Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aalsmeer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författare, f. 22 sep t. 1871 i Næsseby, Finmarken,
vardt 1871 jur. kandidat, advokat i Kristiania, har
författat bl. a. Mere klarhed i samfundsspörgsmaal
(1908), Interessen som normativ idee (1913, filos.
gradualafh.), hvarvid hans studieföremål varit
rättsidéernas utveckling ur filosofisk och
sociologisk synpunkt, och de af Världskriget
framkallade tendensskrifterna Faren for Skandinavien
(1915), Nordens skjæbne (2 uppl. 1917) och
Undervandskrigen og verdensdespotiet (1918), alla
riktade mot ententen. A. offentliggjorde äfven
dramerna Gesandten 1917 (sv. öfv. 1920) och
Guden i mænnesket (1922).
Aalsmeer [älsmer], kommun med 6,220 inv.
(1920) i nederländska prov. Nord-Holland. Jfr
Trädgårdsodling, sp. 146.
Aaltonen [altånen], Väinö Valdemar,
finländsk skulptör, f. 8 mars 1894 i Karinais,
studerade vid Konstföreningens i Åbo ritskola
1910-15 och är en af Finlands främsta yngre
konstnärer. I starkt förenklad form har han utfört
bl. a. Gosse (granit, Konstföreningens galleri,
Helsingfors), Flickhufvud, Kvinnohufvud (marmor),
porträttbyster af skriftställaren Helaakoski (brons,
Åbo konstmuseum), J. Lehtonen och A. Haartman
(brons), frihetsmonument i Nyslott.
T. Stz.
Aalvundeid [ål-], härad. Se Ulvundeidet.
Aamli [åm-], härad och socken. Se Åmli.
Aamot [åm-], härad och pastorat. Se Åmot.
Aandalsnes [ån-], fiskeläge. Se Åndalsnes.
Aapo [åp-], flod. Se Åpo.
*Aar, flod i Schweiz, har en längd af 485 km.
Aarbustadtind [år- -tinn], fjälltopp. Se
Andorgö.
Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie
[år-]. Se Nordiske oldskriftselskabet.
Aardal [år-]. 1. Härad och socken. – 2. Härad
och pastorat. Se Årdal.
Aardalselven [år-]. Se Årdalselven.
*Aarflot, M. A. R., dog 4 mars 1904.
*Aarhus, 74,256 inv. (1921), har det 1910
upprättade barnbördshuset för Nörrejylland och Ole
Römers observatorium. Till ett universitet i A. ha
insamlats 5 mill. kr. Om statsbiblioteket och Statens
avissamling i A. se Bibliotek. Suppl.
E. Ebg.
*Aarhus amt har en areal af 803 kvkm. med
130,569 inv. (1921).
Aarne [a’r-_|, Antti Amatus, finsk
folklorist, f. 5 dec. 1867 i Björneborg, filos. doktor
1907, rektor vid finska reallyceet i Sordavala
1904-08, docent i finsk och jämförande
folkdiktsforskning vid Helsingfors’ universitet 1911, har skrifvit
Vergleichende märchenforschungen (1907),
Verzeichniss der märchentypen (1910), Die
zauberglauben, eine vergleichende märchenuntersuchung
(s. å.) samt på gåtforskningens område
Vergleichende rätselforschungen (I-III, 1918-19).
A. invaldes 1916 i Suomalainen tiedeakatemia.
T. C.
Aarrestad [å’rre-], Sven, norsk politiker, f.
6 okt. 1850 på Jæderen, var 1875-91
folkskollärare och 1892-1906 jordbrukare i Sande
i Jarlsberg samt 1892-94, 1906-09 och 1916-18
led. af stortinget. 1906-08 var han statsråd
och chef för jordbruksdepartementet samt därefter
1908-16 amtman i Nedenes amt. Han var
1894-1906 och 1908-10 stortingsvald led. af
styrelsen för Norges statsbank. Mest bekant är A.
såsom förbudspartiets ledande man i Norge. Han
redigerade 1883-1905 nykterhetstidningen
"Menneskevennen" och är ordf. sedan 1887 i "Det
norske totalavholdsselskap" samt sedan 1895 i
centralstyrelsen för Norges nykterhetsföreningar.
A. tillhörde under många år styrelsen för "Norges
venstreforening" och har nedlagt ett träget arbete
i en mängd kommittéer rörande rusdrycks- och
nykterhetsfrågor, särskildt i
alkohollovkommissionen 1910-15. Dessutom är han en bland stiftarna
af "Norsk landmansforbund".
V. S-g.
*Aars. 1. J. J. A. afled 22 sept. 1908 i
Kristiania. Jfr "Festskrift udgit i anledning av
A. og Voss’ skoles femtiaarsjubilæum" (1913). –
2. S. Chr. M. A. föddes i Sylling (ej i Lier). –
3. K. B.-R. A., d. 1917, författade ytterligare
Gut und böse (1907), Die idee (1911), Ret og moral
(1912) och Filosoferne i pensionatet (1916).
*Aarsleff, K. V. O. P., dog 3 jan. 1918.
Aaröelv 1. Aaröyelv [år-], Åröyelv. Se
Åröelv.
Aas [ås], härad och pastorat. Se Ås.
Aasane [ås-], härad och socken. Se Åsane.
Aasen [ås-], härad och socken. Se Åsen.
Aaser [ås-], Petter Hansen, norsk läkare,
f. 4 aug. 1848 i Askim, blef 1878 med. kandidat,
1882 stadsläkare i Kristiania och 1891 öfverläkare
vid och chef för Kristiania kommunala
epidemisjukhus på Ullevaal, för hvars, på hans initiativ
1894 upprättade, seruminstitut han öfvertog
ledningen. Där framställdes allt det difteriserum, som
användes i Norge. 1916 öfvertogs serumberedningen
af statens seruminstitut. A. blef dess förste
föreståndare, hvilken befattning han fortfarande
innehar. A. har studerat hos Weigert, Ehrlich och vid
Pasteurinstitutet samt skrifvit afh. om epidemiska
sjukdomar och deras behandling. 1918 kreerades
han till hedersdoktor vid Lunds universitet.
Aaseral [ås-], härad och pastorat. Se Åseral.
Aasgaardsrei [asgårds-]. Se Oskorei.
Aaskard [ås-], härad och socken. Se Åskard.
Aasnes [ås-], härad och pastorat. Se Åsnes.
Aasvär [ås-], norsk ögrupp. Se Åsvär.
Aasæderet [ås-]. Se Hemmansklyfning,
sp. 396.
*Aavasaksa har en höjd af 222 m. ö. h.
Aavatsmark [av-], Ivar, norsk militär, f. 1864
på Hölandet, Namdalen, blef officer 1889, aflade
generalstabsexamen 1903 och avancerade efter hand
till öfverste och chef för Nordre Trondhjems
infanteriregemente 1915 och till generalmajor 1919.
1906-19 var han stortingsman (vänster) för
Snaasen och 12 juni 1919-21 juni 1920, och sedan
22 juni 1921 har han varit försvarsminister.
*Ababdel, oriktig form i st. f. aba’bde.
Abaco, Stora och Lilla A., öar. Se
Bahama-öarna.
A’baco [-kå], Evaristo Felice dall’,
italiensk tonsättare, f. 1675 i Verona, d. 1742 i
München som hofkonsertmästare, är jämte Corelli
den ypperste representanten för 1700-talets
mognade och ädla italienska kammarmusik. Ett urval
af hans sonater och kyrkokonserter för
stråkinstrument utgafs (jämte biografi) 1900 af Ad.
Sandberger.
E. F-t.
Abadan, ö, som bildas af Schatt el-Arab, i v.,
och Karun samt dess särskilda utlopp i Persiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
