Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zubov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Zulukaffrer-Zunft
målarens Själj’porträtt, grupperna Daniele Zuloaga
och hans döttrar (1899), Efter kapplöpningen
(1900, museet i Bruxelles), Promenad efter tjur-
fäktningen (1901), "La rue des passions", La
rue de 1’amour, Parisiska, Den heliga Jungfruns
kloster (berglandskap utan figurer), Zigenerska
(Thielska galleriet), Drickande bönder (National-
galleriet i Berlin), porträttgrupp (Luxembourgmu-
seet i Paris), m:me Bréval som Carmen (New Yorks
museum), Skådespelerskan Consuelo (Konsthallen i
Bremen), Spanskt salutorg (museet i Gent), Tant
Louise (moderna museet i Venezia), En gammal
lustigkurre (1911, Roms moderna galleri), Tjur-
fäktningens offer (tjurfäktaren rider hem slokörad,
1912), porträtt af Maurice Barres (i helfigur,
Barres blickande ut öfver Toledo, 1914). G-g N.
Zulukaffrer (Sulukaf f rer, Suluer). Se
K af fr er, med fig. l o. 2, samt fig. 14 å pl.
Afrikanska folk och fig. 10 å illustrations-
sida II till art. Begrafning.
Zululandet. Se Sululandet.
Zuluspråket (S u l usp r å k e t). Se B a n t u-
språken.
Zumalacarreguy [thomalaka^rcgi], Tomas,
spansk militär, f. 29 dec. 1788 i Ormaiztegui,
baskiska prov. Guipuzcoa, d. 25 juni 1835 i
Cegama, Guipuzcoa, lämnade vid Ferdinand YII:s
död (1833) sin anställning som öfverste och mili-
tärguvernör i Ferrol för att följa Don Carlos, som
utnämnde honom till general och högste befälhaf-
vare i Navarra. Han organiserade den karlistiska
resningen i sin födelsebygd och spelade en fram-
stående roll i kriget mot "cristinos". I juni 1835
framträngde han segerrikt i Navarra och Baskiska
provinserna och ville med sin öfver 30,000 man
starka här marschera på Madrid, men på Don
Carlos’ befallning måste han vända sig mot Bilbao,
vid hvars belägring han dödligt sårades. Oböjlig
handlingskraft och glänsande tapperhet skaffade,
honom ett ovanligt välde öfver folk och här. (H- J-dt.)
Zumbusch [tso½boj], K a spar, tysk bildhug-
gare, f. 1830 i Herzebrock (Minden), d. 1915,
kom 1848 till München och studerade där för
Halbig, reste 1853 till
Italien och slöt sig där
till Martin Wagner,
hvars umgänge blef
nyttigt för hans ut-
veckling. 1860 slog
lian sig ned i Mun-
chen, utförde några
altaren i Frauenkirche
och en täflingsskiss till
Fredrik Vilhelm IV:s
staty i Köln. Kort
därefter blef hans ut-
kast till minnesstod
öfver Max II i Mun-
chen belönad och be-
stämd till utförande. Innan dess reste han 1867
ännu en gång till Rom och Neapel, modellerade
där flera statyetter, t. ex. hufvudpersonerna i
Wagners operor för Ludvig II, och utförde en
kolossalstaty af grefve von Rumjord (i München)
m. m. Statyn af Max //, med 4 allegoriska figu-
rer, aftäcktes 1875. Därefter följde en staty af
professor Herz i Erlangen, ett segermonument i
Augsburg (1880) och s. å. Beethouens monument
i Wien, med kompositörens sittande figur samt på
fotställningen Prometheus och Victoria jämte 9
musicerande barn (se fig. 18 å pl. III till
art. Wien). I Wien utförde Z. därpå två
betydande verk, Maria Teresiamonumentet (1884
-88, den arkitektoniska kolonnbyggnaden af Ha-
senauer), storartadt och imponerande med 4 ryt-
tarstatyer - på skissen redo de i galopp - samt
grupper till fots och nedanför den stora sit-
tande hufvudfiguren små allegoriska bifigurer (se
fig. 16 å pl. III till art. Wien), samt Ra-
detzky’monumentet (ryttarstaty, 1892). Dessutom
staty af kejsar Frans Josef i universitetet samt
andra statyer och reliefer. Z. blef 1873 professor
vid konstakademien i Wien. G-g- N.
Zumpe [tso’m-], Herm a n n, tysk dirigent och
tonsättare, f. 1850, d. 1903, biträdde R. Wagner
1873-76 i Baireuth vid "Nibelungen"-partitu-
rernas färdiggörande, var sedan teaterkapellmä-
staro i olika städer och blef hofkapellmästare i
Stuttgart 1891, dirigent för Kaimkonserterna (se
d. o.) i München 1895, hofkapellmästare i Schwe-
rin 1897 och i München (med generalmusikdirek-
tors titel) 1900. Z. var en mycket ansedd Wagner-
dirigent. Han komponerade sånger, operor och
några operetter (bland dem Farinelli, 1886; uppf.
i Stockholm 1888). E. F-t.
Zumpt [tsompt], tyska filologer. 1. Karl
Gottlob Z., f. 1792 i Berlin, d. 1849 som pro-
fessor i romersk litteratur vid universitetet i Ber-
lin (sedan 1838), bidrog kraftigt till att höja det
latinska språkstudiet, i synnerhet genom sin i
många uppl. utkomna latinska grammatika (öfv.
till sv. 1833) äfvensom genom åtskilliga om kri-
tisk skärpa vittnande uppl. af romerska förfat-
tare. - 2. August Wilhelm Z., den före-
gåendes brorson, f. 1815 i Königsberg, d. 1877,
anställd som gymnasiallärare i Berlin (sedan 1837),
egnade sig företrädesvis åt romerska fornkunska-
pen och lämnade i synnerhet åtskilliga bidrag till
kännedomen om romerska rättsväsendet. En längre
tid var han sysselsatt med förberedelser till ett
"Corpus inscriptionum latinarum". Frukten af
dessa studier visade sig bl. a. i en upplaga af
"Monumentum ancyranum" (1845) äfvensom i
Commentationes epigraphicæ ad antiquitates ro-
manas (2 bd, 1850, 1854). A. M. A.»
Zumsteeg [tsc/msteg], Johann Rudolf,
tysk tonsättare, f. 1760, d. 1802, uppfostrades
1770-81 i Karlsschule (se d. o.) i Stuttgart, där
han slöt närmare vänskap med Schiller, till hvars
dikter han sedermera företrädesvis satte musik,
liksom Zelter till Goethes. Z. utbildade sig till
cellist och kompositör under ledning af Poli, hvil-
ken han 1793 efterträdde som hofkapellmästare.
Bland Z:s 7 operor voro på sin tid Die geisterinsel
(1798) och Das pfauenfcst (1801) ganska spridda,
men störro berömmelse fick han som grundläggare
af den moderna musikaliska balladkompositionen
(Ritter Toggenburg, Lenore m. fl.), som sedan
utbildades af Reichardt, Zelter, Schubert, Löwe,
Schumann m. fl. Han skref äfven kyrkokantater,
cellosaker, melodramen Frúhlingsfeier, körer till
Schillers "Räubcr" m. m. Biogr. af Landshoff
(1902). A. L.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
