Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetshäst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från skyldigheten att upprätta arbetshem, därest
ett tillräckligt antal i annan ordning, det vill väl
närmast säga genom kommunernas försorg, kommer
till stånd. – 1920 års riksdag beviljade ett
förslagsanslag å 100,000 kr. till driftkostnaderna vid
arbetshem och 1921 års riksdag ett förslagsanslag
å 80,000 till uppförande och inrättande af
arbetshem. Villkoren för åtnjutande af dessa statsbidrag
– 250 kr. för hvarje understödstagare eller
försörjningspliktig och högst hälften af
byggnadskostnaderna – meddelas i k. kung. 9 juli 1920 och
7 juli 1921. – Undantagsvis används namnet
arbetshem för enskilda barnhem eller
uppfostringsanstalter, såsom Arbetshemmet för flickor i Falun
och Waterloo arbetshem i Anneberg. N. H.
Arbetshäst. Se Vagnshäst.
Arbetskonferens, Internationell. Se Ar-
betarskyddskongresser. Suppl.
Arbetslagstiftning. Se Arbetarlagstift-
ning. Suppl.
"Arbetslöshet. Internationella för-
eningen för arbetslöshetens bekäm-
pande (fr. Association Internationale pour la
lutte contre le chómage) bildades i Paris 1910
och höll efter internationella konferenser samma
och följande år sin första generalförsamling i
Gent 1913. Den utger sedan 1911 en kvar-
talsskrift ("Bulletin trimestriel") på fr., eng. och
ty. med bidrag och rapporter äfven från Sverige.
Se äfven Ar betsbyrå n. Suppl. E. F. K. S-n.
*Arbetslöshetsförsäkring har, i den mån ofri-
villig arbetslöshet hotar arbetstagare af skilda kate-
gorier med växlande arbetslöshetsrisker, funnits
försäkringstekniskt möjlig under förutsättning, att
garantier träffas för nöjaktigt konstaterande af för-
säkringsfallet, d. v. s. inträde af rätt för den
försäkrade att utfå försäkringsbeloppet, hvilken
gifvetvis ej kan föreligga annat än vid ofrivilligt
(icke själfförvålladt) iråkad arbetslöshet. Garan-
tier mot missbruk ha i första hand sökts i bidrags-
skyldighet för arbetarna själfva, hvilka därvid
kunna antas bli intresserade af, att inbetalningarna
icke utnyttjas af arbetsovilliga. Kommunal- och
statsbidrag till arbetslöshetskassor bland arbetarna
uppmuntra till själfhjälp. Organiserad arbetslös-
hetsförsäkring i enlighet med denna uppfattning
infördes i Gent 1901 på initiativ af kommunal-
mannen och advokaten Louis Varlez. Kommunala
understöd till arbetslöshetskassor i allt flera bel-
giska städer supplerades före Världskriget med
statsunderstöd, och denna ordning har återuppta-
gits 1920. Det s. k. Gentsystemet ligger till grund
för 1907 års lag om erkända arbetslöshetskassor
i Danmark, hvilken efter lagändringar 1914 och
1919 f. n. är föremål för ändringsplaner. Den
ursprungliga lagen tillförsäkrade erkänd arbetslös-
hetskassa statsbidrag med 1/s af inbetalta premie-
beloppet och förutsatte därtill äfven kommunala
bidrag (med högst Ve)- Arbetslöshetsinspektörens
årsberättelse för räkenskapsåret l april 1918-31
mars 1919 upptar 66 erkända arbetslöshetskas-
sor med sammanlagdt nära 300,000 medlemmar
(117,800 i Köpenhamn, 99,653 i landsortsstäder
och 78,046 på landsbygden) med omkr. 5 mill.
kr. i fonder och omkr. 5 mill. kr. i årsinkomster.
Utgifterna, som 1913-14 utgjorde mindre än 2
mill. kr., stego 1918-19 till nära 10 mill. kr.
Tryckt den 20/9 22
och nödvändiggjorde e. o. statsanslag. Systemet
infördes med vissa modifikationer äfven i Norge
1906, med ändrade bestämmelser om bidrag från
stat och kommun 1908. 1919 steg antalet arbets-
löshetsförsäkrade i Norge till öfver 100,000, och sam-
manlagda inkomsten under 10-årsperioden 1909-18
utgjorde i kassorna omkr. 3 mill. kr., af hvilka
2,i6 mill. kr. medlemsafgifter. I Sverige har frå-
gan om arbetslöshetsförsäkring stannat vid utred-
ningar, som ånyo upptagits 1920. 1914 förekom
arbetslöshetsförsäkring med lagstadgad reglering
däremot äfven i Nederländerna, Luxemburg, Frank-
rike samt vissa kantoner i Schweiz, utan lagstadgad
reglering i vissa andra kantoner i Schweiz samt
genom kommunala anordningar i många städer i
Tyskland. Storbritannien införde genom lag 1911
statlig och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för
alla lönarbetare öfver 16 år inom byggnads-, ma-
skinbyggnads-, skeppsbyggnadsindustrierna m. fl.
samt frivillig arbetslöshetsförsäkring för vissa andra
fack, inom hvilka arbetarorganisationer lämnade
stadgeenligt understöd. Ny lag, som trädde i kraft
8 nov. 1920, utvidgade giltighetsområdet till ett
beräknadt antal af 12 mill. manliga och kvinnliga
arbetare af flertalet fack; bidragen utgå af arbets-
gifvare och arbetare med tillskott från staten
(4-4-2 pence i veckan o. s. v.); rätt till under-
stöd inträder efter inbetalning af 12 veckobidrag
med 15 sh. pr vecka för man och 12 sh. för
kvinna. Försäkringen administreras af den offent-
liga arbetsförmedlingen. E. F. K. S-n.
Arbetslöshetskassa. Se Arbetslöshets-
understödskassa. Suppl.
Arbetslöshetskommissionen. Se Statens ar-
betslöshetskommission.
Arbetslöshetsräkning till utrönande af arbets-
löshetens omfattning vid viss tidpunkt anordnas
till stöd för och kontroll af den fortlöpande arbets-
löshetsstatistik, som föres inom eller med hjälp af
arbetarorganisationerna. Räkningarna kunna före-
tagas för hela landet, allmänna arbetslöshetsräk-
ningar göras lokala eller begränsas till vissa yrken.
En allmän arbetslösàetsräkning företogs i Sverige
första gången 12 jan. 1909. E. F. K. S-n.
Arbetslöshetsunderstöd, understöd, som stat och
kommun, liksom stundom arbetsgifvare och i stor
utsträckning arbetarorganisationer (se
Arbetslöshetsunderstödskassa. Suppl.) bevilja
arbetsföra, som drabbas af ofrivillig arbetslöshet.
Understöd af statsmedel må enligt kung. af 22 okt. 1920
utgå dels till svensk medborgare, som fyllt 15 år,
är arbetsför inom sitt yrke samt hos organ för
offentlig arbetsförmedling sökt, men ej erhållit
arbete, dels ock till sådan persons familj, allt
under förutsättning, att han under minst 6
månader, innan ansökan gjorts, icke åtnjutit understöd
af fattigvården (se d. o., sp. 1447). Förrän
understöd beviljas, skall undersökas, huruvida icke
lämpligt tillfälle till utkomst genom eget arbete kan
beredas den arbetslöse (se
Nödhjälpsarbeten. Suppl.). Understöd af statsmedel
förutsätter i regel, att minst samma belopp tilldelas den
arbetslöse af resp. kommuns eller landstings medel.
Kostnaderna belöpte sig 1914–19 för staten med
3,9 mill. kr., men stegrades därefter starkt under
1920–22 års kris, så att mångdubbelt större anslag
nödvändiggjorts, liksom ökade anslag af landsting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
