Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åhussandsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språk, den s. k. koptiskan. För att grundligare
tränga in i den sistnämndas studium började A.
göra samlingar till ett koptiskt lexikon, af hvilka
samlingar åtskilligt åtminstone bevarats i de på
k. biblioteket i Stockholm numera befintliga Åker-
bladska papperen. - Under senare delen af sitt
lif trädde Å. i nära förbindelse med sin samtids
stormän inom den orientaliska och klassiska filolo-
giens områden. Silvestre de Sacy, d’Ansse de Villoi-
son, P. L. Courier de Méré, Koraes och många
andra framstående forskare tillhörde antalet af hans
korrespondenter. Till hans romerska umgängeskrets
räknades Alexander von Humboldt, som bebodde
samma hus - palazzo Borghese - som Å. Bland
utmärkelser, som föllo på Å:s lott, må nämnas
ledamotskap af Franska institutet. Han var ock
led. af Vitt. hist. o. ant. akad. - Liksom A. på
sin tid i utlandet var en bland Sveriges mest kända
vetenskapsmän, så är han väl äfven med hänsyn
till genialiteten i sin forskning den förnämste
orientalist vårt land sett födas. Såväl inom
egyptologien som inom den semitiska språkforsk-
ningen har han ett frejdadt namn. Måttfullhet,
samvetsgrannhet, grundlighet och glömska af det
egna jaget äro egenskaper, som stämpla Å:s för-
fattarindividualitet. - Å:s förnämsta arbeten äro,
jämte det ofvannämnda, Lettre to Mr. Young date
31 jan. 1815 (Museum criticum. N:o VI, sid. 180
o. f.), . Inscriptionis phoeniciæ oxoniensis inter-
pretatio (Paris, 1802; epokgörande på det feniciska
språkstudiets område), Lettre (à M. Italinski) sur
une inscription phénicienne trouvée à Athènes (Rom,
1817), Mémoires sur les noms coptes de quelques
villes et villages d’Égypte ("Journal asiatique",
1834, vol. XIII) och ett bref till Silvestre de Sacy
om koptisk kursivskrift ("Magasin encyclopédique"
1801, V) Dessutom författade han runologiska
arbeten t. ex. om marmorlejonet i Piraeus (Notice
sur deux inscriptions en caractères runiques, trou-
vées à Venise, et sur les V ar anges, avec les remar-
ques de M. d’Ansse de Villoison, "Magasin encyclo-
pédique" 1804, V, s. 25 ff.; jfr Piræuslejonets
runinskrift), konsthistoriska uppsatser m. m.
K. P.*
Åkerblom, Fredrik, tidningsman, f. 13 juni
1839 i Falun, d. 24 sept. 1901 i Göteborg, var son
till kyrkoherden i Folkärna, kontraktsprosten Johan Frans Å.
(f. 1806, d. 1886), bekant som författare af läroböcker,
särskildt genom sin efter Hübner bearbetade "Biblisk
historia" (1842; 63:e uppl. 1890). Fredrik Å. vardt 1858
student i Uppsala, där han 1868 aflade filos.
kandidatexamen och 1869 promoverades till
filos. doktor. 1870 öfvertog han redaktionen af
"Stockholmsposten", men återgick 1871 till en
lärarbefattning vid Göteborgs realgymnasium, som han
sedan 1865 en tid beklädt." 1873–96 var han
hufvudredaktör för "Göteborgsposten" (se d. o.).
Tidningens moderat-liberala hållning och dess månhet
om Sveriges rätt i den unionella frågan skaffade
Å. en plats bland de moderates kandidater vid
riksdagsmannavalet 1893 och medförde hans inval
i Andra kammaren. Då "Göteborgsposten" 1896
öfvergick till andra egare, uppsatte han "Morgonposten",
som han på kort tid gjorde till ett
betydande organ för de konservativa åsikterna.
A. vardt led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(1893). Han utgaf bl. a. Historiska anteckningar
om Sveriges nötkreatur säj vel (1891; prisbelönt af
Landtbruksakademien), Pommerska bref. Anteck-
ningar från en resa i f. d. svenska Pommern
(1892), / Göteborg för omkring hundra år sedan,
en fingerad holländares berättelse om staden vid
nämnda tid, och Tidsbilder: Göteborg på 1820-talet (1899).
Åkerblom, Axel, lärare, öfversättare, f. 25
maj 1864 i Stockholm, student 1880, filos. doktor i
Lund 1888, vardt 1900 lektor i modersmålet och
historia med geografi i Karlskrona, flyttade 1901
i samma egenskap till Jönköping och 1911 till
Malmö. Å. har med stor skicklighet och rytmisk
kraft försvenskat främmande diktverk, särskildt
fornnordiska: Hans Sachs’ "Näktergalen från Wit-
tenberg" (med inl. och anm., 1908-09), "Forn-
kväden" (I, 1898-99; II, 1916), "Lilja" (1899,
i "Nord. tidskr.") och "Den äldre Eddan" (I,
1920; II, 1922) m. fl. Hans alstring omfattar dess-
utom en samling Dikter (1890), historiska och språk-
liga afhandlingar, högtidstal och en utförlig ordlista
öfver Runii svenska rim (1915).
R–n B.
Åkerblom, Filip, meteorolog, universitetslärare,
f. 2 sept. 1869 i Örnsköldsvik, 1886 student
i Uppsala, blef där 1904 filos. doktor samt s. å.
docent och 1909 professor i meteorologi. 1899
deltog han i Nathorsts expedition till nordöstra
Grönland och redogjorde för därvid verkställda
astronomiska, magnetiska och oceanografiska under-
sökningar i Vet. akad:s "öfversikt" (1900), "Arkiv
f. matematik" (1904) och "Uppsala univ:s
årsskr." (s. å.). Bland Års uppsatser må f. ö.
nämnas De Vemploi des photogrammètres pour mesurer
la hauteur des nuages (1904) och Recherches sur
les courants les plus bas de Vatmosphère au-dessus
de Paris (i Vet. soc:s i Uppsala "Acta" 1908).
Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga,
i Östergötlands län, omfattar Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds härad, hvilka tillsammans utgöra ett
tingslag. 1,017 kvkm. 22,875 inv. (1920).
Åkerbo härad. 1. Härad i Kalmar län, ingår i
Ölands domsaga, Ölands norra möts tingslag och
Ölands fögderi samt omfattar socknarna Boda, Hög-
by, Källa, Persnäs, Föra. 30,861 har. 6,399 imv.
(1920). – 2. Härad i Västmanlands län, ingår i
Västmanlands västra domsaga och Kungsörs fögderi
samt omfattar socknarna (kommunerna) Arboga
landsförsamling, Säterbo, Kungs-Barkarö, Björskog,
Bro, Kung Karl, Kungsörs köping, Torpa, Himmeta,
Malma, Medåker, Odensvi, Västra Skedvi.
85,625 har. 17,815 inv. (1920). – 3. Härad i
Östergötlands län, ingår i Åkerbo, Bankekinds och
Hanekinds domsaga och Linköpings fögderi samt
omfattar socknarna östra Skrukeby, Lillkyrka,
Törnevalla, Östra Harg, Rystad. 18,175 har. 3,280 inv. (1920)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
