Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
waldkantone (1801) m. fl. arbeten. Sin insikt
i skogsväsendet ådagalade han i
Der gebirgsförster (2 bd, 1804).
Hans folkblad "Der aufrichtige und wohlerfahrene
Schweizerbote" vardt mycket spridt och omtyckt.
Därjämte utgaf han en rikhaltig periodisk skrift,
"Miscellen für die neueste weltkunde" (1807–13),
och dess fortsättning, "Überlieferungen zur
geschichte unserer zeit" (1817–23), samt från 1811
månadsskriften "Erheiterungen". Hans
Geschichte des bayerischen volks (4 bd, 1811–18; 8:e uppl. i 8 bd 1826)
eger betydande förtjänster, och med
Schweizerlands geschichte für das schweizervolk (1822; 8:e uppl. 1849)
verkade han sundt för folkets politiska och
moraliska förkofran. Läsvärdt är äfven hans
illustrerade arbete
Die Schweiz in ihren klassischen stellen und hauptorten (3:e uppl. 1860–61;
"Schweitz, dess folk, klassiska ställen och märkvärdigheter", 1860–61).
Jämväl som novellist var Z. en verklig författare
för folket genom sin sunda, praktiska blick, säkra
karaktärsteckning, humana åskådning och klara stil
samt sin förmåga af komisk färgläggning. Mest
omtyckta blefvo romanerna
Der flüchtling im Jura (1824),
Der freihof von Aarau (1825) och
Adderich im moos (s. å.),
hvilka visa påverkan af Walter Scott, samt berättelserna
Alamontade ("Alamontade eller galerslafven", 1834),
Das goldmacherdorf (1833; "Guldmakarens by", 1855),
Der creole ("Kreolen", 1850) och
Die branntweinpest (1837, 4:e uppl. 1842;
i bearbetning utg. som "Sveriges första strid", 1840).
Sämtliche novellen utgåfvos 1904 i 12 bd;
en hel del af dem utkommer alltjämt i nya uppl. Z:s
inflytelserikaste arbete var emellertid hans anonymt
utgifna uppbyggelseverk
Stunden der andacht (8 bd, 1808–16; mer än 30 uppl.,
den senaste i 6 bd, 1903 ff.; "Andaktsstunder", 4 bd, 1828–30),
som gaf det fullaste uttryck åt rationalismen, dock
utan att söka nedbryta folkets gamla tro. Hans
själfbiografi,
Selbstschau (2 bd, 1842),
upplefde sin 7:e edition 1877. 1894 restes hans staty
i Aarau. Se biogr. öfver Z. af Born (1885), Wernly (1894)
och Schneiderreit (1903). –
Z:s Gesammelte schriften utgåfvos 1851–54 i
35 bd af hans son Emil Z., som äfven skref
hans biografi (1866; 3:e uppl. 1876).
(R–n B.)
Zschopau [tʃå’-], stad i tyska fristaten Sachsen,
vid Muldes biflod Zschopau, 15 km. s. ö. om Chemnitz.
6,810 inv. (1905). Tillverkning af bomulls-
och yllevaror, garn, möbler och papper. Järngjuteri.
A. N–d.
Zsigmondy [ʃi’g-], Richard Adolf,
österrikisk kemist, f. 1865 i Wien, studerade där
1883–87 och 1887–89 i München, var 1891–92
privatassistent hos Kundt i Berlin och 1893–97
assistent vid tekniska högskolan och privatdocent
i Graz, 1897–1900 vetenskaplig medarbetare vid
Schottska glasverkstäderna i Jena och är sedan
1909 ord. professor i oorganisk kemi vid universitetet
i Göttingen. Redan 1887 arbetade Z. med färgning
af och lyster på glas och fortsatte därmed till
1901 (i afh.
Neue lüster und farben auf glas 1887,
Löslichkeit der sulfide in glas, neue farben 1893,
Silberluster auf glas 1897,
Absorption des lichtes in farbgläsern och
Farbgläser für wissenschaftliche und technische zwecke 1901)
samt uttog ett patent därpå 1898. Nära besläktade
därmed äro hans arbeten
Ein für wärmestrahlen undurchlässiges glas (1893) och
Absorption des lichtes in farbgläsern (1901).
1903 konstruerade han jämte H. Siedentopf ett
ultramikroskop (se d. o.), beskrifvet i Drudes "Annalen
der physik" (bd 10, 1903), och undersökte därmed
guldrubinglas. Redan förut hade han undersökt
kolloidala lösningar (se d. o.) i
Wässerige lösungen metallischen goldes (1898),
Pleochroismus doppelbrechender gelatine (med H. Ambronn, 1899) och
Die hochrote Au-lösung als reagens auf colloïde (1901) samt
Die goldzahl (1902).
Han fortsatte sedan med mycken framgång sina
forskningar på detta område och undersökte
särskildt oorganiska kolloider samt blef därigenom
den ledande mannen inom detta område. 1905 utgaf han
Zur erkenntniss der kolloide och
1912 Kolloidchemie (3:e uppl. 1920),
den förnämsta läroboken ang. kolloider, i hvilken
han också redogör för sina många arbeten om
kolloiders egenskaper och därvid använda metoder.
Hans afhandlingar äro offentliggjorda i tyska
tidskrifter, såsom
"Annalen der physik",
"Zeitschrift für physikalische chemie",
Liebigs "Annalen",
"Kolloid-zeitschrift" m.fl.
S. A–s.
Zsitva-torok [ʃit-; af ung. torok, mynning],
d. v. s. Zsitvas mynning. Zsitva är ett tillflöde till
Neutra (Waags biflod) och faller ut i denna ett stycke
n. om staden Komorn. Om freden vid Z. 11 nov. 1606
se Turkiet, sp. 407.
Zsolna [ʃå’l-], ty. Sillein, kommun i Tjecho-Slovakien,
vid Waags öfre lopp, nära mynningen af dess biflod fr. h. Kisucza.
Omkr. 8,500 inv., slovaker, tyskar och ungrare. Tillverkning af kläde
och konstgödningsprodukter.
A. N–d.
Zsombolya [ʃå’mbålja], köping. Se Hatzfeld.
Zuaisjön. Se Suaisjön.
Zuaver (fr. zouaves) kallades urspr. en kabylstam
(zuagha), som bodde i Djurdjurabergets hålvägar
 |
| Zuav. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
