Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örfirisey ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ersättande af den förutvarande något längre norrut
befintliga bron, är världens största normalspåriga
järnvägsbro i betongkonstruktion. Den består af
ett hufvudspann med 90,7 m. spännvidd och 4
mindre viaduktspann. Totala brolängden är 227
m. Bron, som uppförts efter ritningar af professor
O. Linton, är grundlagd delvis direkt på fast
botten, delvis på pålar. Byggnadskostnaden
utgjorde omkr. 1,7 mill. kr.
Fmn.
Örfirisey, ö. Se Effersey.
Örgrus. Se Ör.
Örgryte, församling, sedan 1922 införlifvad med
Göteborgs stad, ligger s. och ö. om det forna
stadsområdet. Den omfattar 1,849 har, hvaraf 131 har
vatten, med 22,124 inv. (1921), genomdras af
Säfveån och Mölndalsån, som skära hvarandra
vinkelrätt och hvilkas resp. från n. ö. till s. v. och
från s. till n. gående dalar förbindas genom
Böödalen. I ö. ligga Delsjön (65 m. ö. h.), hvars
vatten föres till Göteborgs vattenledningsverk, med
reningsbassänger i n. n. v., Kallebäcks källa,
hvarifrån Göteborgs äldsta vattenledning (fr. 1787)
utgick, Böö och Underås villasamhällen, det senare
med en gammal herrgårdsbyggnad, Vilhelmsberg,
Öfverås, Stora Gårda, Skår, Stora Torp, Lilla
Torp, Vidkärr, m. fl. herrgårdar (flera slottslikt
bebyggda) samt egnahemssamhället Kärralund och
de förutvarande municipalsamhällena Krokslätt
(5,946 inv. 1921), Gårda (7,186 inv.) och Lunden
(6,046 inv.), med en mängd stora fabriker: Säfveåns
a.-b., Ceres, Göteborgs reseffektfabrik, Göteborgs
tapetfabrik (dels den äldre, dels en helt ny
komplex), Spinneri-a.-b. Herman Kürzel, Göteborgs
kamgarnsspinneri a.-b. (det i sitt slag största i
Sverige), Gårda fabrikers a.-b., Fabriken
Tomten, Sveriges förenade konservfabriker, Svenska
gardinfabriks a.-b., Tvål- och parfymfabriken Viola,
Almedals fabriker, Bohus mek. verkst., Linoleum
a.-b. Forshaga, Lyckholms m. fl. bryggerier,
Bröderna Kanolds chokladfabrik (Sveriges största),
Jakobsdals kamgarnsspinneri, Färgeri-a.-b. Levanten,
Sv. tändsticksfabriks-a.-b. m. fl. Församlingen
har flera begrafningsplatser samt 2 kyrkor: Ö. gamla
kyrka, i sitt första skick urgammal, men ofta till-
och ombyggd, på 1700-talet, och senast restaurerad
1913, och Ö. nya kyrka, uppf. 1888. Inom det
gamla sockenområdet ligger Säfvenäs hållplats vid
Västra stambanan samt Almedals station vid
Västkustbanan och Göteborg–Borås järnväg. Se F.
Stenströms förträffliga "Örgryte genom tiderna. En
minnesbok" (1920).
Örgården. Se Örberga.
Örja, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad.
973 har. 731 inv. (1921). Annex till Vadensjö,
Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Örjan, äldre svensk namnform för Göran (Georg).
Se Göran. Den där omnämnda, i Storkyrkan
förvarade bilden af S:t Göran och draken kallas i
gamla handlingar Stora Örjanen.
Örjan Karlsson. Se Vinstorpaätten.
Örje, tätt bebyggd plats i Rödenes socken,
Östfold fylke (före 1919 Smaalenenes amt), Norge, ö.
om Mysen, vid Fredrikshaldsvasdraget, öfver
hvilket en bro förmedlar vägförbindelsen från Sverige.
513 inv. (1910) i 57 hus. Ö. var ett viktigt
pass, som under kriget 1644 förhöggs, och redan
1675, om ej tidigare, hade norrmännen där anlagt
en mindre befästning. 1716 iståndsattes den gamla,
då förfallna befästningen, och i juli 1717 byggdes
där ett nytt "tömmerverk", som medelst
förhuggningar förbands med den gamla skansen, hvarjämte
flera "underposteringar" upprättades. 5 okt. 1718
anfölls Ö. brobefästning af några hundra svenskar
under generalmajor Leutrum utan resultat, men
16 nov. utrymdes den af norrmännen och besattes
af svenskarna. 7 maj 1808 tvangs en svensk styrka
under kapten Törnebladh, som besatt Ö. pass och
bro samt Örjeklefvarne, att gå tillbaka öfver bron,
som uppbrändes. I början af 1900-talet byggde
norrmännen en del permanenta, af taggtråd omgifna
och med 10,5 och 7,5 cm. kanoner samt kulsprutor
bestyckade befästningar bakom Örjepasset, den s. k.
Örjegruppen. (Jfr Gränsfästningarna.) I
enlighet med konventionen mellan Sverige och
Norge 26 okt. 1905 ha dessa befästningar
emellertid sedermera raserats, och därvarande
kasernanläggningar ha, sedan de på norska statens
bekostnad försatts i lämpligt skick, upplåtits till
norska läkarföreningens alkoholkommitté för att
användas som kuranstalt för alkoholister.
L. W:son M.
Örjesjöen. Se Rödenes och Tista.
Örjord, landtbr. Se Ör.
Örk, metall. Se Blästerverk, sp. 821.
Örkelljunga. 1. Socken i Kristianstads län, Norra
Åsbo härad. 15,286 har. 4,234 inv. (1921). Ö.
bildar med Rya ett pastorat i Lunds stift, Norra
Åsbo kontrakt. – 2. Municipalsamhälle (enligt k.
bref 4 aug. 1911 och 23 okt. 1915) i förenämnda
socken, beläget vid Skåne–Smålands järnväg, 52
km. från Hälsingborg och 42 från Ängelholm.
101 har. 740 inv. (1921). Taxeringsvärde å
bevillningsskyldig fast egendom 1,496,500,
bevillningstaxerad inkomst 634,580 kr. (1921). På
platsen finnas bankkontor, sparbank, åtskilliga
handlande och handtverkare samt några mindre fabriker.
Örken, en 26 kvkm. stor, 188 m. ö. h. belägen
insjö på gränsen mellan Östra härad, Jönköpings
län, och Uppvidinge härad, Kronobergs län,
Småland. Största längd i n.–s. är 20 km. och största
bredd 3 km. Ö. afflyter mot v. till Helgasjön i
Mörrumsåns flodområde.
J. V. E.
Örkened (ej Örkene), socken i Kristianstads
län, Östra Göinge härad. 23,886 har. 4,796 inv.
(1921). Ö. utgör ett pastorat i Lunds stift, Östra
Göinge kontrakt.
Örland, härad och socken under Ö. pastorat på
östsidan af Trondhjemsfjorden, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 79,12
kvkm. 3,316 inv. (1920). Jordbruk, fiske.
K. G. G.
Örlings kraftverk i Svartälfven, omkr. 20 km.
of vanför älfvens utlopp i sjön Torrvarpen.
Fallhöjden utgör 5,7 m. och den installerade
maskineffekten 670 kw. Verket, uppfördt 1910, tillhör
Hällefors bruks a.-b. (ett dotterbolag till Vargöns
a.-b.) och levererar under samarbete med ett 15-tal
af brukets öfriga kraftverk elektrisk energi till
brukets olika industrigrenar samt till en del
närgränsande industriföretag och brukssamhällen. Den
årliga energiproduktionen utgör normalt omkr. 2 mill.
kilowattimmar.
C. K.
Örlog, Örlig, ett gammalt germanskt ord, isl.
ørlygi nederl. oorlog, lty. örloch, örlich, som
urspr. betydt "brytande af edligt bekräftad
öfverenskommelse" och stannat vid betydelsen krig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
