Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverbefäl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfverbefäl-Öfverdirektor
24
sig som princip knappast bestridas, om man än
kan vilja sätta fördubblingsperiodens storlek vida
högre än till 25 år såsom Malthus. Mot dennes
i sammanhang därmed framkastade sats, att nä-
ringsmedlen samtidigt kunna på sin höjd ökas i
aritmetisk progression (såsom l, 2, 3, 4 o. s. v.),
kan invändas, att människosläktet ännu ej på
långliga tider har att motse faran af objektiv brist
på näringsmedel, så länge stora jordsträckor alls
icke eller föga uppodlats och det möjliga maximum
af jordbrukets intensitet i de gamla kulturländerna
ingalunda uppnåtts. Eiktig är emellertid iaktta-
gelsen, att i tätt befolkade länder det fattigaste
befolkningslagret reduceras genom nöd och elände,
såsom siffrorna of ver barnadödligheten där visa, och
att den ökade konkurrensen stöter äfven mången
ur de bättre lottade klasserna ned i armod. Detta
är dock ett väsentligen socialt ondt. Men äfven om
man tänker sig en socialistisk eller kommunistisk
idealstat förverkligad, skulle ej heller denna på
längden tåla vid en oinskränkt folkökning, sådan
som motsvarar den naturliga tendensen. Emeller-
tid synes faran för öfverbetfolkning alltmer min-
skas, sedan i de flesta länder med europeisk befolk-
ning födelsefrekvensen börjat hastigt af taga, utan
tvifvel hufvudsakligen på grund af en medveten
sträfvan att begränsa barnantalet. Det af Spen-
cer m. fl. framkastade antagandet, att en högre
utveckling af människans nervsystem och andliga
verksamhet skulle medföra en nedsättning af fort-
plantningsförmågan, kan åtminstone hittills icke
anses bevisadt af erfarenheten. Men i fall frukt-
samhetens (afsiktliga) minskning hos de hvita kul-
turfolken fortsätter med samma hastighet som under
de senaste årtiondena, synes man ha mindre anled-
ning att befara öfverbefolkning än snarare dess
motsats, affolkning. E. Ar-s.
Öfverbefäl. Se Befäl.
Öfverben, veter., smärre bensvulster på sken-
benen hos nästar, uppstå som följd af begränsad
inflammation i benhinnan. Orsaken är vanligen
yttre våld, slag och stötar, och of verbenen före-
komma därför mest dels på insidan af skenbenen
såsom följd af strykning, dels på framsidan, sär-
skildt hos hästar, som användas till hinderhopp-
ning, genom slag mot hindret. Öfverben äro hos
hästen ytterst vanliga och medföra, sedan de äro
fullt utbildade och inflammationsprocesserna afslu-
tade, i regel ingen olägenhet. Endast i det fall,
att de ha sitt säte i närheten af ledgångar eller
tryckas af senor och band, hvarigenom inflamma-
tionen underhålles (såsom strax nedom knät, på
baksidan af skenbenet under gaffelbandet), kunna
de medföra rätt långvarig halta. Öfverben kunna
äfven bero på sjukligheter i själfva benväfnåden
(rachitiska förhållanden), hvilket vanligen är fallet,
då de hos unghästar uppträda i stort antal och
äro mera utbredda. Behandlingen består i ingnid-
ning af fördelande eller skarpa salfvor, såsom kvick-
silfverjodid eller spansk flug-salfva och i svårare
fall med envis halta bränning, men man får dock
aldrig vänta att genom behandlingen kunna få
bort ett redan utbildadt Öfverben. E. T. N.
Öfverbestånd, skogsv. Se Skogsbestånd.
Överbibliotekarie var 1877-1909 titel på che-
fen för k. biblioteket (sedan dess är hans titel
riksbibliotekarie; överbibliotekarier ha varit
G. E. K l e m m i n g 1877-90, grefve K. S n o i 1-
sky 1890-1903 och E. Y. Dahlgren 1903
-09); nu titel på cheferna för universitetsbiblio-
teken i Uppsala och Lund, riksdagsbiblioteket och
Göteborgs stadsbibliotek.
Öfverbiten (för mörk). Se E t s n i n g, sp. 1010.
Öfverblomning, bot. Se Postfloration.
Öfverbom, Jonas, matematiker, geodet, me-
teorolog, f. 24 jan. 1758 i Norrland, d. 11 juli
1819 i Stockholm, studerade de matematiska veten-
skaperna vid Uppsala universitet och fick 1780
tjänst som kammarskrifvare vid Krigskollegium,
men fann ett mera egentligt fält för sina anlag i
Landtmäterikontoret, hvarest han blef auskultant
1783, e. o. ingenjör 1786 och premiäringenjör
1791. ö. invaldes i Krigsmannasällskapet 1797,
i Vet. akad. 1799 och i Landtbruksakad. 1813.
- Om kartografien gjorde ö. sig förtjänt genom
utgifning af en karta öfver Finska viken (1788),
en öfver Åland samt postvägen mellan Sverige
och Finland (1789) och en öfver Heinola höfding-
döme (1793). Hans sammandrag af geometriska
kartor öfver byar, hemman och lägenheter förblefvo
outgifna, af brist på medel, men begagnades af
S. G. Hermelin till dennes stora kartverk. Af
större betydelse vardt ö:s deltagande, vid Jöns
Svanbergs sida, i gradmätningen i Lappland 1801
-03. ö. uppfann därunder ett ekvialtitud-instru-
ment och flera sinnrika anordningar för det svåra
arbetets främjande (om det viktiga resultatet af
denna gradmätning se Svanberg 1). ö. ut-
arbetade vidare Uppskattningstabeller (1804) och
inlade förtjänst på meteorologiens område genom
sina i Vet. akad:s Handl. införda afhandlingar
om medelvärmen i Stockholm under en tid af 50
år (1808; of v. till eng. i Thomsons "Annals of
philosophy") och Om värmen under olika årstider
i Torneå (1817).
Öfver bord, sjö??. Se Bord 2.
Öfverbotten. Se Nederbotten.
Öfverbramrå 1. Bofvenbramrå, sjöv. Se
12 å fig. till art. Tacklin g. SeBofven.
Öfverbramsegel 1. Bofvenbramsegel,
sjö?;. Se 9, 17 och 25 å fig. till art. Segel. Jfr
B of v en.
Öfverbramstång, sjöv. Se B o f v e n och M a s t.
Öfverbroning, krigsv. Se Koppel 2 b.
Öfverburggref ve. Se öfverståthållar-
ämbetet.
Öfverbyggdt kors, veter. Se Kors 4, sp. 1083.
Öfverbyggnad. 1. Kam. Se Byggnads-
skyldighet och Skånska prästerska-
pets byggnadskassa. - 2. Skpsb. Ge-
mensamt namn å ofvanför öfre däck befintliga lätta
påbyggnader på ett fartyg. 2. C. K. S.
Öfverbyggnadsdäck, skpsb. Se D ack, sp. 1195.
Öfverceremonimästare, sedan 1802 titel på
en högre funktionär vid K. M:ts hof.
Öfverdirektör, titel på chefen i åtskilliga cen-
trala ämbetsverk (Fångvårdsstyrelsen, Statistiska
centralbyrån, Väg- och vattenbyggnadsstyirelsen,
Kontrollstyrelsen, Stuteriöfverstyrelsen, Sveriges
geologiska undersökning, Statens meteorologisk-hy-
idrogfrafiska anstalt och Försäkringsinspektionen),
äfvensom inom Marinförvaltningen för chefen för
ingenjörafdelningen och inom Järnvägsstyrelsen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
