- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
115-116

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexander ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

Alexander l-Alexanderson

116

deltog 1912-13 som ung officer i Balkankrigen
och besteg 14 juni 1917 Greklands tron efter
faderns af de allierade makterna framtvungna bort-
resa ur landet (se Grekland i Suppl.). Hans
död förorsakades af blodförgiftning efter en apas
bett, som han ådragit sig, då han på en promenad
skulle mot apans anfall skydda sin hund. V. S-g.
Alexander l, konung af Jugo-Slavien, f. 4 dec.
1888 i Getinje, yngre son till konung Peter I
af Serbien och drottning Zorka, född prinsessa af
Montenegro, blef serbisk kronprins 15 mars 1909,
då hans äldre broder Georg afsade sig tronföljden.
Vid l:a Balkankrigets utbrott 1912 blef han chef
för l:a serbiska armén, hvarmed han besegrade
turkarna vid Kumanova (24 okt.) och Monastir
(18 nov.). Under Världskriget var han serbiska
härens öfverbeiälhafvare. I juni 1914 lämnadte
fadern på grund af sjukdom styrelsen åt sin son,
som sedermera faktiskt regerade i Serbien samt
efter kroaternas och slovenernas anslutning till
detta land (1918) äfven i detta nya rike (vanligen
kalladt Jugo-Slavien). Vid faderns död, 16 aug.
1921, utropades han till konung. 8 juni 1922 för-
mäldes han med prinsessan Maria af Rumänien
(f. 1899).

* Alexander, ryska kejsare, sp. 532. A. II :s
morganatiska gemål prinsessan Jurjevskaja
dog i febr. 1922 i Nizza. Hon utgaf under pseudo-
nymen VictorLaferté Alexander IL Détails
inédits sur sa vie intime et sur sa mört.

Alexander [ä^igsände], sir George, engelsk
skådespelare och teaterledare, f. 1858 i Reading,
d. 1918 på Little court, Hertfordshire, beträdde
scenen 1879 och tillhörde 1881-89 H. Irvings an-
sedda sällskap, där han utmärkte sig som bl. a.
Faust. Han vardt 1891 innehafvare af den för-
näma S:t James’s theatre, där han med framgång
upptog pjäser af 0. Wilde, Pinero, Sutro, A. Hope
m. fl., utom lustspel af Shakspere. A. spelade med
i alla dessa. Han framstod i synnerhet i världs-
mannaroller. A. blef 1907 medlem af Londons gref-
skapsråd och adlades 1911. E. F-t.

Alexander [ä’ligsänd9], Boyd, engelsk Afrika-
resande, f. 1873, mördad 1910 i Sudan, företog
flera forskningsresor till Kap Verde-öarna, Sambesi,
Guineaöarna och Kamerun samt i synnerhet till
Tsadområdet. Hans största färd var en öfvertväring
af Afrika 1904-07: Niger-T säd-Bar el-gasal-
Port Sudan. Han utgaf From the Niger to the
Nile (1907). O. Sjn.

Alexander den store, ett på lustiga Köpen-
hamnstyper rikt lustspel af G. Esmann, uppf. i
Stockholm af utmärkt dansk trupp 1906 och i sv.
öfv. f. g. på Svenska teatern 1915.

Alexander III:s hamn. Se Libau, sp. 343.

* Alexanderson, A. M., tog 1906 afsked från
professuren. Han har vidare utgett de betydande
arbetena Den grekiska trieren (i "Lunds univ:s
årsskr.", Ny följd, bd 9, 1914) och Oidipus-
sagans tragedier (1921). –2. Ernst Fred-
rik Verner A., den föregåendes son, ingenjör
och uppfinnare, f. 25 Jan. 1878 i "Uppsala, blef
student i Lund 1896, genomgick Tekniska högsko-
lan 1897-1900, studerade vid Technische hoch-
schule i Charlottenburg 1900-01 samt öfverflyttade
1901 till Förenta staterna, där han 1902 blef kon-
sulterande ingenjör hos General electric company

och 1919 chef ingen j or vid Radio Corporation of
America, Schenectady, ett bolag, hvari General
electric c:y och Marconi Wireless telegraphy c:y
of America sammanfört sina intressen beträffande
radiotekniken. A. har vunnit världsrykte genom
ett flertal genialiska uppfinningar inom vidt skilda
delar af elektrotekni-
ken. Bland de of ver
100 patent, som bevil-
jats honom, förtjäna
särskildt nämnas "the
Alexanderson single
phase motor", som fun-
nit användning för
lokomotiv och motor-
vägnar på flera en-
fasbanor både i Eu-
ropa och Amerika, en
"phase-converter" för
transformering af fler-
fasström till en-fas-
ström ochomvändt, "the
Alexanderson high-tension alternator" och induk-
tionsmotor med variabel hastighet, använd bl. a.
för Förenta staternas första elektriskt drifna slag-
skepp, "New-Mexico". Af ännu större betydelse
torde dock A:s arbeten inom radiotekniken få anses
vara. Genom en serie på omfattande försök grun-
dade uppfinningar skapades af honom under tiden
för Världskriget ett helt nytt system för trådlös
telegrafering, med användning af växelström med
mycket hög frekvens, en ny antenn-typ ("multi-
ple tuned antenna") och flera sinnrika special-
apparater. Äfven särskilda anordningar vid mot-
tagningsapparaterna, till undvikande af störingar
genom "främmande" elektriska vågor komplettera
systemet, hvilket redan tillämpats på två stora
radiostationer, nämligen i New Brunswick, New
Jersey och New Marian, Massachusetts, samt är
afsedt att införas vid Radio corporations samtliga
stationer. (Jfr Telegrafi, sp. 747, och Suppl.)
Äfven inom trådlösa telefoniens område har A.
infört betydande förbättringar. The institute of
radio engineers har tilldelat A. sin hedersmedalj.
I åtskilliga af h. och artiklar, publicerade i Ameri-
can institution of electrical engineers’ och Insti-
tute of radio engineers’ handlingar samt i "Gene-
ral electric review", "Elektrotechnische zeitung"
m. m., har A. redogjort för en del af sina veten-
skapliga rön och uppfinningar. - 3. Nils
Erik A., den föregåendes syssling, led. af Högsta
domstolen, politiker, f. 15 april 1875 i S:t Olof,
Stockholms län, blef student 1891 samt juris
utriusque doktor och docent i civil- och process-
rätt 1904, allt vid Uppsala universitet. 1907 blef
han docent och 1908 professor i processrätt vid
Stockholms högskola samt 1916 därjämte professor
i internationell privaträtt. 1922 utnämndes han
till justitieråd. A. var 1912-21 led. af Första
kammaren (vald af Uppsala läns landsting) och
kom snart att inta en ledande ställning inom
liberala samlingspartiet. Som led. i lagutskottet
(från 1919 af l:a lagutskottet) nedlade han högt
uppskattadt arbete vid behandlingen af ett stort
antal lagstiftningsfrågor. 1917 var han led. af
hemliga utskottet. Han har som sakkunnig biträdt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free