Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Appellöf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Appellöf, J. J. A., utnämndes 1910 till pro-
fessor i jämförande anatomi vid universitetet i
Uppsala, valdes till led. af Vet. akad.
1919 och af Vet. soc. i Uppsala 1920. A.
dog 5 jan. 1921. Bland hans på senare år
utgifna vetenskapliga arbeten må framhållas
Undersögelser över hummeren (Homarus
vulgaris) med særskilt hensyn til dens
optræden ved Norges kyster (1909; belönad
med J. Frieles guldmedalj).
L–e.
Appelsbosch, missionsstation. Se Mission,
sp. 673.
*Appenzell. A.-Inner-Ehoden omfattar 172,59
kvkm., hvaraf 86,9 proc. produktivt land.
*Apperception. Se Dröm och Wundt, sp. 1213.
*Appian, A., f. 28 aug. 1818 i Lyon, dog 29
april 1898.
*Appiska vägen. Här visas i bild ett stycke af
den antika Appiska vägen (med romerska grafvår-
dar), till skillnad från Via appia nuova, som ses
i hufvudarbetets fig.
Appleby [ä’pəlbi], stad i engelska grefsk.
Westmorland, 46 km. s. ö. om Carlisle, på högra
stranden af Eden. 1,786 inv. (1921). I A. finnes
en redan år 1088 omtalad, 1686 restaurerad, väl
bibehållen borg.
E. A-t.
Applecross [ä’pəlkrås], bergfylld halfö i skotska
grefsk. Ross and Cromarty, omgifven af Loch
Torridon i n., Innersound i v. och Loch Carron
i s. Högsta punkten är Ben Bhan (895 m.). På A.
brytes kopparmalm. På västkusten ligger fiskeläget
A. med 1,119 inv. (1921), mest gaeler.
E. A-t.
Appleton [ä’pəltn], stad i Wisconsin, Förenta
staterna, vid de i den till Green bay af
Michigansjön flytande Fox river belägna Grand chutefallen,
hvilka lämna drifkraft till en mängd industriföretag
(pappersbruk, klädesfabriker, sågverk m. m.), samt
vid Chicago- och nordvästjärnvägen. Där finnas
stora bryggerier, gjuterier, stolfabriker m. m.
19,561 inv. (1920).
E. A-t.
Appleton [ä’p9ltn], William Archibald,
engelsk arbetarledare, f. 31 dec. 1859 i Notting-
ham, arbetade inom spetsindustrien till 1896 och
var 1896-1907 sekreterare i detta yrkes fack-
förbund. Sedan 1907 har han varit sekreterare
för den stora fackföreningssammanslutningen Gene-
ral federation of trade unions. A. var under
Världskriget en tid 1917 officiell rådgifvare åt
regeringen rörande arbetarfrågor. Han har utgett
tidskriften "The federationist" och en mängd
broschyrer i fackföreningsfrågor.
V. S-g.
*Applikatur, mus. Se Fingersättning.
*Apponyi. – 3. Grefve Albert A. var un-
dervisningsminister i Wekerles koalitionsministär
april 1906-jan. 1910 och sökte som sådan ge
ungerska språket förhärskande ställning i alla
folkskolor, oberoende af skolbarnens nationalitet.
Under Världskriget stödde han Tiszas utrikespoli-
tik, men var mera benägen för inre reformer än
denne och inträdde maj 1917 som undervisnings-
minister i ministären Esterházy, h vilken post han
bibehöll äfven under Wekerle, aug. 1917-okt.
1918. Han blef 1919 (partilös) led. af nationalför-
samlingen, sändes 1920 till Paris som ledare för
ungerska fredsunderhandlardelegationen och sökte
där med stor energi, men i stort sedt utan
resultat utverka lindringar i de af segrarna be-
stämda fredsvillkoren; före fredsfördragets under-
tecknande (4 juni) hade A. nedlagt sitt förhand-
larmandat. A. utgaf 1912 memoaranteckningarna
Le-benserinnerungen eines staatsmannes.
V. S-g.
Appressörier, bot. Se Hapterer.
Approbationsmönstring, krigsv. Se Kassation 2.
Apremont [aprmå’], by i franska dep. Meuse, ö.
om S:t Mihiel, var jämte den bredvid liggande
skogen under Världskriget föremål för långvariga och
förbittrade strider, särskildt under tiden nov.
1914–april 1915 mellan tyska arméafdelningen Strantz
och franska 1:a armén. Jfr Ailly. Suppl.
H. J-dt.
Apricapasset, pass i Bergamaskeralperna, 1,234
m. ö. h., mellan Edolo, i Val Camonica, och
Tresenda, i Val Tellina.
Apricena [-tʃe’na], stad i italienska prov.
Foggia, 10 km. n. ö. om San Severo, vid
järnvägen Ancona–Foggia. 8,226 inv. (1911).
Vinodling och osttillverkning äro hufvudnäringar. I
närheten finnas marmorbrott.
E. A-t.
*April. Medeltemperaturen varierar mellan -5°
(Karesuando) och +5° (syd- och västkusten);
medelnederbörden mellan 8 mm. (Karesuando) och
50 mm. (Borås).
Apsidialkapell. Se Apsis och Kapell 1.
Aptenody^idæ, zool. Se Pingvinerna.
Apterygfdæ, zool., en afdelning inom struts-
fåglarnas underklass; det enda hithörande släktet
är Apteryx (se d. o.).
Apterygoge’nea, zool. Se Hoppstjärtar
och Insekter, sp. 708 och 717.
Apterygota, zool., liktydigt med Apterygogenea.
Se Hoppstjärtar och Insekter, sp. 717.
Aptitreflexen, fysiol. Se Magsaft.
Aptychus, paleont. Se Ammoniter, fig. 4.
Apulo [apo’lå], sjö. Se Ilopango.
Apure, stat i nordvästra Venezuela, mellan
staterna Zamora och Guárico i n., Orinoco i ö. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
