Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Äggalbumin-Ägghvita
1172
söndras af äggledaren (se fig. 7): 1) ä g g h v i-
tan (w) med de s. k. chalazæ (chl), d. v. s.
i spiral vridna ägghvitesträngar af segare substans,
hvilka sträcka sig från ägg-gulehinnan till äggets
båda poler, 2) skalhinnan, hvilken är två-
bladig och omger ägghvitan (vid äggets trubbiga
pol skilja sig de två bladen, ism, sm, af skalhin-
nan från hvarandra, hvarigenom en med luft fylld
springa, luftkammaren, ach, uppkommer), och 3)
det porösa kalkskalet (s). - Stundom är ägg-
höljet, om det är hårdt, försedt med en särskild
öppning (mikropyle) ; jfr Befruktning, sp.
1192.
Embryo. Se Foster. - Gulblåsan, jfr
Foster, sp. 968, liktydig med äggulesäck och
nafvelblåsa. Se Suppl. - Ur kotor, somiter
1. ursegment benämnas på ett visst embryo-
nalskede hos ryggradsdjuren de åt höger och
vänster om ryggsträngen belägna tärninglika ihå-
liga kroppar, som ge upphof till bl. a. en del
af muskulaturen och af skelettet samt till läder-
huden. O v u l u m (pl. o v u l a) i biol. afseende =
ovum, ägg.
2. Bot., detsamma som äggcell (se Befrukt-
ning 2).
3. Kem. Hönsäggets skal utgöres hufvudsak-
ligen af kalciumkarbonat (93 proc.) med ungefär
5 proc. organisk substans samt små mängder kal-
ciumfosfat och magnesiumkarbonat. Hvitan (albu-
men) består af en i och för sig tunnflytande vätska,
innesluten i ett nätverk af tunna hinnor, hvar-
igenom det hela får en skenbart tjockflytande kon-
sistens. Hinnorna bestå af ett med hornämne be-
släktadt ämne, och vätskan innehåller 85-88
proc. vatten, 10-13 proc. äggh vitämnen, dels
albumin, dels globulin, dels ovomukoid, ett till
mucinerna (se d. o.) hörande ämne, samt icke fullt
l proc. salter (hufvudsakligen kalium- och natrium-
fosfat samt -klorid). Gulan (vitellus) innehåller
nära 50 proc. vatten, 23 proc. fet olja, 10 proc.
lecitin och omkr. 16 proc. vitellin (se d. o.),
kolesterin (se d. o.), orangegult färgämne (lutein)
och salter (kalcium- och kaliumfosfat); dessutom
flera olika enzym. - Om vissa fågeläggs, särskildt
hönsäggets, näringsvärde se Födoämnen, sp.
337. 1. J.B.J-n. (L-e.) 3. P. T. C. (K. A. V-g.)
Äggalbumin, kem. Se Äggh vi t a.
Äggbärare, zool. Se Hafsspindlar, sp.
1003.
Äggcell. 1. Bot. Se Befruktning 2, sp.
1193, och Embryosäck. - 2. Embryol. Se
E ö n och Ägg.
Äggcellsbefruktning, bot. SeOogami.
Äggfors, trämassefabrik vid Indalsälfven mellan
sjöarna Liten och Ockesjön, i Mörsils socken, Jämt-
land, tillhör Äggfors a.-b. (aktiekap. 5,400,000
kr.), hvilket inom Jämtland eger skogs- och jord-
bruksfastigheter omfattande omkr. 23,000 har,
tax. till 1,388,800 kr. Dess industriella anlägg-
ningar, bestående af Ä. trämassefabrik samt såg-
verk i Mö vik, Trångsviken och Ann, äro tax. till
1,920,000 kr. Årliga produktionen omfattar 40,000
ton 50 proc. våt mekanisk trämassa samt omkr.
3,000 stds trävaror med ett tillverkningsvärde af
5 mill. kr. Antalet arbetare är 350. För driften
vid Ä. har en elektrisk kraftanläggning utbyggts
(se Äggforsarna). Skeppningen sker öfver
Hommelvik i Norge. O. Sjn.
Äggforsarna (E g g f o r s a r n a), ett 13 m. högt
vattenfall i Indalsälfven, 5 km. nedom sjön Litens
utlopp, tillhör Äggfors a.-b., som utnyttjar det-
samma medelst ett 1914-15 uppfördt kraftverk
om 5,600 hkr för direkt drift af bolagets träsliperi
och 330 kw. för elektrisk drift vid bruket och
för belysning i orten. 9 mån.-effekten vid oregle-
rad vattenföring utgör omkr. 5,600 turb.-hkr. Vid
rationell reglering af ofvanför belägna större sjöar
ökas effekten till omkr. 13,500 hkr vid kontinuerlig
drift, hvarvid dock förutsattes indämning af en
ofvanför liggande mindre fors. C. K.
Äggförsäljningsföreningar. Se Hönssköt-
sel, sp. 265.
Ägg-guleolja. Se Äg gol j a.
Ägghvita, Album in (lat. albumen), kem., be-
nämnas sådana äggh vitämnen, som äro lösliga i
vatten och i svagt sura eller alkaliska vätskor samt
ur dessa lösningar icke fällas vid utspädning med
vatten eller när man i dem till mättning upplö-
ser neutralsalter, t. ex. koksalt, glaubersalt, bit-
tersalt m. fl. Däremot utfällas de, om deras lös-
ningar fullständigt mättas med ammoniumsulfat.
Bland de egentliga ägghvitämnena äro albumi-
nerna de, som innehålla mest svafvel (l,e-2,2
proc.). Lösningar af ägghvita koagulera, i fall de
innehålla små mängder salt, vid omkr. 70° och
af sätta därvid en h vit, olöslig substans, koagule-
rad ägghvita. Någorlunda koncentrerade lösningar
stelna därvid till en hvit massa, såsom vid kok-
ning af ägg eller råmjölk; utspädda lösningar af-
skilja hvita flockar, som dra med sig fint förde-
lade orenligheter, som kunna finnas uppslammade
i vätskan. Ägghvita har af denna anledning an-
vändning till klarning af sockerlösningar o. d.
Agghvitans egenskap att koagulera vid upphettning
gör den användbar som fixeringsmedel för färger.
Ägghvita förekommer allmänt i växt- och djurriket,
rikligt t. ex. i äggets hvita och i blodserum, äfven
i mjölk (jfr d. o. samt Råmjölk) samt under
vissa sjukdomar i urinen. Man kan särskilja flera
olika albuminer, såsom äggalbumin 1. o v a l b u-
m i n i fågelägg, serumalbumini blod, l a k t-
albumin i mjölk och l e u k a s i n i sädessla-
gens frön, men intetdera är ännu framställdt i
rent tillstånd, utan de äro sannolikt blandningar
af flera, sinsemellan nära besläktade ämnen. De
3 förstnämnda ha emellertid kunnat framställas i
kristalliserad form. - Mycket nära albuminerna
står den klass af ägghvitämnen, som benämne»
globuliner (se P r o t ei n ä m n e n, c), sp. 409).
Viktigast bland dessa är serumglobulinet, som före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
