Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämbetsexamina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Ämnesomsättning
1212
För att bestämma de i ofvanstående schema
anförda posterna ha utbildats metoder för ana-
lys af föda, tarmuttömningar och urin. Särskildt
må anföras K j e l d a h l s metod (se d. o.) för
bestämning, af kväfvehalten. Medelst särskilda re-
spirationsapparater bestämmas syreupptagandet och
kolsyreafgifvandet genom lungorna (det r e s p i r a-
toriska gasutbytet), och medelst s. k. re-
spirationskalorimetrar uppmätes kroppens värme-
produktion. Med kännedom om de olika närings-
ämnenas fysiologiska förbränning s-
värden (se Kroppsvärm e) kan man, såsom
schemat anger, beräkna brutto- och nettotillförselns
energivärden äfvensom energiomsättningen, hvilken
senare motsvarar kroppens värmeproduktion och
arbetsut veckling.
Balansen anger en ökning eller minskning
af kroppens egna förråd. Är balansen noll, säges
kroppen befinna sig i jämvikt med hänsyn till
den särskilda substansgruppen. Dylika balansbe-
stämningar (balansförsök) kunna jämväl ut-
föras på särskilda grundämnen, såsom kväfve, kol,
svafvel, fosfor, järn, kalcium o. s. v. Jämföres
kväfvemängden i födan med kväfvemängden i urin
och tarmuttömningar, erhålles kväfvebalansen, som
anger, huruvida kroppen ökar eller minskar sitt
ägghvitförråd och hvars bestämmande spelar en
viss roll vid studiet af olika faktorers inverkan på
ämnesomsättningen. Erhåller en individ samma
kväfvemängd i födan under en följd af dagar
och födan i öfrigt är tillfredsställande, inträder
k v ä f v e j ä m v i k t, i det att kroppen med urin
och tarmuttömningar afger en lika stor kväfvemängd
som den samtidigt med födan tillförda. Af detta
många gånger fastställda förhållande framgår, att
intet kväfve vare sig upptas eller afges genom lun-
gorna, d. v. s. att det atmosfäriska kväfvet är
indifferent i förhållande till de kemiska proces-
serna i kroppen. Inom vissa gränser kan kroppen
inställa sig på kväfvejämvikt med olika kväfve-
mängder i födan. Den of re gränsen motsvarar för
en människa omkr. 150 gr. ägghvita per dag. Vär-
den upp till 300 gr. per dag äro emellertid iakt-
tagna. Den undre gränsen eller hvad man kallar
kroppens m i n i m a l b ehof af ägghvita
har varit mycket omstridd. I praktiken brukar
man förlägga den vid 80 gr. per dag. I labora-
torieförsök har man emellertid uppnått kväfvejäm-
vikt med så ringa ägghvitmängder som 30 gr. per
dag. - Angående kroppens energibehof, d. v. s.
näringsbehofvet uttryckt i kalorier, se art. Föd o-
ämnen.
Förbränningen i kroppen bestämmes
hufvudsakligen af två faktorer, muskelarbetet och
näringstillförseln. Yid fullständigast möjliga mu-
skelhvila i fastande tillstånd inställer sig förbrän-
ningen på ett minimalvärde - energiomsättningens
grundvärde -, som för en fullvuxen människa upp-
går till ej fullt l kal. per timme och kg. kropps-
vikt. Vid intensivt muskelarbete kan detta värde
stiga till det 10-faldiga, åtminstone för en kortare
tid. Grundvärdet företer individuella variationer.
I allmänhet tilltar det med aftagande kroppsstor-
lek, hvilket står i samband därmed, att ju mindre
individen är, desto större är kroppsytan i förhål-
lande till kroppsvikten och kroppsytans storlek är
bestämmande för värmeförlusten. Beräknas grund-
värdet per kvm. kroppsyta i st. f. kg. kroppsvikt,
erhållas mera öfverensstämmande värden (R u b-
ners ytlag). Yngre individer synas oafsedt
kroppsstorleken ha lifligare ämnesomsättning. Kö-
net har intet inflytande. Ang. inflytandet af om-
gifningens temperatur se Värmeregulation.
En ej ovanlig, men oriktig föreställning är den,
att en rikligare syretillförsel till lungorna skulle
stegra förbränningen i kroppen. Själsarbete, d. v. s.
ökad hjärnverksamhet, medför ökad ämnesomsätt-
ning i hjärnan. Denna är emellertid alltför ringa
för att märkas i kroppens totala omsättning. Nä-
ringsupptagandet stegrar i viss mån förbränningen
i kroppen, och man har talat om ett inflytande af
matsmältningsarbetet. Bortser man från
tugginingen hos växtätande djur, så betingar det
egentliga matsmältningsarbetet, d. v. s. afsöndrin-
gen af matsmältningsvätskor och transporten af inne-
hållet i matsmältningskanalen, jämförelsevis ringa
stegring af kroppens energiomsättning. De från
tarmkanalen tillförda matsmältningsprodukterna
undergå emellertid i kroppens olika väfnader en
omsättning, som är förbunden med en af sevärd
värmeutveckling. Särskildt gäller detta de kväfve-
haltiga ämnena. Man kan beräkna, att det vid en
måltid tillförda kväfvet är utsöndradt från krop-
pen, d. v. s. den tillförda ägghvitan förbränd,
inom 24 timmar. Schematiskt kan man föreställa
sig förloppet vid ämnesomsättningen i kroppen på
så sätt, att matsmältningsprodukterna ombildas och
aflagras i vissa "depåer", från hvilka de sär-
skilda väfnaderna sedermera erhålla det för deras
verksamhet nödvändiga materialet. Aflagring och
förbrukning försiggå i stort sedt oberoende af hvar-
andra. Som exempel på dylika depåer må anföras
kroppsfettet och glykogenet (se d. o.). Kolhydraten
i födan aflagras som glykogen, hufvudsakligen i
lefvern och musklerna. Är glykogendepån så att
säga fylld, aflagras kolhydraten i form af fett,
som kroppen kan rymma i snart sagdt obegränsade
mängder. Tack vare "depåerna" kan verksam-
heten i muskler och öfriga organ fortgå oberoende
af näringstillförseln. "Depåerna" utgöras af äm-
nen, som kroppen själf bildat af det med födan
tillförda materialet, och kroppen är till en viss
grad oberoende af växlingar i detta materials sam-
mansättning. Kroppen kan t. ex. bilda fett af kol-
hydrat och glykogen af ägghvita och bildar de för
de särskilda väfnaderna karakteristiska ägghvit-
kropparna af de aminosyror - äggh vitans s. k.
byggnadsstenar -, som tillföras med näringen.
tillförsel brutto ........................
äggliv.
gram
fett gram
kolhydr.
gram
energi
kalorier
(energitillförsel brutto)
affall (tannuttömn.) ..................
»
»
»
»
(energiförlust i tarmen)
tillförsel netto .........................
»
»
»
»
(energitillförsel netto)
förbränning ..............................
»
»
» !
»
(energiomsättning)
balans ....................................
±
+
-f
±
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
