Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergren, 1. Karl Ludvig - Östergren, 2. Karl Olof - Östergren, Axel Reinhold - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
207
Östergren-Östergötland
208
samt tjänstgjorde som dess sekreterare, sedan Ernst
Björck 1866 lämnat Uppsala. Efter en längre
studieresa i Tyskland och Frankrike promoverades
ö. 1869 i Uppsala till filos. doktor på en afhand-
ling om Vitalis, hans lij och diktning, hvilken
omedelbart föranledde
hans kallelse till docent
i svensk litteraturhi-
storia. S. å. erhöll
han en adjunktur vid
högre elementarläro-
verket i Gäfle. - I
Ö:s Dikter (1871; ny
uppl. 1879) och Nya
dikter (1879) fram-
träda på ett särdeles
vinnande sätt hans ljusa
och ädla lifsåskådning,
hans flärdlösa, blidt all-
varliga, älskvärda per-
sonlighet. Helst åter-
ger han intryck af den nordiska naturens fägring,
ungdomligt svärmeri, trogen kärleks stilla lycka,
sommaridyller och fredens välsignelser, och varmt,
men försynt prisar han glädjens och skönhe-
tens makt. Hans oskyldiga och idealistiska sinne-
lag kände sig med tiden smärtsamt berördt af
åtskilliga samhällsföreteelser, hvadan han i en eller
annan senare dikt gaf luft åt sin bitterhet mot
det dystra verklighetsskildrandet i litteraturen,
köpslåendet i fråga om fosterlandets försvar, utvan-
dringsbegäret och spridandet af missnöje bland de
djupare folklagren, men bättre igenkänner man
skaldens skaplynne, när han vid samma tid ger
uttryck åt en ljus resignation eller låter sin ung-
doms lyra åter ljuda i fylligare ackorder. Till
hans mera omtyckta eller framstående dikter höra
Vårkvitter, Tiggaren, En sommarkväll i Sachsen,
Viola, Två slagfält, Vintervälde, Midsommarvaka,
Modersoro, Sjömanshustrun, Fjäriln, Till min son,
När jag blir stor och Prolog vid invigningen af
Gäfle nya teater, ö. åstadkom äfven ett betydande
antal smidiga och sant poetiska försvenskningar af
tysk lyrik (Anastasius Grtin, Etickert, Chamisso
m. fl.). Med de två sistnämnde egde han själf
f rändskap. I likhet med flera af sina jämnåriga
var han påverkad af Euneberg.
2. Karl Olof ö., den föregåendes son, språk-
forskare, f. 17 febr. 1874 i Gäfle, vardt student
i Uppsala 1892, filos. doktor där 1905 på afh.
Stilistiska studier i Törneros språk och förordnades
s. å. till docent i svenska språket vid Uppsala
universitet. Af ö:s gedigna författarskap märkas
broschyrerna Lärdhet och lärarbildning (1906),
ett inlägg för en gemensam lärarexamen, och
Stilistisk språkvetenskap (1908), en öfversikt öfver
den nyare stilistiska litteraturen, och afh. Några
fall af kasusväksling i fornsvänskan (i "Arkiv f.
nord. fil.", XVIII), Br ef stil och stridsstil från
1800-talets början (1903-04), Inkongruenser (1905)
och Några grunddrag till modersmålsundervisnin-
gens historia (1909), alla i "Språk och stil",
af hvilken han varit inedredaktör under hela
dess lifstid, 1901-21. ö:s viktigaste arbete är
Nusvensk ordbok (1915 ff.), som, med undantag
af Svenska akad:s påbörjade historiska ordbok,
är den största i vårt land och för hvars full-
bordan ö. erhållit understöd af staten, ö. är
medutgifvare af tidskriften "Nysvenska studier"
(1921 ff.). 2. B-nB.
Östergren, Axel Keinhold, jurist, ämbets-
man, f. 7 sept. 1866 i Mofalla, Västergötland,
blef efter universitetsstudier i Uppsala samt tjänst-
göring i och under Svea hofrätt utnämnd till vice
häradshöfding 1892, fiskal i hofrätten 1898 och
häradshöfding i Sunnerviken 1908 samt erhöll 1918
transport till Luggude domsaga. 1914-15 var
han riksdagens justitieombudsman, 1915-19 dess
(förste) militieombudsman. På grund af ett flertal
förordnanden har han i betydande mån medverkat
i de senare årens lagstiftningsarbete, särskildt i
hvad rör fast egendom (bl. a. varit ordf. i tre
kommissioner: 1912 ang. jordupplåtelser till egna
hem, 1914 ang. fastighetsregister, 1919 ang. ego-
styckning m. m.), och jämväl offentliggjort åtskil-
liga uppsatser i hithörande ämnen. Sedan 1921
är han president i Kammarrätten. - En broder
till honom, Per Adolf ö., f. 1864, d. 1905,
som 1896 blef filos. doktor och 1901 juris kandidat
i Lund, 1904 juris doktor i Erlangen, utgaf bl. a.
Till historien om 1734 års lagreform, I, II
(1902). .C.G.Bj.
 |
| Fig. 1. Östergötlands vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
