Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Änka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Är-Ärekränkning
1244
Tidigt mognande sorter kunna lagras i sådana
lokaler omkr. en månad och senare fruktsorter från
2 till 6 månader längre än vid förvaring i vanligt
fruktrum. Hårdköttiga och med groft skal försedda
äpplen (renetter) kunna ibland förvaras nedlagda
i jordstackar och på detta sätt öfvervintra i bättre
skick än med någon annan metod. Om äpplens
användning i hushållet se Äppelrätter. Enk-
laste sättet för konservering af äpplen är torkning,
som sker dels i mindre skala för husbehof, dels fa-
briksmässigt för framställning af handelsvara. Den
vanligaste formen för i handeln utbjudna torkade
äpplen är s. k. ringäpplen, som erhålles af frukt,
som skalats, befriats från kärnhuset och skurits i
tunna skifvor. Chopped äpples är en lägre kva-
litet, framställd af oskalade frukter, skurna i mer
eller mindre oregelbundna stycken före torkningen
och hufvudsakligen använd till beredning af dryc-
ker (pomril) eller sämre marmelad. Många försök
ha gjorts med frukttorkning i större skala inom
Sverige, men de ha förr eller senare slagit mindre
väl ut. Hufvudparten af den i Sverige salubjudna
torkade varan införes från Nord-Amerika. Af äpp-
len beredas flera olika drycker. I mindre skala
gör man äppeldricka genom att koka ut saft af
fallfrukt, skal m. m., som tillsättes med socker
och lämnas att jäsa på buteljer. Om beredning af
äppelvin se Fruktvin. For fruktodlaren mest
lönande är att sälja frukten till konsumtion som
bordsfrukt.
De odlade äppelsorterna ha indelats efter flera
olika grunder. Sålunda betecknar man som bords-
eller dessertfrukt de sorter, som utmärkas genom
jämförelsevis kraftig och behaglig arom, sötma och
måttlig grad af syrlighet. Hushållsäpplen omfatta
sorter, hvilkas, fruktkött har lämplig konsistens för
kokning och stekning och hvilkas smak är tämligen
utprägladt syrlig. Ciderfrukt måste ha en särdeles
hög sockerhalt och dessutom vara tämligen sur.
Efter mognadstiden indelas äppelsorterna i s o m-
marfrukter, som mogna på träden eller ome-
delbart efter plockningen under loppet af aug. och
sept., höstfrukter, som efter en kortare lag-
ring bli ätbara under okt.-nov., vinterfruk-
ter, de ännu senare mognande. Gränserna mel-
lan dessa grupper äro så mycket mera obestämda,
som en fruktsort i södra Sverige kan vara mogen i
slutet af sept,, men i Norrland utvecklas så sent,
att dess hållbarhet förlänges till i dec. Man har
sökt uppställa ett slags naturligt system för indel-
ning af äppelsorter. De olika grupperna samman-
flyta dock i viss mån med hvarandra. Renetter
(af fr. reine, drottning) äro jämförelsevis små-
fruktiga, regelbundet formade äppelsorter med fast,
egendomligt aromatiskt fruktkött och tjockt, ofta
rostigt skal. E a l v i 11 e r äro utprägladt kantiga
och ha särdeles fint, aromatiskt kött och smidig
hud. Rambourer äro mycket stora, grofköt-
tiga, ofta grant färgade. Astrakaner (tros ha
hemförts med frön af svenska krigsfångar från
Astrahan) äro sommaräpplen med löst, tämligen
sött fruktkött och karakteristisk smak. C o d l i n s
benämnes i England ett flertal sinsemellan ganska
olikartade fruktsorter, använda som hushållsäpplen.
Dufäpplen (pigeons, af fr. pigeon, dufva) äro
små, regelbundet äggformade frukter med fint,
hvitt kött och egendomlig smak. De i Sverige van-
ligaste äppelsorterna äro af sommarfrukter: Arvids-
äpple, h vit astrakan och Gyllenkroks astrakan,
Hornsbergsäpple, Transparente blanche (hvitt klar-
äpple), hampus, Beauty of Bath, hvitgylling,
Charlamovsky, Säfstaholmsäpple, Oranieäpple (Ka-
niker); af höstfrukter: grågylling, brunnsäpple,
Alexander, Ringstadsäpple, Signe Tillisch, Cox’
Pomona, Gravensteiner, Maglemer, Filippa; af
vinterfrukter: Ölands kungsäpple, Åkerö, Wealthy,
Cellini, Stenkyrkeäpple, Cox’ Orange, melonäpple
(citronäpple), gul Rikard, Guldparmän, Ribston,
Blenheim, Boiken och Belle de Boskoop. Jfr den
till art. hörande färgplanschen.
Om sjukdomar på äppelträd och äpplen se
Fruktskorf, Fruktmögel, Kräfta,
Rost och Äppelmjöldagg. Jfr R ö n n-
bärsmalen, Spinnmalar, Trädgår-
dens skadeinsekter, pl. I, och Veck-
la rf j ä ri l a r.
Läran om äppel- och andra fruktsorter kallas
p o m ologi. C. G. D.
Är. Se Air.
Ära, andra människors uppskattning af en män-
niskas personliga värde. Äran kan ock fattas som
gemensam för en i något afseende samhörande
grupp af människor, såsom när man talar om
nationalära, yrkesära, familjeära o. s. v. Då för
samlif mellan människor förutsattes, att de hysa
förtroende för hvarandra, är äran i viss mån förut-
sättning för allt samhällslif. Äran är därför ett
godt, som förtjänar att eftersträfvas; men det är
icke ett absolut godt, utan har sitt värde som
medel för sedliga mål. Dess värde öfverskattas ofta,
och många sätta sin ära i sådant, som ingen ära
förtjänar, under det att de ställa sig likgiltiga
inför vida viktigare värderingsgrunder. Belysande
exempel på båda dessa missriktningar lämna
duellväsendet och den öfverdrifna betydelse, som
inom vissa kretsar tillägges s. k. "honnörssaker".
Viktigare än all ära inför andra människor är det
egna samvetets gillande af våra handlingar. S-e.
Äransgrund, fyrfartyg i Finska viken, utanför
inloppet till Helsingfors, Finland, omkr. 12 km.
s. v. om Gråhara fyr. Rödt blänksken. O. B-n.
Ära och frihet, ett hemligt "vitterhetssamhälle",
som stiftades i Stockholm 8 april 1786, tre dagar
efter Svenska akad:s invigning, af 18 män, bland
hvilka de mest kände torde vara A. G. Silverstolpe,
K. Nordforss, Gabr. Eurén, P. U. Enbom och K.
F. Ehrensvärd(-Gyllembourg). Den ordenslika hem-
lighetsfullheten inom samfundet var strängt om-
gärdad. Stadgarna, som ännu finnas i behåll (i k.
biblioteket), visa, att ordens vittra verksamhet var
noga reglementerad. Medlemmarnas antal var fast-
ställdt till 20. Medlem, som ej inom året inläm-
nat något vittert arbete, uteslöts "för evärldlig
tid". Sammankomst hölls hvarje söndag, och de
inlämnade arbetena granskades af en nämnd. Man
förberedde våren 1788 utgifning af en samling
sådana alster, men ingen tryckning synes ha kom-
mit till stånd, och samfundets öden förlora sig från
denna tid i dunkel. Jfr G. Göthe, "Hist. öfver-
sigt af de vittra samfunden i Sverige" (1875).
Ärekränkning (Injurie), hos oss ofta äfven
benämnd missfirmlig gärning, jur., en handling,
hvilken är straffbar som uttryck af ringaktning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
