Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andersen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Andersen-Anderslöf
196
upprätta "Det östasiaUske kompagni", där han
inträdde som verkställande direktör och styrelse-
ledamot och som han gjort till ett mycket inbrin-
gande företag med världsomspännande förbindelser.
A. är dansk generalkonsul för Siarn. A. fick 1900
etatsråds titel och utnämndes 1919 till riddare af
Elefantorden, den största utmärkelse, som någon
affärsman dittills mottagit. E. Ebg.
Andersen, Dines, dansk orientalist, f. 26 dec.
1861 i Ullerslev, vardt student 1881 och slog sig
genast på studiet af sanskrit och palispråket. 1889
vann han universitetets guldmedalj, tog 1892 filos.
doktorsgraden, anställdes 1891 som assistent vid
universitetsbiblioteket och vardt 1903 professor i
indiska språk. Af hans arbeten märkas Om brugen
og betydelsen, af verbets genera i sanskrit (1892),
den allmänt nyttjade Pali reader (2 bd, 1901-07,
I, 2:a uppl. 1910), utgifningen af det af S. Sören-
sen började namnlexikonet till "Mahäbhärata"
(1904 ff.), en mängd lexikaliska bidrag till "Pali
text societys" tidskrift och en samling öfversätt-
ningar till danska af buddistiska legender (1909).
A. är led. af "Pali text societys" styrelse och
sedan 1908 af Videnskabernes selskab. E. Ebg.
Andersen, N i ko l a j, dansk (slesvigsk) förfat-
tare, f. 1862 i Felsted socken, d. 1919, vardt
student 1883, studerade matematik i Tyskland,
var 1888-92 tidningsman, var sedan anställd i
försäkringsväsendet, tills han 1900 bosatte sig i
Aabenraa som sekreterare i Föreningen til det
danske sprogs bevarelse i Nordslesvig, i hvilken
egenskap han utförde ett energiskt och högt
skattadt arbete. I "Dania" och "Sönderjydske
aarböger" offentliggjorde A. betydelsefulla afhand-
lingar om danska dialekter och dansk påverkan på
högtyskan i norra Slesvig m. m., hvilka bevisade,
att hans hembygds munart var ett urgammalt,
lifskraftigt språk, som häfdade sin ställning med
framgång. A. var äfven skönlitterär författare på
sitt sockenspråk; i "Flensborg avis" 1889-94
och i den nyssnämnda föreningens årsbok tryckte
han dikter och berättelser, säkerligen med Fritz
Keuter som förebild, af genuin karaktär och
verkade i hög grad föredömlig genom sin hän-
förelse för rörelsen och sin vetenskapliga soliditet.
Se "Sönderjydske digte på folkesproget" (med
urval och biografi), 1920. B-n B.
*Andersen, Vilhelm Rasmus Andreas,
dansk litteraturhistoriker, vardt 1908 professor i
dansk litteraturhistoria vid Köpenhamns universi-
tet, har utvecklat en mycket rik och betydande
författarverksamhet, till hvilken höra i första rum-
met Bacchustoget i Norden (1904), Litteraturbille-
der (II, 1907), den stort anlagda Tider og typer
af dansk aands historie (1907 ff., hittills 4 bd),
Paludan-Muller (1910), Dansk litteratur (1912),
Kritik (2 bd, 1914), Henrik Pontoppidan (1917)
och den väsentligen folkpsykologiska Nordboer
(1918). - Som föreläsare och uppläsare af ena-
stående skicklighet är A. lifligt uppskattad äfven i
Sverige, som han vid många tillfällen besökt. B-nB.
Andersen, Johannes Oskar, dansk kyrko-
historiker, f. 15 maj 1866, vardt 1890 teol. kandi-
dat, vann 1892 universitetets guldmedalj, vardt
1903 docent och 1913 professor i nordisk kyrko-
historia samt utnämndes 1917 till teol. hedersdoktor
i Kristiania. Sedan 1918 är han led. af folketinget,
där han anslutit sig till högern. 1907 öfvertog han
efter F. Nielsens död utgifningen af "Kirkeleksikon
for Norden" och är sedan 1899 medredaktör af
"Theologisk tidsskrift". A. har dessutom skrifvit
Holger Rosenkrantz den lærde (1896), Novatian
(1901) och Kirkeorganisation udenlands (1905) samt
en mängd småafhandlingar. E. Ebg.
Andersen, Trygg ve, norsk författare, f. 27
sept. 1866 på Kinnli, Ringsaker, d. 10 april
1920, vardt student 1885, studerade filologi, sär-
skildt egyptologi under Lieblein, men rycktes
från studierna af det konstnärliga bohemlifvet,
var 1893-96 anställd på sin broders fogdekontor,
under hvilken tid han samlade stoff till och skref
den kulturhistoriska romanen I cancelliraadens dage
(1897), förlagd till Ringsaker under 1800-talets
två första årtionden, företog sedan resor till Tysk-
land och Island, bosatte sig i Danmark, hvarifrån
han återvände till Norge, där han sedan bodde
med af brott endast för en ettårig sjöresa 1902-03.
- A. utgaf vidare ett band Digte (1898),
romantisk ungdomslyrik, den stora romanen Mot
kveld (1900), novellerna Gamle folk (1904), Bispe-
sönnen og andre fortællinger (1907), Hjemfærd
(1913) och Ulykkeskatten (1919). 1916 utgåfvcs
hans Samlede fortællinger i 3 bd. Man är ense
om att tillerkänna A. en mästerlig stil: enkel,
klar, uttrycksfull, personlig. Till hans studier
hörde de tyske romantikerna, särskildt E. T. A.
Hoffmann, och A. var i hög grad deras själs-
frände, som helst rörde sig med stämningar af
skräck och olycka, ofta skildrade syner och spök-
förnimmelser, gengångare o. d., uttryck för ett
sjukt, sönderslitet själslif. Se "Nordens årsbok"
1921. B-nB.
Andersen Nexö, Martin. Se N ex ö.
Anders Larsson till Bot i l a, ståthållare i Re-
val, d. 1613, var född i Östergötland och tjänade
sig under Johan III:s krig upp från ryttare under
hoffanan till löjtnant och frälsegodsinnehafvare. I
striderna mellan Sigismund och hertig Karl stod
han på konungens sida, fick 1594 evärdeligt frälse
och förläningar i Livland och Finland, deltog
1596-97 under Klas Fleming i Klubbekriget, biel
fånge vid Åbo slotts kapitulation, men försonades
snart med hertig Karl, återfick 1600 sin forna
tjänst som ryttmästare för finska adelsfanan och
1601 alla sina förläningar. Svårt sårad utanför
Wenden nyåret 1601, afböjde han sedermera flera
befälsposter i fält, men var 1603-12 ståthållare
på Revals slott och tidtals Sveriges främste repre-
sentant i östersjöprovinserna, ombetrodd med för-
valtnings- och rättegångsärenden, organisering af
smärre krigsföretag samt ledningen af förhandlin-
gar med polackerna om fångutväxling och stille-
stånd. En af honom och sekreteraren Peder Nils-
son ledd belägring af Ivangorod 1610 misslyckades
till följd af myteri bland trupperna, då sold och
tillförsel till de belägrande från Sverige uteblefvo.
Jir H. Almquist, "Sverige och Ryssland 1595-
1611" (1907).
* Anderslöf. 1. Socken, är sedan 1921’ moder-
församling i pastoratet. - 2. Municipalsamhälle
(enl. k. br. 7 okt. 1921) i A. socken, beläget
vid Börringe-östratorps järnväg, 8 km. från Bör-
ringe. 110 har. 683 inv. (1921). På platsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
