Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zaleszczyki ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var 1866 kunglig kommissarie i prov. Belluno.
Han var arbetsminister i Depretis kabinett 1876–77,
inrikesminister i Cairolis 1878-81 och
justitieminister i Depretis’ nya kabinett 1881–83,
hvarunder han inlade förtjänst om vallagens
antagande, men ur hvilket han, en ärlig och doktrinär
liberal samt ej fri från irredentism, utträdde, då
Depretis närmade sig högern och Europas central-
makter. Han trädde jämte de öfrige medlem-
marna af "pentarkien" (Crispi, Cairoli, Nicotera
och Baccarini) i liflig opposition emot Depretis.
Men då denne öfvergaf förbindelsen med högern,
inträdde Z. 1887 ånyo i hans kabinett som justitie-
minister och kvarstod som sådan äfven i Crispis
till dess fall (febr. 1891). 1891-94 var han
deputeradekammarens president, 1897-98 justitie-
minister i Kudinis kabinett och bildade själf
ministär i febr. 1901, men af gick i okt. 1903 på
grund af sjukdom.
Zanclodon, paleont. Se Di nosa ur i a.
Zander, Johan David, militär, f. 25 mars
1685 i Butsow i Mecklenburg (Brandenburg?),
d. 9 sept. 1762 i Stockholm, gick efter erhållen
befordran till underofficer vid ett mecklenburgiskt
infanteriregemente i utländsk tjänst och bevistade
belägringen af Louvain. 1706 gick Z. i holländsk
tjänst samt deltog i slaget vid Kamillies (s. å.)
och flera belägringar. Året därefter begaf han
sig till Karl XII, blef löjtnant vid öfverste Breit-
holtz’ regemente, som vid Karls tåg till Ukraina
lämnades kvar i Polen till konung Stanislaus’
skydd. Vid ett utfall från det af ryssarna belägrade
Stettin blef han tillfångatagen, men lyckades
rymma och infann sig i Bender, deltog i kala-
baliken och belönades för visad tapperhet med
kaptensfullmakt. 1715 blef Z. generaladjutant af
flygeln och 1717 öfverste vid kavalleriet. Efter
Karl XII:s död förordnades Z. till generaladjutant
hos prins Fredrik af Hessen och deltog i striden
vid Södra Staket (1719). Han utnämndes 1730
till kommendant och 1731 till öfverkommendant i
Göteborg samt 1741 till generalmajor. Efter riks-
rådet von Eosen förordnades han 1743 till befäl-
hafvare öfver den i Bohus län sammandragna
armén. 1746 utnämnd till generallöjtnant, blef
han 1751 president i Krigskollegium. I sistnämnda
egenskap uppgjorde han jämte riksrådet von
Kosen och ett par kollegiets ledamöter 1757
de "ytterst lättfärdiga" krigskostnadsberäkningar,
"som kanske icke så litet bidragit att bestämma
krigsbeslutet". Ehuru Pommerska kriget, som
bekant, gick högst olyckligt, icke minst på grund
af bristande medel, fick Z. af 1762 års riksdag
löfte om presidentslönen som pension jämte ackord,
när han tog afsked. Z. adlades 1715.
Zander, Johan David, tonsättare, f. omkr.
1753, d. 1796, blef 1773 violinist i hofkapellet i
Stockholm och 1787 konsertmästare där, hvarjämte
han, antagligen från 1783, tjänstgjorde som or-
kesteranförare vid Stenbergs teatertrupp. För den
senare komponerade han uvertyren till Kronofog-
darne samt melodiös musik till flera vådeviller,
såsom Kopparslagaren (1781), Njugg spar och fan
tar (1784), Qvinnorna och förtroendet (1792)
m. fl.
A. L.*
Zander, Jonas Gustaf Vilhelm, skapare
af den mediko-mekaniska gymnastiken, f. 29 mars
1835 i Stockholm, d. där 17 juni 1920, blef stu-
dent i Uppsala 1855, med. kandidat där 1860,
med. licentiat i Stockholm 1864 och med. heders-
doktor i Uppsala vid jubelfesten 1877. Han ut-
nämndes 1880 till docent i med. gymnastik
vid Karolinska institutet. Redan 1857, då
Z. ledde gymnastiköfningarna vid den af hans
systrar upprättade Zanderska flickpensionen (se d. o.),
kom han på tanken att använda maskiner för att åstadkomma
den muskelöfning, som är det väsentliga i all
gymnastik, och konstruerade redan då på försök några
apparater, hvilka, ehuru ofullkomliga, likväl visade,
att hans förhoppningar varit väl grundade. Det var
dock egentligen 1862, som Z. började vid of van
nämnda flickpension systematiskt planlägga och ut-
föra sin gymnastikapparelj. Han hade icke, såsom
så många andra uppfinnare, redan i gossåren visat
utomordentliga anlag för mekaniska uppgifter
och aldrig särskildt egnat sig åt mekanikens stu-
dium. Det var ett omedelbart läkekonstens be-
hof, hvilket, liksom med ens, utvecklade, hvad
som slumrade i ynglingens själ, och han lyckades
i de finaste enskildheter. Snart nog ingaf den
framgång han tyckte sig vinna honom tanken på
att göra fullkomnandet af den mekaniska gymna-
stiken till sin lifsuppgift. 7 jan. 1865 öppnade Z.
i Stockholm sitt mediko-mekaniska insti-
tut, som då egde 27 olika apparater. 1880, då
en fest firades till minne däraf, att institutet verkat
15 år, inneslöto dess salar 53 olika apparater, och
1905, då Z. fyllde 70 år, räknade det ej mindre
än 72. Ända till sitt 85:e år deltog Z. i led-
ningen af institutet, vid hvilket hans son Emil
Vilhelm Z. (f. 1867, med. licentiat 1897)
sedan 1897 var verksam som medhjälpare och
för hvilket han sedan 1915 är föreståndare. I
art. Mediko-mekanisk gymnastik har
denne redogjort för metoden och de till grund för
densamma liggande principerna. En fullständig
beskrifning öfver alla af Z. konstruerade apparater
finns i hans skriit Die apparate fur mechanisch-
heilgymnastische behandlung und deren anwendung
(4:e uppl. 1893). – I början hade Z. att utstå
starkt motstånd af den manuella sjukgymnastikens
anhängare, hvilka gjorde anspråk på större indi-
viduell anpassningsförmåga vid gifvande af
rörelser. Ä andra sidan medgaf den mekaniska
metoden att dosera rörelsen efter vetenskapliga
mätningsmetoder och att inrikta den på afsedt ändamål.
På samma gång var den också oberoende af en
manuell rörelsegifvares eller gymnasts alltid
växlande disposition och förmåga. Också räckte det
icke länge, innan man insåg den nya metodens
stora förträfflighet, och småningom spred sig
kännedomen om densamma kring hela den civiliserade
världen. Mediko-mekaniska Zander-institut finnas
snart sagdt i alla länder, särskildt i Tyskland;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
