Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller illa skadadt. Endast inre sakristian undgick
skadan. Med ovanlig snabbhet vidtog restaureringsarbetet
och utfördes till en början på entreprenad
af brukspatron G. E. Pychlan enl. ritningar
af arkitekten K. L. Engel. Denne nyantikens
mästare var fullkomligt främmande för den medeltida
gotik, i hvilken kyrkan uppförts, hvilket visade
sig i allt det han här nyskapade. Engels
byggnadsverk är sålunda främst tornets nya afslutning,
en kopparbeklädd trästomme, som förliknats
vid en trubbig blyertspenna. Högkoret,
tidigare täckt af en åttasidig kupol med spira, erhöll
ett enkelt tälttak. Ny orgel byggdes 1836 af
svenske orgelbyggaren G. Andersson; den under
Världskriget nybyggda orgeln, som uppges vara den
största i norra Europa (70 stämmor och 4 manualer),
är ett verk af finske orgelbyggaren M.
Tulenheimo. Högkorets tak och väggar pryddes
1854 med alfreskomålningar af hofmålaren R. V.
Ekman, föreställande scener ur nya testamentet
och finska kyrkohistorien. Altartaflan är af hofintendenten
Fr. Westin (1836). Genom medverkan
af den på initiativ af N. H. Pinello 1865 bildade
"Kommittén för återställandet af Åbo domkyrkas
fornminnen" restaurerades Kankasska, Tottska,
Stålhandskes och Tavastska grafkoren. I Kankasska
grafkoret uppsattes en af svart belgisk marmor utförd
sarkofag, dit Karin Månsdotters stoft 27 aug.
1867 öfverflyttades från Tottska koret. Flera vackra
glasmålningar skänktes på 1870-talet till kyrkan
af W. Svertschkoff (jfr fig. i art. Katarina,
sp. 1269). "Restaureringen" verkställdes
ofta i en för domkyrkan främmande, rik stil
och efter utländska (franska) förebilder. Mångt
och mycket af det gamla utplånades genom alltför
våldsam ombyggnad. På 1890-talet upptogs åter
frågan om kyrkans fullständiga restaurering, och en
af statsverket tillsatt kommitté afgaf 1901 ett fullständigt
förslag, men detta kom lyckligtvis icke till
utförande. Kyrkans nuv. största längd är 89,1 m.,
bredd omkr. 40 m. och höjd 44,5 m. Tornets höjd
öfver det framför liggande torgets nivå är 95,6 m.
och öfver Aura å 104 m.
Litt.: A. Lindman, "Anteckningar om Åbo domkyrka
och dess fornminnen", C. von Bonsdorffs
och J. V. Ruuths å sp. 918 nämnda arbeten,
J. Rinne, "Turun tuomiokirkko", G. Nyström,
"Uppmätningar af äldre inhemska byggnadsverk
utförda af studerande vid tekniska högskolan",
och G. Granfelt, "Återställandet af Åbo
domkyrkas fornminnen". - Den ofvannämnda under
Nyströms ledning påbörjade uppmätningen fortsättes
under uppsikt af J. Rinne och A. Lindgren.
R. Sundberg har öfverlämnat 100,000 fmk, för att
den måtte bli så grundlig som möjligt. På uppdrag
af Arkeologiska kommissionen har A. Tavaststjerna
påbörjat en undersökning af kyrkans hvalf- och
väggmålningar.
A. N-m.
Åbo domprosteri, Finland, omfattar Åbo
domkyrkoförsamling, Åbo svenska, Åbo Mikaels- och
Åbo Martinsförsamlingar, S:t Karins, Piikkis,
Kustö, Pemar, Sagu, Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär,
Nådendal, Merimasku, Reso, S:t Marie,
Lundo och Aura socknar samt Kakskerta, Karuna
och Paattis kapellförsamlingar i Åbo och Björneborgs
län, Åbo ärkestift. Areal 2,068 kvkm.
111,190 inv. (1919).
O. B-n.
Åbo finska universitet (fi. Turun suomalainen
yliopisto). Vid ett möte våren 1917 i Åbo beslöt
man stifta en förening för att fortsätta den insamling
af medel för grundläggning af ett finskspråkigt
universitet, hvilken kort förut satts i
gång och dittills inbringat 100,000 mark. Föreningens
angelägenheter omhänderhas af en 30-mannastyrelse,
som utser 7 utskott, hvilkas ordf.,
jämte styrelsens, bilda det verkställande organet,
centralkommittén. I dec. 1917 beslöts, såsom en
medveten motvikt mot den svenskspråkiga akademien
i Åbo, att placera ett fullständigt universitet
i Åbo, medan man afsåg en pedagogisk högskola
för Jyväskylä (där af gammalt en universitetsfond
funnits), en ekonomisk för Viborg, en teknisk för
Uleåborg. 1919 skreds till en mycket energisk
insamling af pengar och förbindelser enligt nya
metoder landet rundt; åt en vetenskaplig nämnd
uppdrogs att förverkliga det vetenskapliga programmet,
anta lärare och bereda nya lärarkrafter.
Regeringen skänkte ständig dispositionsrätt till
Stor-Heikkilä boställe invid staden, omkr. 70 har
för stadens utveckling särdeles nödvändig jord,
Kordelinska stiftelsen (se d. o. Suppl.) Gullranda
slott nära Nådendal jämte en fond för dess underhåll.
1921 antogos statuter. Enligt dem upprätthålles
universitetet af Åbo finska universitetssällskap,
hvars styrelse väljer kansler på 5 år (den
förste blef J. R. Danielson-Kalmari). Rektor utses
för två år af konsistorium, som består af samtliga
professorer, utnämnda af kansler på grund af förslag,
uppgjordt af fakulteten. Terminerna äro tre,
i det att en sommartermin på 7 veckor tillkommit,
medan höst- och vårterminerna förkortats. Hittills
äro 3 fakulteter beslutna: 1 humanistisk, 1
naturvetenskaplig och 1 statsvetenskaplig (den
sistnämnda är ännu icke organiserad). Professurer
finnas f. n. (1922) 10: i Finlands historia, finska och
därmed besläktade språk, inhemsk och allmän litteratur,
filosofi, ekonomi, kemi, botanik, zoologi, matematik
och fysik. Universitetet öppnas sommaren
1922. Det uppbäres af ett kapital, som beräknades
1921 stiga till 50 mill. mark.
T. C.
Åboförbundet (officiellt Sveriges åboförbund),
en 28 april 1912 bildad sammanslutning
af åbor, torpare och andra brukare af annans jord,
för tillvaratagande af deras intressen. Genom dess
verksamhet tillkom 1913 den af K. M:t tillsatta
s.k. åbokommittén, som 1918 afgaf und. betänkande
med förslag, som afsågo dels ny lag om
åborätt till under bruk skatteköpta hemman, dels
expropriation af åborätt till torp å rekognitionsskogar,
men som ej ledt till antagande af ny lag
i ämnet. Jfr Åborätt, sp. 932. Förbundet
utger tidningen "Allmogen", redigerad af O.
Dalkvist.
Åbo hofrätt. Se Hofrätt, sp. 937.
Åboholm, skogs- och landtegendom i Tiveds socken,
Skaraborgs län, på Tiveden, vid en liten å,
som från Bosjön och Kvarnsjön faller ut i sjön Bergvattnet
och därifrån i Unden. 4 19/32 mtl. 369,900
kr. tax.-värde (1920). Till egendomen höra kvarn
och såg, tax.-värde 13,500 kr. (s.å.). Å. har
länge haft samma egare som Aspa bruk och tillhör
nu Munksjö a.-b.
E. A-t.
Åbom, Johan Fredrik, arkitekt, f. 30 juli
1817 i Stockholm, d. 20 april 1900, studerade vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
