Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 121-122 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alfvesta ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sala universitet samt dirigent för sångsällskapet
O. D. (se därom Orphei drängar) och för
filharmoniska sällskapet där, hvarjämte han 1919

H. Alfvén. Efter oljemålning af R. Thegerström.

öfvertog anförarskapet
för Uppsala studentkårs
allmänna sångförening
(se Uppsala studentsång). Han
kallades 1917 till filos.
hedersdoktor i Uppsala. I spetsen
för O. D. har han företagit
sångarfärder till Tyskland, Danmark,
Ryssland och Norge, och
sin eldande dirigentförmåga har han visat
äfven vid många orkesterkonserter i Sverige
och utomlands. Han valdes 1921 till 1:e
förbundsdirigent för Svenska sångarförbundet (se
d. o.). Musikåret 1921–22 tillbragte han för
studier utomlands, mest i Wien.

Det mästerskap i instrumentation, polyfoni och
motivisk bearbetningskonst, som beundrades hos
hans 2:a symfoni (i d-dur, ej d-moll; 1897),
framträder förstärkt i hans e-dur-symfoni (1905),
fylld af festligt och soligt lynne. Dess innerligt
poetiska andantesats, byggd på folkton, hör till
hans starkaste ingifvelser. Det kontrapunktiska
kunnandet, liffullheten och de strålande, saftiga
klangfärgerna prägla ej mindre symfonien I hafsbandet (1920),
som är naturlyrisk med inväfd
erotik, denna äfven framburen af en mans- och
en kvinnoröst som rent instrumentala element. Den
friska och genomsvenska orkesterrapsodien
Midsommarvaka (1908) har blifvit vida omtyckt, och
en kontrast därtill bildar den symfoniska dikten
En skärgårdssägen genom sin mörka stämning.
Varma intryck af Sveriges naturskönhet afspeglas
omisskännligen i dessa A:s verk. De ha ofta spelats
äfven utomlands. Vidare äro att nämna hans
Uppsalarapsodi till Linnéfesten 1907,
polonäsartadt Festspel till nya Dramatiska teaterns
invigning (1908), Drapa för orkester till åminnelse af
Oskar II (s. å.) och Festuvertyr för militärmusikkår
vid konstindustriutställningens öppnande (1909).
Den inspirerade sekelkantaten efterföljdes af bl. a.
kantat vid Baltiska utställningens öppnande (1914),
Uppenbarelsekantat (vid Saltsjöbadens kyrkas
invigning) och en framstående kantat vid reformationsfesten
i Uppsala 1917 m. fl. Bland A:s manskörer är särskildt
Vid Gustaf Frödings jordafärd
uttrycksfull. I sina solosånger och pianostycken
har han funnit toner för såväl blidt svärmeri som
tungsinne och trots, utan att dock där åstadkomma
så tändande verkningar, som när han rör sig i de
större formerna.
        E. F–t.

*Alfvesta (Alfvestad, Alvesta),
municipalsamhälle (jämlikt k. br. 15 april 1898), i
Aringsås socken, Kronobergs län, föreningsstation
för statsbanan Stockholm–Malmö, Växjö–Alfvesta
järnväg och Borås–Alfvesta järnväg, 18 km. från
Växjö, 86 km. från Nässjö, 149 km. från Borås och
182 km. från Malmö. 48 har. 1,249 inv. (1920).
Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 2,091,000

kr., å bevillningsfri 191,800, tax. inkomst af kapital
och arbete 2,196,673 kr. (1920). På platsen
finnas praktiserande läkare, distriktsveterinär,
apotek, två bankkontor, sparbank, hotell, ett stort
antal handlande och handtverkare samt åtskilliga
industriella anläggningar.
        L. Wll.

Algajola [-jå’-], by på Corsica, 16 km. n. ö.
om Calvi. Omkr. 250 inv. A. är betydande som
hamn med stor utförsel af spannmål, sydfrukter,
olja och vax samt en vacker, rosenröd granit,
som brytes i trakten. A. hette på romartiden
Allalia och var då betydande.
        E. A–t.

*Algaritm är en form, som uppkommit genom
en oriktig konjektur beträffande ordets ursprung
och har aldrig begagnats i matematiken. Den
riktiga formen är algoritm.

Algarobilla, tekn. Se Garfmedel.

*Al Gassali är en mindre riktig form i st. f.
Ghazali (el-Ghazali, al-Ghazali).

Algebraisk funktion, mat. Se Funktion 4.

*Algeciras. I A. hölls 16 jan.–7 april 1906
en internationell konferens för att dryfta den
politiska ställningen i Marokko (se d. o., sp.
1035–36). 1919 beslöt spanska cortes anläggningen
af en direkt järnväg mellan A. och Dax, i
södra Frankrike.

Algemesi [alche-], stad i spanska prov. Valencia,
5 km. n. n. ö. om Alcira. 10,877 inv. (1911).
I trakten odlas ris, apelsiner, oliver och johannesbröd.
A. är bekant för sin produktion af cacahuetes,
ett slags pistacier, som användas till olja.
        E. A–t.

*Alger. – 2. Departementet A. omfattar 54,540
kvkm. med 1,788,857 inv., hvaraf 301,802 européer (1921).
A. är indeladt i 5 arrondissemang:
Orléansville, Miliana, Alger, Tizi Ouzou och Medea.
– 3. Staden A. hade 172,397 inv. 1911.
1909 upprättades i A. ett universitet med juridisk,
medicinsk, naturvetenskaplig och humanistisk
sektion samt bibliotek (omkr. 250,000 bd) och 1910
ett Pasteurinstitut. Dessutom finnas i A. nationalbibliotek,
kommunalbibliotek, antikvitets- och konstmuseum
(sedan 1897), observatorium i Bouzaréah,
nära A. (sedan 1885), samt en del lärda sällskap.
A. är säte för den romersk-katolske ärkebiskopen
af Algeriet.
        2–3. E. A–t.

*Alger, paleobot., sp. 570. Algernas
paleobotaniska och geologiska betydelse har på senare tider
kommit mera i förgrunden. Dels har man funnit
fossila kalkalger i åtskilliga geologiska formationer,
däribland i de mycket gamla algonkiska bildningarna,
dels har man funnit dem uppträda bergartsbildande
i större skala, än man förr vetat,
så t. ex. i Sveriges kambrosilur, flerstädes på
Gottland och vid Bjärsjölagård i Skåne, och i
yngre formationer, t. ex. i tertiär, där Lithothamnium-arter
uppbygga hela kalkstenslag. Se f. ö. Kalkalger.
        K. A. G.

*Alger, R. A., blef 1902 senator för Michigan och dog 24 jan. 1907.

*Algeriet. Enligt senaste beräkningar omfattar
A. 575,289 kvkm. och indelas i egentliga A. och
Sydterritorierna (Territoires du sud), hvilkas
storlek och folkmängd (1921) framgå af följande tabell å sp. 123–124.

Sydterritorierna äro: Aïn-Sefra (hufvudort
Aïn-Sefra), Oaserna (les Oasis; hufvudort Ouargla),
Ghardaïa (hufvudort Laghouat) och Touggourt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>