Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 21-22 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Accompli ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelse aftog starkt under och närmast efter
Världskriget, särskildt genom penningvärdets fall, emedan
de utgå med fasta belopp per varuenhet, men har
sedermera åter stigit, ehuru ej till samma relativa
ställning som före kriget. Enligt 1920 års
räkenskaper utgjorde de 142,6 mill. kr. och 14,7 proc.
af statsinkomsterna (frånsedt lånemedel) i
riksstat och tilläggsstat sammanlagdt, medan
motsvarande tal enligt den antagna riksstaten för 1922
äro resp. 175,4 mill. kr. och 24,5 proc. – Äfven
till kommuner och andra offentliga hushållningar
utgå acciser, t. ex. skogsaccis och
skogsvårdsafgift (se dessa ord).

E. Hkr.

Accompli [akåpli], fr., fulländad, fullbordad.
Jfr Fait accompli.

Accra, stad. Se Akkra.

Acebal Labiada, Francisco, spansk
romanförfattare, f. 1866 i Gijon, har utgett en del
psykologiska berättelser och noveller, hvari han
skildrar folklif. Han drog sig emellertid snart
tillbaka från litterär verksamhet och uppsatte 1901 den
ansedda litteraturtidskriften "La lectura", som
upphörde 1920.

Ad. H-n.

Acedia (mlat., af grek. akedia), tillstånd af djup
leda, tanklig trötthet och likgiltighet, uppträdande
särskildt hos intellektuella arbetare. Se R.
Lagerborg, "Invita Minerva" (1918).

R-n B.

Acentropus, zool. Se Fjärilar, sp. 512.

Acephalus. Se Missbildning, sp. 658.

*Aceraceæ, bot. Familjen hör till underserien
Sapindineæ af ser. Sapindales. Artantalet uppgår
f. n. till öfver 120.

G. L-m.

Acer campestre, bot. Se Nafverlönn.

Acerentulus, zool. Se Protura.

Acerenza [atjere’ntsa], stad i italienska prov.
Potenza, 23 km. n. ö. om Potenza, på en
högslätt n. om Bradano. 4,757 inv. (1911). A. har
en borg och vacker domkyrka. Ärkebiskopens
säte är Matera.

Acernus, pseudonym. Se Klonowicz.

*Acerocare, paleont. Se ock Kambrium.

Acervetis, stad. Se Mangalia.

Acetatsilke, tekn. Se Konstsilke, sp. 876.

Aceton, kem. Se Acetylen, sp. 93, och
Krut, sp. 110.

Acetonkloroform. Se Kloreton. Suppl.

Acetopyrin, farm. med., förbindelse mellan
antipyrin och ättiksyra, hvitt, i vatten
svårlösligt pulver af syrlig smak, brukas som
febermedel.

C. G. S.

Acetosol [-sål], tekn. Se Tetrakloretan.

Acetum Sabadillæ, lusättika. Se Sabadilla.

Acetylcellulosa, kem. o. tekn. Se
Konstsilke, sp. 876.

Acetylenlampor. Se Karbidlampor. Suppl.

Acetylentetraklorid, kem., tekn. Se
Tetrakloretan.

Acetyl-paramidofenyl-salicylat, farm. Se
Salofen.

Acetylsalicylsyra, kem. farm. Se Aspirin.

Ach., vid växtnamn förk. för E. Acharius.

*Achaja bildar tills. med Elis en nomos i
Grekland. 5,507 kvkm. 254,728 inv. (1907), 46
på 1 kvkm.

*Achalzik tillhör nu republiken Georgien.

*Achamot. Se vidare Gnosticism, sp. 1371.

*Achen, G. N., dog 1912.

*Achenbach. 1. A.
A., sedan 1868 led. af
svenska konstakad., dog
1 april 1910. – 2. O.
A. dog 1 febr. 1905.


Andreas Achenbach.

Acheson [ä’tJisön],
Edward Goodrich,
amerikansk uppfinnare,
f. 9 mars 1856 i
Washington, 1880-81
assistent hos Edison,
har uppfunnit bl. a.
en bergborrmaskin, en
dynamomaskin
(liknande Siemens’),
carborundum (se d. o.),
siloxicon (1903; en
blandning af kol, kisel och
syre) och konstgjord grafit (se
Acheson-grafit. Suppl.). Han blef 1909 hedersdoktor vid
Pittsburgs universitet,
är medlem af Svenska
teknologföreningen och
har erhållit en mängd
pris och medaljer. Om
de af Acheson
uppfunna
grafitsmörjmedlen se
Smörjmedel, sp. 86.


E. G. Acheson.

Acheson-grafit
[ä’tJisön-], tekn., af
amerikanen Acheson (se
denne) uppfunnen massa
för tillverkning af
anodplattor (jfr
Elektrod). Dessa formas
af malen koks och
brännas, inbäddade i
kolpulver, i elektrisk ugn vid så hög temperatur,
att kolet blir grafitartadt och koksens
askbeståndsdelar förflyktigas. De ega stor ledningsförmåga och
motstå väl inverkan af klor och syre vid
elektrolytisk framställning af klor och alkali ur
alkaliklorider.

K. A. V-g.

Acheuléen, Acheuléentiden [aJöleä’-],
fr., paleont., arkeol., en epok inom den
paleo1itiska perioden (se d. o., sp. 1282 o.
1285, och Saint-Acheul)

Achilleion, slott. Se Korfu 2.

Achill island [ä’kil ei’lend] l. Eagle island,
största ön på Irlands västkust, inom grefsk. Mayo,
från hvars fastland det skiljes genom
Achillsundet.

*Achlya prolifera, bot. Se Kräftpest.

Acholi (af grek. nekande a och chole, galla),
med., betecknar eg. en minskad eller bristfällig
gallbildning, som kan förefinnas vid svåra
lefverlidanden. Mest använd är adjektivformen
acholisk för betecknande af bristen på gallfärgämne
i afföringen, "acholiska fæces". Så benämnas de
lerfärgade afföringar, som ofta förekomma vid
den gulsot, där gallafflödet till tarmen är
förhindradt.

I. H.

Achorutes, zool. Se Hoppstjärtar och
Maskregn, sp. 1169.

Achorutidæ, zool. Se Hoppstjärtar.

Achradina, del af det gamla Syrakusa (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>