Det kan
ej utföras på pianofortet, men liknande effekt
kan frambringas på åtskilliga stråk- och knäpp-
instrument. E. F-t.
Balanserstäng, en med tyngder i bägge ändarna
försedd stång, hvarmed lindansaren håller sig i
jämvikt på linan.
*Balansplog. Se Plog, fig. 10.
*Balanus, zool. Se ock R a nk f o t i n g a r,
sp. 1010.
*Balart, F., dog 11 april 1905 i Madrid.
Balasinor [bäläsinö’o], vasallstat i brittisk-indiska
agentskapet Rewa Kantha, presidemtskapet Bombay.
489kvkm. 40,563 inv. (1911), mest hinduer. E. A-t.
*Balassa Gyarmat tillhör sedan freden i Trianon
4 juni 1920 Tjecho-Slovakien, liksom det omgif-
vande distriktet. Staden B. har 10,887 inv., di-
striktet B. 40,367 inv. (1921). Slovakiska namnet
är Balasské Darmoty.
Balasskè Darmoty, slovakiskt namn på B a-
lassa Gyarmat.
Balata, ett guttaperkaliknande ämne. Se Gum-
mifabrikation, sp. 629.
Balaton-Fured. Se F u r e d.
Balavatara, ind. gramm., en grammatik öfver
pälispraket, som sedan lång tid tillbaka varit den
egentliga skolgrammatiken i de ceylonesiska munk-
skolorna och har äfven i andra lam der, där den
sydliga buddismen vunnit insteg, såsom Burma och
Siarn, kommit till vidsträckt användning. Det
är eg. en omarbetning af den äldsta bevarade
päligrammatiken Kaccäyanavyäkarana (Kaccäyanas
grammatik). Af Kaccäyanas 675 regler återfinns
en tredjedel ordagrant i B. Som författare, resp.
kompilator, namnes en viss Dhammakitti
Sangharäja Thera, som skall ha lefvat
under konung Virabähu (1372-1410). Bland in-
hemska uppl. må nämnas: Balavatara with Tikä:
"Pali grammair", ed. H. Sumangala (Colombo,
1893); en of v. af större delen är lämnad af Lionel
Lee i "The orientalist", II-III (1892). Jfr 0.
Franke, "Geschichte und kritik der einheimischen
Päli-grammatik und -lexicographle" (1902), och
W. Geiger, "Päli-literatur und sprache" (i Biih-
lers "Grundriss der indo-arischen philoloffie" I, 7,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
