Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 333-334 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aska ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handeln och kriget (promotionsprogram 1903),
äfvensom artiklar i Nordisk familjebok. C. G. Bj.

*Aska. 1. Häradet ingår nu i Motala fögderi.

*Aska. - 2. Om den vulkaniska aska,
som förekommer i Danmarks och Nord-Tysklands
tertiäraflagringar, se Tertiärsystemet, sp.
967. Nyare undersökningar ha emellertid gjort det
mera sannolikt, att dessa massor af vulkanisk
aska utslungats från vulkaner belägna inom områden,
som nu täckas af hafvet, d. v. s. Skagerak och
Kattegatt, än från vulkaner, som funnits inom det
mellanskånska basaltområdet. K. A. G.

*Aska, Dals och Bobergs domsaga utgör ett
tingslag.

*Askar, by. Se Jakobsbrunnen.

Askari, benämning på infödda soldater i såväl
f. d. Tyska som i Brittiska Öst-Afrika, ursprungligen
från Suahilikusten. Under Världskriget utgjorde A.
(jämte de jämförelsevis fåtalige européerna) på
grund af sin intelligens, tapperhet och pålitlighet
den egentligt stridande delen af särskildt de tyska
stridskrafterna i Öst-Afrika, medan bantunegrerna
användes som bärare, sålunda ersättande vissa
delar af trängen vid krigföring i Europa. H. J-dt.


Aske herrgårdsbyggnad, hufvudfasaden. (Åt de tre andra
sidorna, där terrängen sänker sig, har huset tre våningar).

Aske, herrgård i Håtuna socken, Uppsala län,
omfattande i Håtuna och Håbo-Tibble socknar nära
14 1/4 mtl, areal 1,493 har, hvaraf 617 har åker.
Tax.-v. 543,400 kr. för jorden samt 59,000 för
annan fastighet. A., som har en ståtlig i nyantik stil
1802-09 uppförd hufvudbyggnad af sten, omtalas
redan på 1300-talet, blef sedan kronogods och
förlänades vid midten af 1600-talet till Jakob De la
Gardie. Efter reduktionen egdes godset bl. a. af
släkterna Olivekrans, Wallrawe, Drufva,
brukspatron C. G. Sehmann, hvilken lät uppföra den
nuv. manbyggningen, samt såldes 1878 till grefve
K. Lewenhaupt. Nuv. egare är grefve G. K:son
Lewenhaupt. O. Sjn.

*Askeby, socken, är numera annex till Bankekind.

Askeladden (af no. ladd, tjock käpp) är i
folksagan benämningen på den yngste af tre bröder,
föraktad och ansedd som dum och oduglig i hemmet,
men det är han, som vinner prinsessan och
halfva kungariket. Namnformen Askeladden har i
Sverige blifvit allmänt känd genom Asbjörnsens och
Moes norska folksagor. I svenska sagor kallas
han vanligen Askefisen ("askblåsaren") eller
Askepåten. Sagomotivet de tre bröderna, af
hvilka den yngste, föraktade, blir sagans hjälte,
umder det att de båda äldste misslyckas, har af
engelska forskare uppfattats som ett utslag af en
gammal, den yngstes rätt till arfvet med
åsidosättande af de äldre bröderna. Om än en dylik
rättssedvänja hos skilda folk kan påvisas, kan det
i sagan emellertid ej vara tal om en sådan härledning
af motivet. Sagan framhåller tvärtom alltid,
att de äldre bröderna få hela arfvet och den yngste
ingenting. Motivet är helt enkelt ett rent diktmotiv,
framsprunget ur folksagans egenartade teknik,
i det att den framhåller ett företag som svårt
genom att först anföra två misslyckade försök af
personer, som anses kloka och duktiga. Efter de
båda misslyckade försöken anföres det lyckade, som
kan utföras blott af lyckans korade gunstling.
Denne skildras alltid som föraktad för att öka
spänningen och göra resultatet så mycket mera lysande.
Det är väsentligen denna dikttekniska egenhet hos
folksagan och i folklig diktning öfver hufvud, som
gjort tretalet så omtyckt, ej någon tretalets
helighet. - Äfven då sagans hjälte är kvinnlig, används
stundom ett namn liknande Askeladden. Namnet
Askungen är väl ej folkligt, utan en litterär
öfversättningsform af fr. Cendrillon (se d. o.), men
inhemska liknande namnformer träffas emellertid,
t. ex. Askepjäsk o. d., dock endast i en enda
sagotyp, som hos oss oftare använder andra
namnformer. C. W. v. Sydow.

*Asker. 1. Häradet ingår i Askers och
Sköllersta härads tingslag samt Örebro fögderi. -
3. Den förut Bysta tillhörande patronatsrätten till
den underlydande brukspredikant- och folkskollärarsysslan
vid Brefven upphörde fr. o. m. 1922.

Asker, härad och pastorat i Akershus fylke, s.
v. om Kristiania. 106,90 kvkm. 7,845 inv. (1920).
Jordbruk, trädgårdsskötsel, skogshandtering och
fabriksindustri äro hufvudnäringar. I A. ligga
flera villor. K. G. G.

*Asker. - 2. Axel A. var till 1916
landshöfding i Hallands län. Han var 1906-08
(konservativ) led. af Andra kammaren för Halmstad och
1909-12 af Första kammaren för Hallands län.

Askers och Sköllersta härads tingslag ingår i
Östernärkes domsaga och omfattar de nämnda två
häradena.

*Askersund. Dit är
förlagd Örebro läns
sinnesslöanstalt. A:s
stadsvapen är numera
fastställdt så, som
vidstående fig. visar.

*Askersunds landsförsamling.
Den till
Stjärnsund hörande
patronatsrätten
upphörde fr. o. m. 1922.

Askersunds revir.
af Bergslagsdistriktet,
Örebro län, omfattar
Edsbergs, Kumla,
Hardemo, Grimstens,
Sundbo, Askers och Sköllersta härad samt de inom
Örebro härad belägna delarna af kronoparkerna
Garphyttan och Tysslingen. Reviret, som är indeladt
i 4 bevakningstrakter, omfattade 1920 27,166

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>