Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
-
Med * utmärkt artikel utgör en omarbetning af eller
innehåller tillägg till motsvarande artikel i hufvudarbetet.
Hänvisningar gälla rubriker i hufvudarbetet, utom då
de åtföljas af tillägget Suppl., i hvilket fall de
afse uppslagsord i Supplementet.
Aa [å], härad och socken. Se Å.
Aa [a], Kurländska Aa, flod i Kurland,
utfaller i Rigaviken omkr. 30 km. v.
om Dünas utlopp. Under Världskriget utkämpades
vid A:s nedre lopp dels på hösten 1915 en rad
ställningsstrider mellan tyska Njemenarmén och
ryska 5:e armén, dels 5–9 jan. och 23 jan.–3 febr.
1917 ett fältslag, af tyskarna kalladt "vinterslaget
vid Aa", mellan 8:e tyska armén (v. Scholtz)
och 12:e ryska armén (Dmitriev). Se Världskriget,
sp. 223.
H.J–dt.
Aabel [åbel], Hauk Erlendsön, norsk
skådespelare, f. 21 april 1869 i Söndfjord, student
1889 och filos. kandidat 1890, debuterade
1897 i Kristiania, slog fullständigt igenom
1899 med sin originella, uttryckssnabba komik.
A., som varit anställd vid Nationaltheatret 1900
–04 och 1911 ff., vid Centraltheatret 1904–07
och vid Fahlströms teater 1907–11, är en af
Norges förnämsta komiska skådespelare, som både
bemästrat moderna uppgifter i t. ex. V. Krags
"Baldevins bryllup" och Geijerstams bondepjäser
och den klassiska komediens figurer, t. ex.
Den stundeslöse. Se E. Alm-Vik, "H. A."
(1918).
R–n B.
*Aabenraa, stad i Sönderjylland, kom genom
folkomröstning 10 febr. 1920 i enlighet med
Versaillesfredens bestämmelser till Danmark. 7,961
inv. (1921). A. är genom järnväg till Rödekro
förenadt med östslesvigska järnvägen och genom en
annan bana med Lögumkloster i v. 1544–1713
hörde A. till den gottorpska delen af Slesvig, till
följd hvaraf tyskheten fick öfvervikt; alltifrån 1830-
talet ha de tyska och de danska elementen legat
i liflig inbördesstrid. Den stora danska byggnaden
Folkehjem, uppf. 1911, har varit samlingsstället för
Sönderjyllands folkliga föreningar. Nu anses 4/5 af
befolkningen vara dansktalande, men blott 2/3 dansksinnad.
Den delas i en dansk och en tysk församling
med hvar sin präst, men gemensam, proportionellt
vald kyrkostyrelse; skolan har sidoordnade
danska och tyska klasser, i storlek som 3 till 2,
med full valfrihet för föräldrarna. A. är säte för
amtman och landsrätt.
E. Ebg.
Aabenraa amt [åbenrå] omfattar sydöstra delen
af Sönderjylland. 784 kvkm. 35,067 inv. (1921).
Det gränsar i n. till Haderslev amt, i v. till Tönder
amt, i s. till Tyskland, i ö. till Lilla Belt och den
del af Sundeved, som hör till Sönderborg amt.
Utom staden A. ligger i A. köpingen Graasten;
gränsort mot s. är Bov. Amtet omfattar 4
prosterier.
E. Ebg.
Aabjöra [å-], flod. Se Åbjöra.
Aach [ach], flod i Baden, upprinner på södra
sluttningen af Schwabiska Jura, nära den lilla
staden Aach, och faller ut i Unter-see af Bodensjön.
A. är ett underjordiskt aflopp från Donau.
E. A–t.
*Aachen. – 2. Staden hade 145,748 inv.
1919. Hälsokällorna besökas årligen af omkr.
40,000 badgäster. Domkyrkan (se fig. å sp. 3) består
af delar från helt olika konstskeden. Den äldsta,
en åttahörnig kupolbyggnad i bysantinsk stil,
uppfördes under Karl den store 796–804; taket är
från 1600-talet. Östkoret byggdes 1353–1413 i
gotisk stil och har ofantligt höga fönster med
moderna glasmålningar. I v. reser sig öfver förhallen
ett klocktorn (förnyadt på 1880-talet), flankeradt
af två runda karolingiska trapptorn. Flera
gotiska kapell omge oktogonen och koret.
Aadal [åd-], härad och pastorat. Se Ådal.
Aadalselven [åd-]. Se Ådalselven.
Aaensire [åen-]. Se Siredalen.
*Aagesön, Svend. – Namnet bör rättare
skrifvas Svend Aggesön (lat. Sveno Aggonis).
M. Gertz utgaf 1915 hans verk efter en mycket
förvanskad af skrift, som Kl. Lychander omkr.
1670 tog af en nu försvunnen medeltida handskrift,
hvars text trots förvanskningen anses vara
bättre än den af Stephanius 1642 utgifna.
E. Ebg.
*Aakirkeby är sedan 1900 medelst järnväg förbundet
med Rönne.
E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
