Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 155-156 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alsnö ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kungahallen. Strax i v. låg en större komplex,
sannolikt den egentliga bostadslängan. I n. lågo ett eller
ett par smärre hus, som väl utgjort
ekonomibyggnader, och i s. en långsträckt byggnadsräcka, som
tjänat till magasin och som troligen uppförts först
under den ofvan omtalade förfallsperioden på
1300-talet. Rundt hufvudbyggnaden och äfven
omfattande sistnämnda hus löpte en låg vall, krönt
af en palissad. Denna försvarsanordning är dock
af provisorisk karaktär och säkerligen tillkommen
under en framskriden del af 1300-talet såsom skydd
mot ett väntadt öfverfall, måhända just det, som
medförde kungsgårdens intagande och förstöring.
S. ö. om kungahallen påträffades slutligen
lämningarna af ytterligare en byggnad, tydligen äldre
än de öfriga. Den kan betraktas som föregångare
till den under senare delen af 1200-talet uppförda
hallen. Af vikingatidens bebyggelse har vid
undersökningen inga rester framkommit; endast smärre
kulturlager från denna tid visa, att platsen var
bebodd.

Trots de sparsamma rester af hallbyggnaden, som
genom utgräfningen bragtes i dagen (jfr fig. 2), är

Fig. 2. Ruinen af Alsnö hus: porttornet och sydmurens västra del.

det dock möjligt att med en hög grad af sannolikhet
rekonstruera densamma. Den var uppförd af tegel
i minst, men troligen också högst två våningar;
å hufvudiasaden sprang ett större porttorn fram.

Fig. 3. Fragment af täljstenskapitäl från Alsnö hus.

Bottenvåningen var – frånsedt utrymmet i
porttornet – uppdelad i två rum, ett större och ett
mindre; öfre våningen upptogs af en enda väldig
sal, öfverhvälfd med tre ribbhvalf, under det
större rummet i bottenvåningen en stor källare.
Byggnaden var rikt smyckad med en förnämlig
ornamentik i tegel och huggsten. De fragment af
dessa ornamentsdetaljer, som anträffats vid
utgräfningen (jfr fig. 3), möjliggöra en stilistisk jämförelse
med den samtida uppsvenska kyrkoarkitekturen,
hvarigenom byggnaden kan inplaceras i den
tegelarkitekturgrupp, som omfattar Strängnäs domkyrka,
Sigtuna Mariakyrka och Sko klosterkyrka.
Härigenom framgår äfven den datering, som ofvan angetts.
Palatset på A. har sin stora betydelse såsom den
enda byggnad i sin art från Sveriges medeltid,
som är närmare känd. Det har sina närmaste
paralleller på kontinenten och har säkerligen med
afseende på arkitektonisk hållning och smakfull
detaljutformning kunnat tåla en jämförelse med
dessa. Se B. T hordeman, "Alsnö hus; ett svenskt
medeltidspalats i sitt konsthistoriska sammanhang"
(1920), "Alsnö hus" (i "Fornvännen", 1917), och
Hanna Rydh, "De arkeologiska undersökningarna
på Adelsö sommaren 1916" (ibid.).
B. Th.

*Alsnö-stadgan härrör från maj 1279. Se S.
Tunbergs uppsats i "Hist tidskr.", bd XXXI
(1912).

Alstahaug, härad och socken i Nordland fylke,
s. om Sandnessjöen, Norge. 81,79 kvkm. 1,551
inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske äro
hufvudnäringar. Vid A. kyrka finns en bautasten öfver
nordlandsprästen och skalden Peter Dass. K. G. G.

Alsten, en 128 kvkm. stor långsträckt ö vid
Vefsenfjordens mynning, i Nordland fylke, Norge. På
norra kusten ligger fiskeläget Sandnessjöen, och i
det inre ligger den vackra fjällkedjan "De syv
söstre" (1,066 m.).
K. G. G.

Alstern. 1. Sjö i Brattfors socken, Värmland,
belägen 157,5 m. ö. h., afrinner öfver sjön
Lungen genom Lungsälfven och Timsälfven till
Gullspångsälfven. Sjöns längd i n.–s. är mer än
12 km., med en största bredd af omkr. 1 km. samt
en areal af omkr. 9 kvkm. Ehuru skild af en
vattendelare från närmaste sjö i n., är sjön belägen
i södra delen af den sjökedja, som anses utgöra
fortsättningen af Klarälfvens lopp, sedan denna vid
Edebäck spårat ur sin äldre fåra. Sjön är 64 m.
djup. – 2. Sjö i Alsters socken, Värmland,
belägen 52 m. ö. h., afrinner genom Alsterån (se
d. o.) till Vänern. Areal omkr. 6 kvkm.
O. Sjn.

Alsterån, vattendrag i Värmland, uppkommer
genom föreningen af en del smärre vatten i Nyeds
socken, bl. a. Acksjön och Mången, rinner genom
Borsjön (70,5 m.) och Molkomsjön (65 m.), den
stora sjön Gapern (60 m.) samt Alstern (52 m.)
och flyter vid Alsters herrgård ut i Hammarösjön
af Vänern omkr. 5 km. ö. om Karlstad. –
Frödings diktning har gjort "Alsterns dal"
vidtbekant.
O. Sjn.

Alstrup, Karl Marius, dansk skådespelare,
f. 11 april 1877 i Köpenhamn, debuterade 1896
i Kristiania, spelade sedan älskarroller i danska
landsorten, var 1904-11 anställd vid Frederiks-
berg teater, 1911-13 vid Centralteatret och från
1913 vid Scala i Köpenhamn, hvars främsta kraft
han är genom sin köpenhamnska komiska begåf-
ning. A. har uppträdt i Stockholm vid det
danska gästbesöket 1916 och ensam gästspelat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>