Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomiska årsböcker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Astronomiska årsböcker-Aten
350
dock förklarat sig tills vidare icke vilja deltaga i
den Internationella astronomiska unionen.
De nationella kommittéerna utse delegerade som
representanter vid unionens sammanträden, som af ses
komma att ega rum h vart tredje år. Första samman-
trädet hölls 1922. Dessutom ha alla medlemmar af
nationalkommittéerna tillträde till desamma och ega
deltaga i diskussionerna, dock endast med rådgif-
vande befogenhet. Af ven andra vetenskapsmäm kunna
inbjudas till dessa församlingar, dock med villkor
att de tillhöra ett vid unionen representeradt land.
Unionens byrå omfattar l ordf. och högst 5 vice
ordf. samt l generalsekreterare, som har verk-
ställande befogenhet. Vid sidan däraf fungerar i
och för korrespondens, arkiv och publikationer en
administrativ byrå. Unionen eger tillsätta kommis-
sioner (f. n. 32) för studier inom astronomiens
olika grenar. Kommissionerna omfatta i hufvudsak
följande specialområden: relativitetsteori; utgifning
af äldre litteratur; astronomiska beteckningar och
enheter; efemerider; referat och bibliografi; astro-
nomiska telegram; dynamisk astronomi och astrono-
miska tabeller; meridianobservationer; astronomiskt
optiska undersökningar; solens strålning; astrono-
miska expeditioner, förmörkelser m. m.; solens
fysik; solrotationen; planeternas fysikaliska förhål-
landen ; måin-nomenklatur; radiotelegrafi; latitudens
variation; de smärre planeterna; kometerna; stjärn-
fall; himmelskartan; stjärnparallaxer; stjärnfoto-
metri; dubbelstjärnor; variabla stjärnor; nebulosor;
stjärnklassifikationer; stellära radialhastigheter; tid-
mätning; kalenderreformen.
Årsbidragen skola utgå med ett visst antal enhe-
ter (hvarje enhet ej öfver 1,500 f res), alltefter
ländernas befolkningsnumerär, nämligen för mindre
än 5 mill. inv. med l enhet och l röst, mellan
5 och 10 mill. med 2 enheter och 2 röster, mellan
10 och 15 mill. 3 enheter och 3 röster, mellan
15 och 20 mill. 4 enheter och 5 röster, mer än
20 mill. inv. 5 enheter och 8 röster. Dessa bestäm-
melser ha giltighet till 31 dec. 1931, hvarefter
förnyelse för en följande period af 12 år af ses böra
ske med bifall af i unionen deltagande länder. Till
följd af ofvannämnda beslut har Sverige kommit att
bli orepresenteradt i uinionen. Det väntas, att rege-
ringen härutinnan skall föranleda rättelse. K- B.
^Astronomiska årsböcker. Fr. o. m. arg. 1916
äro alla uppgifter i "Berliner astronomische jahr-
buch" hänförda till Greenwichmeridianen. S. A-f.
Astronomisk kronologi. Se Kronologi, sp. 37.
Astronomkongresser. Se Astronomiska
sällskapet (äfven i Suppl.).
Astrup, Nils, norsk missionär, f. 30 aug. 1843
i Grue, d. 1919 i Sululandet, blef 1866 juris kan-
didat, aflade 1877 teol. ämbetsexamen, var 1879
-82 kyrkoherde i Norddalen, men öfverflyttade
1883 till Sululandet, där han efter biskop Schreu-
der var verksam vid missionen. 1902 vigdes han
i Trondhjems domkyrka till biskop. Han skref
bl. a. En missionsrejse til Limpopo (1891) och
Zulumissionens maal - Africas hjerte (1903).
Astrup, Nikolai, norsk målare, f. 1880, bör-
jade som elev af Harriet Backer, men har senare
rest och studerat i utlandet. För det mesta bor
han i Jölster i Sogn, hvarifrån han hämtar sina
flesta motiv. Hans arbeten visa stark känsla för
naturen. Stundom ligger det något japanskt i hans
motiv. Hans träsnitt äro ypperliga. A. är väl
representerad i Rasmus Meyers samling, men dåligt
i Statens konstmuseum. M. H.
Astun-tag, berg. Se K w e n -1 u n.
Astura [-störa], flod i mellersta Italien, upp-
rinner nära Velletri, på Albanobergen, flyter åt
s. och faller ut i Tyrrhenska hafvet, s. ö. om Rom.
Vid mynningen låg i forntiden en stad A. E. A-t.
*Asty!ospongia. A. præmorsa härrör icke från
Gottlands fasta lager af gutnisk (öfversilurisk)
ålder, utan finns äfven på Gottland som löst block
i en starkt förkislad kalksten, hvilken är funnen
flerstädes på ön, talrikast in. v. och i midten
af ön. Dessa block ha undersökts af K. Wiman,
som visat, att de äro af yngre ordovicisk ålder
(samtidiga med Dalarnas Leptænakalk) och här-
stamma från lager, som anstå på Östersjöns botten
omedelbart n. och n. v. om Gottlands nord-
västra kust. K. A. G.
Asunción (Ciudad de la A.), hufvudstad
i dep. Nueva Esparta, Venezuela, på ön Margarita
i Karibiska hafvet.
Asunden (ofta felaktigt benämnd Äsunden), sjö
på gränsen mellan Kinds och Redvägs härad, Alfs-
borgs län, 163,8 m. ö. h. Areal omkr. 18 kvkm.
A., som genomflytes af Ätran, ligger i en ut-
präglad dalgång, har en nord-sydlig utsträckning
af 15 km. och en bredd af l-2 km. Den be-
gränsas af berg, som i allmänhet höja sig omkr.
100 m. öfver sjöns yta, flerstädes längs östra stran-
den till 170-190 m. Sjöns bäcken har en regel-
bunden form och är uppdeladt i två djupområden,
skilda af en 12,4 m. djup tröskel. I det norra
delbäckenet har största djupet, 39,5 m., lodats,
under det att det södra går ned till 34,s m. I
s. förbindes A. genom ett smalt sund med Yttre
Asunden (Välabrosjön), likaledes på 163,s m.
höjd ö. h., med en areal af omkr. 13 km. (inräk-
nadt Torpasjön, en af skild grundare sydvästlig vik)
samt ett största djup af 14,3 m. Vid Asundens
nordöstra ända ligger staden Ulricehamn. O. Sjn.
Asunden, ö om nära 2 kvkm., belägen 2 km.
ö. om Slite, Gottland, bildar tills, med närliggande
holmar ett godt skydd för Slite hamn. O. Sjn.
Asuri, språk. Se Kohl, sp. 532.
Asurol [-ål], farm. med.,- kvicksilfverpreparat
för syfilisbehandling, utgöres af ett dubbelsalt af
kvicksilfversalicylat och amido-oxismörsyradt na-
trium, ett hvitt, lättlösligt salt, som emellertid
vid insprutningar under huden framkallar smärta
och svullnad. Fritt från sådana obehag är nov-
a sur öl, en dubbelförening af oximerkuri-klor-
fenylättiksyradt natrium och sömnmedlet veronal;
det sprutas under huden eller i musklerna i 10
proc. lösning, 2 kbcm. hvar annan dag. C. G. S.
Asyl för fattiga barnaföderskor och deras
barn. Se Allmänna barnbördshuset.
Suppl. och Benedicks 1.
*Asylrätt. Se vidare Utlämning.
Asymmetriska systemet. Se Krist all o-
grafi, sp. 1333.
a. T., mus., förk. för a tempo (se d. o.).
Atemeles, zool. Se Myr gäst er, sp. 87 o.
fig. 3, samt Brachelytra. Suppl.
*Aten. Bild af Erechtheion meddelas å pl. V
till art. Byggnadskonsten, af Dionysos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
