Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aftalsbrott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med orden "hos annan väckt förväntan om vinst"
i bd I, sp. 303.) Felskrifning eller annat misstag
af ena parten behöfver sålunda ej utesluta den
andres anspråk att hvad som skrifvits eller sagts
skall gälla. - Hvad förut (bd I, sp. 301) antydts
om hustrus oförmåga att sluta aftal har ej längre
giltighet, såvidt nya giftermålsbalken är tillämplig
i fråga om hustruns rättsliga ställning.
C. G. Bj.
Aftalsbrott, jur. Se Kontraktsbrott.
Aftappningskran. Se Kran.
Aftappningsturbin. Se Ångturbin, sp. 1099.
*Aftenposten. Tidningens redaktörer ha varit
E. Kristoffersen (1861-63), Z. B. Schlytter
(1863-68), J. Magelsen (1868-79), A. Schibsted
(1879-1913) och Th. Diesen (sedan 1913), vid
hvilkens sida stått som ekonomidirektör O.
Christofersen (1913-19) och som medredaktör F. Fröisland
(sedan 1919). Tidningens morgonupplaga har
vuxit från 3,000 ex. 1870 till 67,000 ex. 1920
(kvällsupplagan är lika stor). Den 1903 af
Schibsted gjorda donationen å 50,000 kr. hade 1921
vuxit till 100,000 kr. 1910 stiftade han
"Aftenpostens redaktionsfond" på 40,000 kr.
M. H.
*Aftonbladet. - Tidningen förblef under H.
Sohlmans (se Sohlman 2) redaktionella och
hans broder A. Sohlmans ekonomiska ledning till
april 1921, då tidningsföretaget öfvergick till nya
egare. Hufvudredaktör är sedan april 1921 filos.
doktor Verner Söderberg (se denne) och
verkställande direktör ingenjör J. W. Henrekson.
Redaktionschef är T. Telander, chef för de
kulturella afdelningarna V. Langlet (andre redaktör
1913-21) och redaktionssekreterare G. Jacobsson
(sedan G. Aldén af gick 1911). - Tidningens
prenumerationspris, som under Världskriget, liksom
lösnummerpriset, steg i samband med den stora
prisökningen på tidningspapper, utgör f. n. (1922)
för Stockholmsuppl. 40 kr., för den för
landsorten afsedda nationaluppl. 15 kr. och för
halfveckouppl. (som redigeras af K. A. Hagberg)
6 kr. 50 öre. Lösnummerpriset är för
Stockholms- och kvällsupplagan 15 öre. Annonspriset är (1922)
i Stockholms- och kvällsupplagan pr cm. 2 kr. 60
öre å textsida och 2 kr. 20 öre efter texten, i
halfveckoupplagan 6 kr. pr cm. å textsida och
5 kr. pr cm. efter texten. - Som bilaga till
prenumeranterna å "Aftonbladets" dagliga upplagor
och mot särskild afgift till halfveckouppl.
medföljer Brokiga blad, Sveriges första
kolorerade veckotidning. Den uppsattes 1907 med K. A.
Hagberg som redaktör, vann omedelbart stor
spridning och hade från början 10- à 12-sidigt
format, hvilket sedermera ökats till 16 sid.; dess
redaktör är från 1922 G. Berndtsson. Som
bilaga till "Aftonbladets" samtliga
prenumeranter medföljde dec. 1917-dec. 1921
Hushållsbladet, som utgafs en gång i månaden med ett
omfång varierande mellan 8 och 16 sid. -
"Aftonbladet" eger f. n. (1922) en trerullsrotationspress
(sedan 1909; trycker ända till 24 sid. af 8-spaltigt
format), en fyrrullsrotationspress (sedan 1920;
trycker upp till 32 sid. af 8-spaltigt format, är
utrustad med helautomatiskt elektriskt maskineri
af modernaste konstruktion och är försedd med
halfautomatiskt gjutinstrument, en nyhet för
Sverige) samt vidare en flerfärgsrotationspress (sedan
1907; för tryckning al veckobilagan "Brokiga
blad"). Tidningen eger 16 sättmaskiner, hvaraf
12 "Linotype" och 4 "Typograf". Dess
accidenstryckeri har betydligt utvidgats och eger
(1922) 6 snällpressar, hvaraf 2 amerikanska
Miehlepressar, 1 Lagermanpress och 3 digelpressar. Eget
bokbinderi finnes sedan 1918. - "Aftonbladets"
aktiekapital ökades 1914 till 500,000 kr. 1919
inköptes den till tidningens egendom angränsande
fastigheten Klara västra kyrkogata n:r 5, där
ett par våningar tagits i bruk för
kontorsafdelning och bokbinderi. - Tidningens personal
(1922) utgöres af 42 på redaktionen (och
korrekturafd.) fast anställda medarbetare, 34 på
ekonomiafd., 96 på sätteri- och tryckeriafd., 18 på
klichéanstalten och 7 på bokbinderiafd. -
Förutom i art. "Aftonbladet" och härofvan
namngifna fasta medarbetare må nämnas: K. Åhgren,
på utrikesafd. A. Norrback och Hj. Grooth, på
inrikespolitiska afd. H. Hellroth, på afd. för teater,
musik, konst och litteratur R. G:son Berg, S.
Söderman, O. Hellkvist, H. Glimstedt och Gotth.
Johansson, på handelsafd. O. Säfström.
"Aftonbladet" har f. n. fast anställda
korrespondenter utomlands i Kristiania, Köpenhamn,
Helsingfors, Berlin, Wien och Paris (H. Wägner sedan
1922, förut i Berlin, Rom och Madrid).
Teckningar till porträtt och öfriga illustrationer lämnas
af bl. a. A. Engström och A. Stadier. Antalet
utomstående medarbetare har under de senaste
åren väsentligt ökats. - Till 1913 egde
"Aftonbladets a.-b." äfven tidningen Dagen (se d. o.,
äiven i Suppl.).
G. L-n. V. S-g.
*Aftonfjärilar, zool. Se Svärmarfjärilar.
*Aftonsång. Till de båda årgångarna
evangelietexter sluta sig särskilda aftonsångstexter.
Aftontidningen, daglig tidning i Stockholm,
hvilken började utges 1 dec. 1909 ech upphörde 30
sept. 1920. Den var en utvidgad fortsättning af
halfveckotidningen "Svenska folket", som
uppgick i A., och redigerades af K. V.
Spångberg (se denne) till nov. 1912, då en
jordreformintresserad tandläkare, K. Elander,
öfvertog redaktionen. Juni 1913 inköptes tidningen af
ett konsortium nykterhetsvänner, som till
redaktör utsågo riksdagsmannen K. G. Ekman,
hvilken maj 1918-sept. 1919 efterträddes af T.
Fogelqvist (f. 1880), som återförde tidningen
till dess ursprungliga hållning. Tidningen var
först organ för radikala vänstermän, åtnjöt en kort
tid, våren och sommaren 1910, allmän ryktbarhet
på grund af, att J. A. Strindberg då
offentliggjorde en rad polemiska artiklar där (den s. k.
Strindbergsstriden). Den fick under de första
åren en icke obetydlig spridning, men led brist
på kapital och fick aldrig någon fast annonsstock.
Under den förbudsvänliga ledningen sjönk
prenumerantantalet. Af dess medarbetare kunna nämnas
Richard Bergh, Ellen Key, Carl Lindhagen, Eliel
Löfgren, Erik Palmstjerna och Erik Thyselius
(teaterrecensent).
R-n B.
Aftonviol, bot., namn på Hesperis matronalis.
*Afvelscentrum. Den första täflan om
utmärkelsen som afvelscentrum, hvilken egde rum
1903-05, efterföljdes af en andra dylik täflan
1908-10, en tredje 1913-15 och en fjärde 1918-20.
Under det att den första stod öppen för fjäll-,
ayrshire-, svartbrokig långlands- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
