Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 933-934 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo Morgonblad ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmedlas af 2 trapptorn, uppförda under 1500-talet, det
ena i borggårdens norra hörn och det andra mot
midten af sydöstra flygeln, samt utvändigt

Fig. 2. Plan af Åbo slott. A–B hufvudborgen ("Gamla slottet"), C–D förborgen ("Nya slottet").

Förborgen med sina flyglar och torn samt
rundeln upptas f. n. af Åbo stads historiska museum
(se d. o.). Rummen här äro låga, försedda med
mellangolf och tak af trä, samt enkelt inredda för
uppställning af museets samlingar. En och annan
interiör i museet påminner om den forna
inredningen i slottet. I hufvudborgen åter sakna de flesta
rum mellangolf, och vandringen i den möjliggöres
med tillhjälp af provisoriska ställningar. Dock
återstå ännu i några rum i sydvästra tornet, i
nordvästra flygelns jordvåning samt i den motsvarande
flygelns västra del de ursprungliga hvalfven,
vittnande om slottets ädla arkitektur. Rester af hvalf,
delvis med ett rikt gotiskt ribbsystem, ses äfven i
ett flertal rum, i synnerhet i nordvästra flygeln, där
slottets praktrum, kända till namnen främst genom
räkenskaper från 1500-talet ("konungssalen",
"drottningssalen", "stora panelsalen", "hertig
Johans sal" och "kammare" m. fl.) voro belägna. I
öfrigt är det blott några ädlare portaler,
fönstersmygar med sittbänkar, förbleknade spår af
freskomålningar, eldstäder af olika slag och från olika
tider, växlande rumfördelningar,
kombinationstrappor, äfven sådana gående inommurs i
spiralform (i sydvästra tornet) m. m. d., som numera
kvarstå som minnen i
slottets inre. Bland personliga
minnen, som här förvarats,
må nämnas ett par
vapensköldar, Isak Behms af
1597 och Måns Ivarssons
(Stjernkors) synbarligen från
samma tid, med färg
åstadkomna på hvitrappningen i
ett rum i sydvästra flygeln,
samt namnristningarna på
samma vägg af Morits och
Brent Taube, Johan Boije
och Nikolaus Sabell, de
senare utgörande minnen
från ett bröllop (Kirstins
och Elsas, "hr Pontti pijghors") på slottet år 1584.

Slottets byggnadshistoria
är i detalj ännu outredd.
Några antydningar om dess
viktigaste epoker må här dock anföras. Redan de
förut omnämnda benämningarna på slottets
hufvuddelar ge en antydning om deras uppkomst under olika
tider. Förborgen, "Nya slottet", har i hufvudsak
tillkommit under 1500-talet på platsen för en äldre
förborg, till hvars enkla ringmur de förut
omnämnda tornen här sannolikt urspr. anslutit sig.
En typisk representant för Vasatiden är äfven
förborgens mäktiga "rundel". Det var för den unge
Vasafursten, som sedermera erhöll Finland till
hertigdöme, som dessa tillbyggnader uppfördes. Äfven
i "Gamla slottet" l. hufvudborgen, utfördes
samtidigt omfattande omändringar och tillbyggnader.
Trapptornen till hufvudborgens flyglar ha redan
blifvit omnämnda. Nya rum inreddes då i flyglarna,
hvarvid de gamla hvalfven nedslogos för att ge
utrymme för nya mellanvåningar, och sannolikt är,
att flygelbyggnaderna först då fingo sin nuv. höjd.
Men också i de från medeltiden härstammande
partierna i slottet kunna olika byggnadsperioder
särskiljas. Den äldsta delen är utan tvifvel slottets
sydvästra torn, som ett par våningar högt och
försedt med en ringmur på 6 à 7 m. afstånd från
detsamma utgjort det ursprungliga slottet på
Slottsholmens högsta kulle, representerande sålunda den
under den äldre medeltiden i norden vanliga
borgtypen: kärna-ringmur. Denna första
byggnadsperiod har dock efter en kort mellantid efterföljts af
en andra, då tornet höjdes och en flygel uppfördes
mellan tornet och ringmuren åtminstone på tornets
nordöstra sida (jfr planen, fig. 2). Samtidigt
uppfördes sannolikt ö. om denna hufvudborg, som genom
århundraden bevarat minnet af sin ursprungliga
betydelse i sin benämning af "adelsslottet", en
förborg, hvars anordningar dock äro för oss okända.
Efter dessa byggnadsperioder följde, också nu efter
en kort mellantid, en tredje, då man i st. f. den
nyssnämnda förborgen uppförde det nordöstra tornet
och mantelmuren, som förenade detta med den
ursprungliga hufvudborgen och som delvis ännu ingår
i de senare tillkomna flygelbyggnadernas
yttermurar, uppgående till andra våningens höjd. Genom
denna utvidgning erhöll "Gamla slottet" sin nuv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>