Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aluminiumlegeringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Aluminiumlegeringar-Alunskiffer
164
gande dylik skyddshinna, så att metallen blir i
tillfälle att visa sin verkliga, starkt elektropositiva
karaktär. K. A. V-g.
Aluminiumlegeringar, tefcn., indelas efter eg. v.
af Guillet i 3 grupper: 1) Tunga (eg. v. of ver 6)
bestå hufvudsakligen af koppar med något alumi-
nium. Den mest kända typen utgör den af Deville
uppfunna, särdeles värdefulla aluminiumlronsen
(se d. o.), med ungefär 10 dir aluminium på 100
dir koppar. 2) Medeltunga (eg. v. 3-6); viktigast
duraluminium, bestående af aluminium med små
mängder af magnesium, zink, koppar och mangan,
t. ex. aluminium 94,?, magnesium 0,5, koppar
3,5-4,7, mangan 0,5-l proc. (stundom l,5-2
proc. zink). Denna legering kan härdas, och hård-
heten växer ytterligare under några timmar, sedan
den blifvit härdad vid 475°. Duraluminium närmar
sig i mekaniska egenskaper stålet och finner an-
vändning till stommen i flygmaskiner och luftskepp.
Zinalium, 5 proc. magnesium, 20 proc. zink och
74 proc. aluminium, har dubbelt så stor hållfasthet
som rent aluminium. 3) Lätta (eg. v. under 3). En
tillsats af något koppar eller zink gör aluminium,
frånsedt färgen, användbart i stället för mässing
till svarfvade arbeten, tråd, skrufvar, muttrar
m. m. Aluminium med 4-5 proc. koppar lämpar
sig utmärkt till gjutning och används företrädesvis
till föremål, som i handeln betecknas som alumi-
niumgjutgods. Till denna klass hör vidare mag-
nalium samt några ultralätta, öfvervägande af
magnesium bestående blandningar, t. ex. magne-
sium, 92 proc., aluminium + zink 8 proc. En lege-
ring af 75 proc. aluminium, 25 proc. kalcium är
lätt att pulverisera och därför lämplig för alumino-
termi (se d. o.). - Hållfastheten hos aluminium
och några dees legeringar framgår af följande
tabell:
än lödning. Äfven vid svetsning måste metall-
ytorna hållas väl rena från oxid, hvilket lär kunna
ske med följande svetspulver: natriumklorid 30
delar, kaliumklorid 45, litiumklorid 15, kalium -
fluorid 7, kaliumbisulfat 3. K. A. V-g.
Aluminiumnitrid, kem. Se Ammonia k. Suppl.
Alundum. Se Slip ni n g, sp. 1458.
Alunrot, bot., namn på Heuchera sanguinea (se
Heuchera).
*Alunskiffer. Under de senare åren har i Sverige
uppmärksamheten lifligt varit riktad mot möjlig-
| heten att praktiskt nyttja våra stora lager af
j alunskiffer. Man började med försök att ur det i
Närkes och Västergötlands alunskiffrar förekom-
mande kolaktiga ämnet ko 1m (se d. o.), som
innehåller omkr. 1,5 mg. radium pr ton, utvinna
detta grundämne, men resultaten blefvo icke till-
fredsställande. Senare koncentrerades intresset på
de i alunskiffern befintliga kolhaltiga 1. bituminösa
ämnena, hvilka i icke ringa grad innehålla flyktiga
oljor, som genom destillation kunna utvinnas.
Detta gjorde, att under Världskriget, då Sverige
tidtals var afskuret från import af såväl bränn-
oljor som smörjoljor, skiffefoljefrågans betydelse
| växte. Särskilda sakkunnige hade redan 1913 af
l regeringen tillkallats for att utreda möjligheten för
| inhemsk tillverkning af mineraloljor och svafvel ur
alunskiffern. Dessa sakkunnige aflämnade sitt utlå-
tande i aug. 1918. De svenska alunskiffrarna äro
till sin beskaffenhet ganska varierande både med
hänsyn till halten af brännbara ämnen och utvinn-
bar olja; rikast är den i Närke, Östergötland och
Västergötland, något fattigare på Öland, och i
Skåne och Jämtland innehåller skiffern ej någon
flyktig olja. För den bästa skiffern från Kinne-
kulle och Närke växlar oljehalten mellan 5 och
7 proc., svafvelhalten mellan 5 och 9 proc.
Aluminium, gjuten .......................................
» plåt, utglödgad ..........................
» kallhamrad ................................
Aluminiumbrons (10 proc. Al), utglödgad .........
» » härdad .............
Duraluminium, valsad ...................................
» genast efter härdningen ............
» 48 timmar efter härdningen ......
Aluminiumlegering med 15-18 proc, Zn .........
Aluminiumlödning, tekn. Ett hinder för alumi-
niums allmänna användning var länge svårigheten
att kunna löda metallen, orsakad dels däraf, att
metallen genom luftens inverkan beklädes med en
osmältbar oxidhinna, dels däraf, att nästan alla
lödmetaller äro elektronegativa i förhållande till
aluminium, så att af ven lödfogar, som till en
början äro af tillfredsställande hållfasthet, snart
förstöras genom elektrolytiska processer, om de
äro i beröring med fuktighet. Följande lödmetaller
uppges emellertid vara användbara: 1) zink 15-20,
tenn 85-80 proc. 2) zink 8-10, aluminium 5-
12, tenn 87-78 proc. Numera är dock alumi-
niumlödning nästan obehöflig, sedan man lärt att
på metallen använda den autogena svetsningsmeto-
den (so Autogen metallbearbetning.
Suppl.), som ger ofantligt mycket bättre resultat
Afslitningshåll-
Elasticitets-
fasthet,
gräns,
kg. per kvmm.
kg. per kvmm.
5-7
3-4
9-10
4-5
18-20
15-18
50-55
20-25
60-70
35-40
22
9
20
8
40
20
23-28
10-16
Förlängning
vid afslitning,
i proc.
5-6
35-40
5-3
45-40
16-10
20
22
20
23-15
Vidare är kväfvehalten så stor, att af ammonium -
sulfat skulle erhållas något mera än l proc. af
den använda skifferns vikt. Skifferns hela värme-
värde är för de omtalade bättre kvaliteterna omkr.
2,000 värmeenheter eller omkr. V* af bästa engel-
ska stenkols. Metoder att tekniskt utvinna oljorna
och svaflet ur alunskiffern ha visserligen utexperi-
menterats, men ännu ha ej ekonomiskt tillfreds-
ställande resultat uppnåtts. Flera konsortier ha
beredt sig att exploatera alunskiffern såväl i Närke
som vid Kinnekulle samt gjort ganska omfattande
anläggningar, men det är ännu för tidigt att
uttala sig om framgången. Problemet är emeller-
tid att ur ett lågprocentigt råmaterial utvinna
l produkter under konkurrens med af naturen mera
| gynnade företag, och för ett rentabelt utnyttjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
