Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
807
Zizikar-Zjmerinka
marker till foderskördens förbättring. "Fröna"
ätas gärna af fiskar, hvarför detta gräs ofta odlas
i fiskdammar. O. T. S. (G. L-m.)
Zizikar, stad. Se T si t si k ar.
Zizim, prins. Se D j em.
2izka [ji’jka], Johannes, de bömiske husi-
ternas (se d. o.) fältherre, f. på 1370-talet i Troz-
now, d. 11 okt. 1424 vid Pfibislaw, var af lågadlig
släkt, uppfostrades vid
konung Wenzels hof i
Prag och blef kam-
marherre hos drottning
Sofia. I de långvariga
krigen under Wenzels
regering lärde 2. ti-
digt krigskonsten. Upp-
giften om hans del-
tagande i slaget vid
Tannenberg (1410) är
ej bestyrkt, utan en-
dast ett antagande.
På engelsk sida stred
han vid Azincourt 1415.
Han delade tjechiska
folkets förbittring öfver Hus’ öde. Vid tjecher-
nas uppror 1419 framsfod 2. jämte Nikolaus
af Hus som husiternas ledare. 2. ådagalade
härvid sin stora militära förmåga. Konung Sigis-
munds korstågshärar tillfogades en rad nederlag
vid Witkovberget 1420, vid Pancracz 1421 och
Némechy 1422. Efter sistnämnda seger kunde 2.
intränga i Mähren och Österrike. Prag tvingade
han 1424 till underkastelse. Vid belägringen af
Pfibislaw bortrycktes han af pesten. Under de
inre striderna inom husitrörelsen vann 2. öfver-
handen. Han lyckades äfven åstadkomma en för-
likning. - 2. var husiternas mest begåfvade an-
förare, en kraftfull, men rå personlighet. Genom
vagnborgen, som 2. använde äfven för anfall, gaf
han sin bondehär ett verksamt försvarsmedel emot
fiendernas kavalleri. I Tabor har rests en staty
öfver 2. A. Meissner har behandlat honom i ett
epos, "Ziska" (1846). Han är hjälten i en roman
af George Sand och i ett drama af A. Jirásek.
Biogr. af Tomek (på tjechiska 1879; öfv. till ty.
1882). Jfr Civilis, I. E.N-nn.
Zlzyphus L., bot., farm., ett släkte af buskar,
mera sällan träd, hörande till fam. Rhamnaceo.
Bladen äro strödda, med ofta till tornar förvand-
lade stipler. Blommorna äro oansenliga. Frukten
är stenfrukt. Z. Lotus anses vara de gamle gre-
kernas "lotusträd", hvars söta, plommonlika frukter
åtos af lotofagerna (se d. o.). Z. vulgaris Lam.,
ursprunglig i Orienten, förekommer planterad i
södra Europa och bär där namnet judetörne;
frukterna, baccæ jujubæ 1. baccæ zizyphi, kallas
spanska eller franska bröstbär och användas
i medicinen. Z. jujuba Lam., äkta jujub-
törne från Ostindien och Kina, har äppelsma-
kande frukter; dess bark används som garfmedel
och dess blad i nordvästra Ostindien till foder
åt silkesmasken; den lämnar äfven gummilacka.
Om Z. Spina Christi se Nabka. Jfr Lifs-
t ra de t 3. O. T. S. (G. L-m.)
Zjatec [jatets], stad. Se S a a z.
Zjeljabov [jelja^åff], Andrej Ivanovitj, rysk
revolutionär, f. 1850 på Krim, afrättad 15 april
1881 i Petersburg, var son till en lifegen, kom
som j uris studerande i Odessa i förbindelse
med socialistiska revolutionärer, intog snart en
ledande ställning inom den revolutionära rörelsen
vid de sydryska universiteten, häktades 1877, men
blef kort därefter frigifven. Z. var den egentlige
anstiftaren af det misslyckade järnvägsattentatet
mot Alexander II och af explosionen i Vinter-
palatset 1880. Han ledde förberedelserna till det
attentat i Petersburg, som 13 mars 1881 vållade
kejsarens död. Själf hade han två dagar förut
arresterats, och hans delaktighet i sammansvärj-
ningen ådrog honom dödsstraff. V. S-g.
Zjeljeznovodsk. Se P j a t i g o r s k.
Zjemtjuzjnikov [jemtju7]-], Alekse j, rysk skald,
f. 1821, d. 1908, började sin bana som ämbetsman
i senaten och riksrådet, men af bröt vid 37 års
ålder frivilligt sin lofvande karriär och tillbragte
resten af sitt lif som privatman, dels på resor i
utlandet, dels i lugn och ro ute på ryska lands-
bygden. Han skref på 1850- och 1860-talen dels
några små, föga uppmärksammade komedier i
Mussets stil, dels en del till dagspolitiken knuten
poesi i salongsliberal anda, tämligen banal och
schablonmässig. En verklig roll inom den ryska
skaldekonsten kom han att spela först på ålder-
domen. Den politiska reaktionens och den samhälle-
liga apatiens inträde på 1880-talet uppkallade ho-
nom, då redan 60-årig, till tidtals rätt liflig produk-
tivitet, och då han därvid, hufvudsakligen i sati-
risk form, uppträdde som "gamla glömda sannin-
gars härold" gentemot tidens håglösa kapitula-
tion inför förtrycket, vann hans diktning djupare
klang och mäktigare patos. Sin första diktsamling
utgaf han vid 71 års ålder, då han till ett helt,
Stichotvorenija (Dikter; 1892), sammanförde 40
års produktion, kringströdd i olika tidningar och
tidskrifter. Denna diktsamling följdes af Pésni
starosti (Ålderdomens sånger; 1900) och Prostjal-
nyja pésni (Afskedssånger; 1908), som vid sidan af
alltjämt friska politiska satirer rymma äfven en
del lyriska dikter, bl. a. vaokra och känsliga
stämningar inför den annalkande döden. A. Kgn.
Zjisdra [ʃyṡdra], stad i sydvästra delen af ryska
guv. Kaluga, vid Zjisdra, en af Okas bifloder
fr. h., 135 km. s. v. om staden Kaluga. Omkr.
8,000 inv. Garfverier. Handel med spannmål
och timmer. I närheten utvinnas stenkol och
eldfast lera. A. N-d.
Zjitkov [ʃy’t-; fr. o. eng. transkription
Shitkov], Boris Michajlovitj, rysk zoolog,
f. 1872, docent vid Moskvas universitet, ledde
1908 en af ryska geografiska sällskapet i Peters-
burg utsänd expedition till Jalmal (se d. o., där
genom tryckfel står Sjitkov). O. N-d.
Zjitomir [ʃytami’r], Sjitomir, ty. Schitomir,
hufvudstad i Volynien, Ukraina, vid vänstra
stranden af Dnjeprs biflod Teterev, 150 km. v. om Kiev.
92,600 inv. (1913), däraf omkr. 24,000 judar.
Staden är säte för en grekisk-katolsk ärkebiskop
och en romersk-katolsk biskop. Tillverkning af
handskar, möbler, tobak, läder och hudar.
Handel med spannmål, hästar och nötkreatur. På
1600- och 1700-talen tillhörde Z. under namnet
Zytomierz polska vojevodskapet Kiev. A. N-d.
Zjmerinka [ʃme-], stad i Podolien, Ukraina, omkr.
12 km. från Bugs högra strand, 31 km. s. v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
