Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfver stäf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
47
Öfver stäf-öfversvämning
48
lingar. Han skall som öfverexekutor upptaga och
prof va utsökningsmål, utöfva inseende of ver de inom
hans tjänsteområde anställde stadsfogdarna samt i
öfrigt fullgöra, hvad öfverexekutor enligt lag ålig-
ger. Han förordnar om böters förvandling, tillser,
att utslag i brottmål i laga ordning befordras till
verkställighet, och har inseende of ver stadens rann-
sakningsfängelse. T. o. m. maj 1904 var han
själfskrifven ordf. i stadsfullmäktige. Honom ålig-
ger att utöfva den myndighet och vidtaga de åt-
gärder, som enl. förordn. om kommunalstämma samt
om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd honom
åligga, vidare att handlägga frågor ang. ordnandet
af prästerskapets löner och frågor rör. byggnadsvä-
sendet, att föra handelsregister och of va tillsyn öfver
fastighetsregistret, att handha alla ärenden, som
angå kronouppbörden och af gifter till kommuner
eller särskilda inrättningar, att utöfva högsta
polismyndigheten, skolande han med sin uppmärk-
samhet följa samt upptaga och handlägga frågor,
som angå allmän ordning och trafik, hälsovård,
skjutsväsen, veterinärväsen, brand- och hamnväsen
samt gatuanläggning och lyshållning, allmänna
fattigvården, upplag, vård och försäljning af
sprängämnen och eldfarliga oljor, arsenik och
andra giftiga ämnen, tillverkning och försäljning
af brännvin och andra spirituösa drycker o. s. v.
Han åtnjuter 9,000 kr. i lön af staten jämte till-
fällig löneförbättring (1,000 kr.) samt af stadskassan
7,775 kr. till extra utgifter, därjämte boställe med
värme (det forna Tessinska huset vid Slottsbacken,
som 1756 förvärfvades till kronan och, ehuru från
1766 af riksdagen anvisadt till bostad åt hertig
Karl, användes som ett slags kasern för hofbetjä-
ningen, tills det 1773 inköptes af Stockholms stad
till öfverståthållarboställe; se fig. 35 å pl. VII
till art. Stockholm).
Vid ämbetets utöfning har öfverståthållaren till
biträde en underståthållare, hvilkens äm-
bete inrättades samtidigt med överståthållarens
(se nedan). Underståthållaren är vid hans från-
varo eller förfall hans vikarie hos magistraten, i
ämbetets kansli och i poliskammaren m. m.; han
handlägger skuldfordringsmål och andra exekutiva
ärenden, där icke öfverståthållaren finner nödigt
att med dem taga befattning, är ständig ordf. (i
överståthållarens ställe) i flera direktioner och sty-
relser i hufvudstaden.
Ärendena äro fördelade på 3 af delningar:
1. öfverståthållarämbetets kansli
(till 1791 kalladt S l o 11 s k a n s l i e t), som hand-
lägger utsökningsmål och byggnads- m. fl. ären-
den samt består af l sekreterare, 2 notarier och
4 kanslister jämte 3 kvinnliga biträden; under
af delningen sortera 2 stadsfogdar. 2. öfver-
ståthållarämbetets afdelning för
uppbördsärenden, som förordnar om man-
talsskrifningarnas förrättande, bevillningstaxerin-
gens verkställande, krono- och kommunalutskylder-
nas debiterande, uppbärande och redovisande med
hvad därtill hör, och som består af l kamrerare,
l revisor, som tillika är bokhållare, 5 kammar-
skrifvare och 9 uppbördskommissarier. 3. öfver-
ståthållar ämbetet för polisärenden,
som, enl. k. br. 30 dec. 1864, fördelar sig på
poliskammaren och polisdomstolen och nu har
l polismästare, l polisdomare, 3 polisintendenter,
3 sekreterare, 2 polisassessorer, 5 notarier, l
räkenskapsförare (kamrer), l bokhållare och 6
kanslister; under af delningen sortera 2 stadsfiska-
ler. Hit hör poliskåren, som består af kriminal-
af delningen, ordonnansaf delningen, centralaf del-
ningen, hamnafdelningen och distriktsafdelningen.
Hit hör ock den 1917 upprättade polisskolan.
Kegeringsformen af 29 juli 1634, genom hvilken
ordnad landtregering infördes i Sverige, påbjöd,
att Stockholms stad skulle ha en särskild styres-
man med titeln öfverståthållare (i det ursprung-
liga förslaget till regeringsform benämndes han
öfverburggrefve, men detta namn ändrades
vid öfverläggning i rådet 11 juni 1634). öfver-
ståthållaren skulle (§ 23) vara den förste bland
K. M:ts befallningshafvande och alltid vara en af
rikets råd. I § 24 säges, att "hans ämbete skall
vara att si uppå och drifva Stockholms slotts bygg-
ning och hvad annan byggning konungen före-
hafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen
vara stadsens och borgerskapets förman". I 1720
års regeringsform bestämdes, att öfverståthållar-
ämbetet skulle besättas med män utom rådet.
1776 fick öfverståthållaren sin första allmänna
instruktion. Sedan 1815 är ämbetet deladt på de
3 ofvannämnda af delningarna. I instruktion af 1791
upphäfdes öfverståthållarens tillsyn och befattning
med Stockholms slott och dess byggnad. (N. H.)
Öfver stäf, sjöv. Ett fartyg säges gå öfver
stäf, då det från stillaliggande börjar göra fart
framåt. B. N.*
Öfverställe, metall., öfre delen af stället i en
masugn (jfr d. o., sp. 1210). Fmn.
Öfverstämma, mus., i flerstämmiga tonstycken
den stämma, som till tonhöjden ligger högre än
de andra eller utföres af högre instrument eller
röst. Lägsta stämman heter då understämma,
de öfriga m e 11 a n s t ä m m o r (se d. o.).
Öfverstöt, spelt. Se Biljard, sp. 380.
Öfversvämning, den tilldragelse, då vattnet vid
en strand, vare sig en flods, insjös eller hafvets,
stiger öfver sina normala bräddar och utbreder sig
öfver omgifningen. Vid insjöar ega
öfversvänmingar rum, när tillflödena medföra mera vatten, än
som samtidigt kan afrinna genom afloppet, vare
sig detta beror på ökad vattenmängd hos de förra
(nämligen efter långvarigt regnväder, vid hastig
snösmältning) eller därpå, att afloppet på ett eller
annat sätt hoptränges eller afspärras (såsom då
isflak hopa sig i detsamma o. s. v.). I fråga om
floder kunna öfversvämningarna ske periodiskt i
samband med regntiderna i omgifvande eller i
högre upp belägna trakter, såsom redan i artiklarna
Amasonfloden, Nilen och Orinoco är omtaladt,
hvarför vi här förbigå dessa periodiska
öfversvämningar. Flodernas tillfälliga öfversvämningar ega rum
efter ihållande eller häftiga regn, vid snösmältning
och islossning. I synnerhet förhärjande äro
öfversvämningarna i bergland, såsom i Alperna,
Pyrenéerna o. s. v. I vår världsdel är det
hufvudsakligen i dessa och närmast kringliggande trakter,
som ödeläggelser framkallas genom öfversvämningar.
På grund af markens starka lutning i bergländerna
bortrinner nämligen större delen af vattnet, innan
det hinner uppsugas af marken, och vid ihållande
eller häftiga regn bli följaktligen floderna relativt
hastigt vattenfyllda. Om denna vattenmassa redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
