Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 219-220 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ankarcrona ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anjeskutan och sjön Anjan (till art Anjan, sp. 218)

tillika sånglärare vid Gäfle folkskolor och borgarskola
1908. För sångundervisningen i folkskolorna har
A. verkat med främjande nit genom att införa i
förenklad form den s. k. formelmetoden (uppfunnen
af fransmannen Dessirier, genomförd i Belgien och
bearbetad för Norden främst af finländaren M. Wegelius;
om metodens art se Musikundervisning i skolorna).
Därjämte införde A. ett lättfattligt sätt att inlära
musikalisk rytm. Genom kurser för lärare, uppvisningar
och skrifter har han öfver landet spridt kännedom om
metoden. Han har gett ut bl. a.
"Skolbarnens sångbok" (1890),
"Folkskolans koral-psalmbok" (1894; 11:e uppl. 1917),
Den nya sångmetoden (1905–07),
Lärobok i flerstämmig sång enligt formelmetoden (1907),
piano-, violin- och harmoniumskolor äfvensom flera
samlingar af orgelstycken.

^{E. F–t.}

*Ankarcrona. – 2. H. A. A. dog 10 jan. 1917 i Stockholm.

4. Konrad Viktor A., broder till A. 2,
hofman, f. 15 dec. 1823, d. 9 okt. 1912, blef 1846
sekundlöjtnant vid flottan, deltog i danska kriget 1849,
lämnade 1855 krigstjänsten som premiärlöjtnant och utnämndes
1865 till kammarherre samt avancerade vid hofvet 1883 till
öfverhofjägmästare. Han var konung Oskar II:s intime vän.
1884 blef han, som egde del i Tureholm och Örboholm i
Södermanland, led. af Landtbruksakad.

5. Sten Johan Teodor Klas A., den föregåendes
brorson, sjöofficer, f. 17 jan. 1861 i Huskvarna, blef
1879 underlöjtnant vid flottan, där han 1907 avancerade
till kommendör. Efter att 1885–89 ha varit i fransk
örlogstjänst användes A. företrädesvis i stabstjänst
(flottans stab, sedermera marinstaben 1890–1905) samt
som sekreterare, led. och ordf. i ett flertal kommittéer.
1911 blef A. chef för marinstaben, för hvilken befattning
han egde synnerligen stora förutsättningar, men entledigades
redan 1913 af den Staaffska ministären, hvilken uppseendeväckande
åtgärd föranledde hans afskedstagande från flottan. Vid
Världskrigets utbrott anmälde sig A. åter till tjänst,
ingick som kommendör i flottans reserv samt beordrades
till personlig tjänst hos konungen för att föredraga
ärenden rörande krigshändelserna (1914–16) och blef
sistnämnda år konteramiral i flottans reserv. Under sin
tjänstetid har A. utmärkt sig för sällsynt arbetsförmåga
och stor organisatorisk skicklighet. Sedan 1896 är han led.
af örlogsmannasällskapet (hedersled. 1913) och sedan
1900 led. af Krigsvet. akad.

5. ^{H. W–l.}

Ankare, flygv., redskap i form af ett båtankare
eller en dragg, som förr användes vid frifärder
med luftballong för att vid landningen fasthålla

ballongen vid marken. Sedan släplinan och, framför
allt, spränginrättningen – hvarigenom ballongen kan
tömmas på mindre än en minut – införts, har ankaret
uteslutits ur utrustningen.

^{K. v. D.}

Ankarede, lappkapell, byggdt 1900 af trä, är
beläget i Frostvikens socken vid nordöstra stranden
af Stora Blåsjön (433 m.), omkr. 35 km. n. om
sockenkyrkan och vid mynningen af den älf, som
afvattnar Ankarvattnet (448 m.).

^{O. Sjn.}

Ankarpenningar. Se Hamnafgift.

Ankarvattnet. Se Ankarede.

Ankenes, härad och socken under Ofoten pastorat,
omkring östra delen af Ofotfjorden med dess förgreningar
Herjangen, Rombaksfjorden, Beisfjorden och Skjomen,
Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge.
A. gränsar i ö. och s. ö. till Sverige. 2,005,73 kvkm.
3,354 inv. (1920). Ofot-banan (Narvik–Riksgränsen)
passerar genom häradet. Boskapsskötsel, fiske och jakt.

^{K. G. G.}

*Anker, A., dog 16 juli 1910 i Ins, kant. Bern.

Anker, Nicoline Magdalena, norsk författarinna,
född Roll, f. 3 maj 1873 i Molde, gift
1892 med P. Anker, skild 1907 och omgift 1910
med ingenjör J. A. Anker, har författat
Lil-Anna og andre (1906),
Benedicte Stendal (1909),
Per Haukeberg (1910),
De vaabenlöse (1912),
Det svake kjön (1915) och
Fru Castrups datter (1918; sv. öfv. 1920).
Hennes interiörpjäs Firfeir (1911) hade
framgång på Nationaltheatret. Hon har framför
allt skildrat kvinnoöden och -karaktärer med
psykologiskt detaljmåleri.

^{R–n B.}

Ankerska järnmalmfälten, i Sör Varanger,
Norge, belägna malmfält, som urspr. egdes af grosshandlaren
Chr. Anker, men af honom öfverlätos till A.-b. Sydvaranger
(se därom Sydvaranger, sp. 1382).

Anklitzen, Konstantin, krutets påstådde uppfinnare. Se Schwarz, B.

Anknytningsväxel. Se Telefon.

*Ankole bildar ett distrikt i brittiska protektoratet
Ugandas västra provins. Hufvudort är Mbarara.

Ankologi (af grek. a’nkos, krökning, och lo’gos,
lära), läran om ett lands utskjutande uddar, vikar
och vatteninskärningar. – Ankologisk karta,
benämning på en strandkarta, som upptar såväl vikar,
fjärdar och strandbukter som ock större dalgångar,
hvilka sänka sig mot stranden.

Anläggningskapital. Se Kapital.

*Anmärkning, förv. Genom k. kung. 17 dec.
1920 (Sv. förf:ssaml. n:r 834) har förordnats, att
där enligt gällande aflöningsreglementen eller eljest
meddelade föreskrifter statens tjänsteman egde
uppbära anmärkningsarfvode, sådant arfvode icke
finge utgå för belopp, som återburits eller inbetalts
på grund af anmärkningar, hvilka till vederbörande
ämbetsverk ingetts efter utgången af 1920.

^{R. V.}

*Anna, mynt. Sedan 1919 präglas i Indien nickelmynt om
4 och 8 annas = resp. 5 och 10 pennies = resp. 37,5 och 75 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>