Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öst-hindi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därefter var den i ett bedröfligt tillstånd, men
borgarna vägrade flytta till Öregrund. 1795
härjades staden af en eldsvåda, som ödelade större
delen af samhället. I stadens närhet låg i slutet
af 1300- och början af 1400-talen "ett vackert
slott och fäste", Östhammarshus, som under
Engelbrekts befrielsekrig 1434 brändes af den där
varande danske fogden, som flydde med sin
egendom sjövägen till Danmark. Lämningar af
grundmurarna synas ännu. Från början af 1600- till
midten af 1800-talet idkade invånarna
strömmingsfiske vid Måssten och Gåssten samt andra skär
utanför Singön. Fisket var då stadens egentliga
näringsfång.
R. Hbg.
Öst-hindi. Se H i n d i.
Öst-Karelen. Se K ar e l en. Suppl.
Öst-Karpaterna. Se K a r p a t e r n a, sp. 1145.
Östkinds härad, i Östergötlands län, ingår i
Björkekinds, östkinds m. fl. härads domsaga och
i Norrköpings fögderi samt omfattar socknarna
Häradshammar, Jonsberg, östra Husby, Kvarsebo
och östra Stenby. 36,142 har. 6,461 inv. (1921).
Östkinds och Björkekinds kontrakt. Se Vik-
bolands kontrakt.
Östkustbanan (Ostkustbanan), normalspårig
(1,435 m.) järnväg under byggnad mellam Gäfle och
Härnösand of ver städerna Söderhamn, Hudiksvall
och Sundsvall. Koncession beviljades åt enskilda per-
soner 12 aug. 1903 och blef sedermera öfverlåten på
Ostkustbanans a.-b. Järnvägen, som enligt vid kon-
cessionsaoisökningen ingifven plan blir 293,91 km.
lång, skall från utgångspunkten vid centralstationen
i Gäfle följa Gäfle-Ockelbo järnväg under en sträcka
af omkr. 2,5 km., hvarvid järnvägen medelst väg-
port föres under Gäfle-Dala järnväg samt där-
efter, med afvikning åt ö., ledes öfver Testeboån
och fram till Strömsbro. Därifrån går linjen till
närheten af Hille kyrka, utmed Mårdängssjöns
östra strand, förbi Björke, Trödje och Eån, hvar-
efter järnvägen efter anslutning till Ockelbo-
Norrsundets järnväg fortsätter öfver Hamrångeån,
Svartån och Tönnebroån till Axmars by och bruk.
Sedan järnvägen strax n. om Axmars bruk passe-
rat gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland,
går den öfver Trollbäcken, vidare öfver Ljusnan
invid Ljusne järn- och sågverk samt korsar sedan
vid Sandarne kolning Marma-Sandarne järnväg,
med hvilken anslutning beredes. På grund af de
svåra terrängförhållandena vid Söderhamn har
direkt anslutning med statsbanans stationer där ej
kunnat erhållas, utan går hufvudlinjen v. om sta-
den, med hvilken förbindelse är afsedd att åstad-
kommas medelst ett 858,9 m. långt spår ned till
Söderhamns västra statsbanestation. Järnvägen går
vidare genom vägport under statsbanan Stugsund-
Söderhamn-Kilafors, förbi Norrala kyrka och öfver
Norralaån, förbi Trönö gamla kyrka och Bolåns by,
öfvergår i närheten af Enångers kyrka Enångersån
och sedermera örängeån, vidare förbi Njutångers
kyrka samt öfver Iggesundsån och den smalspåriga
järnvägen mellan Iggesunds bruk och hamn. Norr
därom passeras Dellångersån, hvarefter järnvägen
går utmed Långsjön och öfver dennas norra del till
statsbanans spår mellan Ljusdal och Hudiksvall,
hvilket den följer in till Hudiksvalls statsbanesta-
tion. Därifrån löper järnvägen utmed Norra Häl-
singlands smalspåriga järnväg under en sträcka af
omkr. 3 km., men antar sedan en mera östlig rikt-
ning förbi Fiskeby, öfver Viboån samt förbi Norden-
holm, Kogsta och Ströms bruk, passerar Harm-
ångersån samt Stocka och Gärde nära Jättendals
kyrka. Sedan järnvägen härefter öfvergått Gnarps-
ån, går den förbi Gnarp och Årskogen, passerar
länsgränsen mellan Gäfleborgs och Västernorrlands
län nära Armsjön samt Majs och Stångoms byar
nära Njurunda kyrka, går vidare öfver Ljungan vid
Dingersjö, förbi Värsta ångbåtsbrygga, Svartvik
samt Stockviks och Kubikenborgs sågverk och fram-
kommer därefter till Sundsvall, hvarest anslutning
sker till ett af de spår, som förbinda västra och
östra statsbanestationerna där. Från Sundsvalls
västra station ledes järnvägen öfver Selångersån till
Tivoli, Tunadal, Filland, Näs, Johannedal och
Sund. Härefter följer en tunnel af 120 m. längd,
hvarefter linjen framgår förbi Skönvik, öfver Mario-
bäcken, vidare förbi östrand och Vifsta till Berge-
forsen, hvarest Indalsälfven passeras, sedermera
genom ytterligare en tunnel af 150 m. längd och
öfver Ljustorpsån till T j al och Söråker samt öfver
Svartån och Hussjöån. Norr om Bye passeras land-
skapsgränsen mellan Medelpad och Ångermanland,
och linjen fortsätter sedermera förbi Antjärn och
öfver Gådeån till Härnösand, där järnvägen inledes
på Härnösand-Sollefteå järnvägs station. Anlägg-
ningskostnaden är urspr. beräknad till 26 mill. kr.
1913 beviljades järnvägsbolaget ett lån å 3 mill. kr.
Den allmänna prisstegring, som inträdde efter
ofvanmämnda kostnadsberäkning, kom emellertid att
väsentligt öka byggnadskostnaden. Enligt i febr.
1922 framlagda alternativ (östkustbanekommitténs
bet., tr. 1922) skulle hela banan Gäfle-Härnösand,
om den byggdes i ett sammanhang, draga en kost-
nad af 47 mill. kr., inberäknadt rullande materiel
med 4,8 mill. kr. samt räntor och kreditivafgifter
å banklån, men oafsedt kostnad för Sundsvalls sta-
tion jämte räntor å statslån och eget kapital. De
olika bansträckorna skulle färdigställas och öppnas
för trafik, bandelen Ljusne-(Stugsund)Söderhamn
1922, Iggesu<nd-Hudiksvall 1923, Sundsvall-
Härnösand 1924, Stugsund (Söderhamn)-Sundsvall
i ej förut färdiga delar 1926 samt Gäfle-Ljusne
1927. Förenämnda kostnadssumma, 47 mill. kr.,
föreslås till 19 mill. kr. eget kapital, 14 mill. kr.
statslån och 14 mill. kr. banklån, l juni 1922
beslöt riksdagen att af K. M:t begära förslag
rörande statens medverkan till finansiering af baoi-
bygget och beviljade samtidigt ytterligare ett stats-
lån å 3 mill. kr. för detta. F. P.
Östlæstadiäner. Se Læstadianismen, sp. 786.
Östland(et). Se Norge, sp. 1380.
Östlandsrasen. Se Norska hästen.
Östlundaborg kallas de betydande lämningar
efter en forntida befästning (vikingaborg ?), som fin-
nas på ett högt berg vid Skattmansösjön i Uppland,
Hvittinge socken och Torstuna härad. L. W:son M.
Östmark, socken i Värmlands län, Fryksdals
härad. 39,651 har. 3,834 inv. (1921). Ö. utgör
ett pastorat i Karlstads stift, Fryksdals kontrakt.
Östmark (ty. Ostmark), markgrefskap. Se öster-
r i k e, sp. 236-237 ff. Om preussiska O s t m a r k
se d. o.
Östmarkens skans, i Norge, Hedemarks fylke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
