Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 743-744 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zephronia ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket olik de ändlösa perioder man träffar hos Z:s
efterföljare; Die afrikanische Sofonisbe var dedi-
cerad till drottning Kristina. Ett urval af Z:s dik-
ter finnes i Wilh. Mullers "Bibliothek deutscher
dichter des 17. jahrhunderts" (1837). Se Chole-
vius, "Die bedeutendsten deutschen romane des 17.
jahrfmnderts" (1866), A. Gebhardt, "P. v. Z."
(1888), K. Dissel, "P. v. Z." (1890), och K.
Prahl, "Z." (s. å.). (R-nB.)

Ze-shin, Shibata, japansk konstnär, f. 1835,
d. 1891, är den förnämste idkaren af lackmåleri
under århundradet - uppfinningsrik och tekniskt
fulländad - och den siste utlöparen af Korin-
skolan. Se Lackarbeten.

Zeta. 1. Flod i Montenegro, upprinner i
Niksics dalkittel och försvinner efter kort lopp under
Planinicaberget, men kommer på södra sidan af
detsamma åter i dagen, flyter mot s. ö. förbi
Danilovgrad och Spuz samt förenar sig ofvanför
Podgorica med Moraca. Längd omkr. 50 km. -
2. Efter ofvannämnda flod under medeltiden namn
på hela kustområdet från Cetinje till Skutari. Se
Montenegro, sp. 997. 1-2. A. N-d.

Zetes, grek. myt. Se Boreader.

Zethelius, industriidkar- och ämbetsmannasläkt,
härstammar från Östergötland, där förste med
visshet kände stamfadern Olof Jönsson vid
midten af 1600-talet var hemmansegare i Säby,
Örberga socken. En sonson till honom, Lars
Eriksson (f. 1677, d. 1739 som garfvarmästare
i Stockholm), skref sig Sithelius och från
1705 Zethelius. Från hans äldre son, Erik
Z. (f. 1710, d. 1767), likaledes garfvare, här-
stammar den nu lefvande, talrika och vidtutgrenade
släkten. Dess mest framstående medlem är
Erik Adolf Z., sonson till Erik Z., f.
1781, d. 1864. Han
egnade sig i likhet
med fadern, den kände Stockholmsguldsmeden Per Z. (f. 1740,
d. 1810), åt guldsmedsyrket och blef
1803 mästare och gulddragare i Stockholm.
Tidigt intresserad för
bergshandteringen, studerade han
bergsvetenskap för J. G. Gahn
och under resor, särskildt i England, hvarifrån han sedermera
införskref arbetare, med hvilkas bistånd han vid
det af honom inköpta Nyby bruk nära Torshälla
anlade puddelugnar och valsverk, de första
i Sverige. Sedan han blifvit egare äfven af
Surahammar (se d. o.) i Yästmanland, utvidgade
han betydligt och förbättrade bruksdriften där.
Han bidrog kraftigt till att upphäfva de inskränkningar i
näringsfriheten, hvilka järnhandteringen
varit underkastad, samt erhöll för sina förtjänster
härom och för införandet af nya metoder Järnkontorets stora
guldmedalj. 1828-30 var han led.
af borgarståndet. Z. var bl. a. led. af direktionen
för Teknologiska institutet (1830) och af
kommittén för uppgörande af förslag till tulltaxa



Erik Adolf Zethelius.

(1834), hedersled, af Landtbruksakad. och erhöll
1838 direktörs titel. Han egde utom Nyby och
Surahammar Lisjö i Västmanland och Berga i
Södertörn m. fl. bruks- och landtegendomar samt
flera hus i Stockholm. Bland hans många ättlingar
må nämnas sonsonen Fredrik Vilhelm Z.,
f. 28 aug. 1856 på Stensjö, Rytterne socken,
Västmanland, som efter hofrättsexamen i Uppsala
(1880) inträdde i Finansdepartementet (1881), där
han 1900 blef kansliråd och byråchef. Som öfverdirektör
och chef för Kontrollstyrelsen (sedan
1914) har han utöfvat stort inflytande i fråga
om tillämpningen af rusdryckslagarnas restriktioner.
- En kusin till den sistnämnde, Fredrik
Otto Z., f. 11 febr. 1865, som efter mogenhetsexamen
i Stockholm 1883 genomgick krigsskolan
och 1895 vardt kapten vid Norrlands trängbataljon,
är grundläggare af sammanslutningen Svenska
röda stjärnan för frivillig djurvård, hvars
verkställande styrelseled, han är. C. F.

Zethos (grek. Zaethos}. Se Amfion.

Zethræus, August Gerhard, skolman,
vitter och filosofisk författare, f. 9 Jan. 1828 i
Stockholm, d. där 7 nov. 1901, blef student i Upp-
sala 1845, filos. kandidat 1853, disputerade 1859
för filos. doktorsgraden och promoverades 1869 till
filos. doktor. Han blef 1861 kollega vid Jakobs
lägre elementarläroverk i Stockholm, tjänstgjorde
därjämte, sedan 1864, som extra lärare vid Stock-
holms gymnasium och var 1879-97 lektor i fran-
ska och engelska vid Högre allm. läroverket på
Södermalm. Z. utgaf några läroböcker, bl. a.
Engelsk grammatik för elementarläroverken (1876),
och väckte rätt mycket uppseende med det berättande
poemet Johannes (1880), som bl. a. var
ett synnerligen kraftigt angrepp mot den mörka
pietism, som är egnad att skapa hycklare och
fanatiker. Svenska akad. utmärkte med hedersomnämnande
Z:s skådespel Saul, konung i Israel
(1886), ett försök till rentvagning af en tragisk
personlighet, hvars reformvänlighet däri starkt betonas.
Den genomförda naturvetenskapliga världsåskådning,
som yppade sig i "Johannes", utvecklade Z.
med grundlighet och skarpsinne i det
religionsfilosofiska och socialpolitiska arbetet
Tsätalät-ordens vishetslära eller samhällsutvecklingens
nya skede (4 bd, 1889-99).

Zetlitz, Jens, norsk präst, skald, f. 26 jan.
1761 i Stavanger, d. 1821, blef student 1780, tog
teol. ämbetsexamen och blef komminister i Lej
på Jæderen 1790, kyrkoherde i Vigedal i Ryfylke
1800 samt i Hvideseid i Telemarken 1811. Z.
blef tidigt en omtyckt författare af glada sånger
och visor, i synnerhet dryckesvisor. Hans Prædikener
og leilighedstaler utgåfvos 1822, Samlede
digte (2 bd) 1825 och Sange for den norske
bondestand 1842. E. H.

Zetterholm, Karl Johan Ludvig,
teaterledare, skådespelare, f. 14 febr. 1818 i Linköping,
d. 2 maj 1873 i Stockholm, anställdes 1839 vid
Torsslows sällskap i Stockholm (i Kirsteinska huset)
och 1842 vid den af A. Lindeberg då nybyggda
Nya (senare Dramatiska) teatern. Därifrån
öfvergick Z. 1854 till Weselius’ och Bromans trupp
vid Södra teatern (å Mosebacke) och ledde den
efter Weselius’ död 1855 till 1857, då han gifte
sig med änkan och i eget namn öfvertog styrelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>