Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkesinspektion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Yrkesräkning-Yrkessjukdomar
beträffande fordringarna på kroppsstyrka. Hvad
beträffar yrkesväxling bland vuxna, t. ex. på
grund af någon försvagande sjukdom, tillråder
Teleky stor försiktighet. Yrkesombyte gör en ut-
lärd arbetare till en olärd sådan, försämrar hans
sociala ställning och inkomst; att vara tvungen
att lefva med en liten inkomst verkar ofta men-
ligare på hälsan än yrkesskadligheter, som hålla
sig inom måttliga gränser. Endast då det gäller
för lungsiktiga mycket farliga yrken, t. ex. damm-
yrken, tillråder han yrkesombyte, annars, t. ex.
om yrket endast kräfver mycket stillasittande, kan
han icke besluta sig därför. Däremot tillråder han
i st. f. yrkesväxling ombyte af vistelseort; han
råder den lungsjuke boktryckaren, typografen, ur-
makaren att söka sig plats i någon mindre stad,
där de ha möjlighet att tillbringa åtminstone sin
lediga tid i det fria. Litt.: "Berufswahl und be-
rufsberathung. Eine einfiihrung in der praxis" af
M. Ulrich, C. Piorkowski, 0. Nenke, G. Wolfi
och E. Bernhard (2:a uppl. 1920). G. Wrgn.
Yrkesräkning utgör en räkning af samtliga ut-
öfvare af olika yrken inom ett land. Den skiljer
sig från vanlig folkräkning (se d. o.) därigenom,
att vikten lägges uteslutande eller hufvudsakligen
på yrkesfördelningen och att man söker erhålla
upplysning ej blott om den i de särskilda yrkena
sysselsatta personalen, utan ock om antalet arbets-
företag m. m. I Sverige har någon särskild yrkes-
räkning icke företagits, men väl i en del andra
länder, t. ex. i Tyskland och Belgien.
Yrkessjukdomar, sjukliga förändringar inom
kroppen, hvilka stå i ett påtagligt samband med
personens sysselsättning. Orsakerna till dessa för-
ändringar kunna i regel hänföras till någon af
följande grupper: 1) öfveransträngning af kroppen
i dess helhet eller af vissa delar af densamma;
2) inverkan af skadliga ämnen, såsom giftiga ångor,
frätande vätskor, olika slags damm, smittförande
ämnen; 3) abnorma förhållanden beträffande tem-
peratur, fuktighet, belysning; 4) sociala förhållan-
den, af hvilka föda, fördelning af tiden för sömn
och vaka, familjelif äro beroende; 5) olycksfall.
Sjukdomar i benbyggnad och ledgångar uppkomma
genom långvarigt bibehållande eller ofta uppre-
padt intagande af samma kroppsställning, genom
enformighet i rörelser och för tung belastning.
Hit höra ryggradskrökningar, ensio¾g krökning,
den ena skuldran högre än den andra, hos svarf-
vare, filare o. a., kutrygg hos plankbärare, miss-
formad bröstkorg, gåsbröst hos skomakare till följd
af lästens tryckning mot bröstbenet, bagarben hos
bagare, metallarbetare, boktryckare o. a. (inver-
kan af långvarigt stående), plattfot, hos vissa me-
tallarbetare, boktryckare, svarfvare, arbetare med
pressning af kläder, värdshusbetjäning, handels-
bet j änte (följder af långvarigt stående), subluxatio-
ner i olika ledgångar (t. ex. hos snickare och sko-
makare), inflammation af slemsäckarna på knäskå-
larna hos skurgummor, på handleden hos sömmer-
skor o. a. Arbetare i fosfortändsticksindustrien äro
utsatta för käkbensbrand (fosfornekros; se Fos-
forförgiftning). Förändringar i huden,
från de bekanta valkarna i händerna till mer eller
mindre utbredda sårnader, äro vanliga hos arbe-
tare i olika yrken. Särskildt angripes huden vid
arbete i färgerier, i tjärindustrien, vid fabrikation
af kromsyrade salter, paraffin, lim, vid galvanise-
ring, vid polering af möbler. Nervsystemet an-
gripes ofta hos eldare och järnvägstågens betjä-
ning, inom yrken med nattarbete, såsom bagare,
boktryckare o. a., äfven hos elektricitets- och
telefonarbetare, vidare hos kypare och spritförsäl-
jare samt inom yrken, som syssla med bly, kvick-
silfver, arsenik, bensin, anilin och kolsvafla. Spän-
nande och ansträngande själsarbete orsakar neu-
rasteni, vanlig hos telefonister, maskinsättare m. fl.
(se Neurasteni och N e u r o s). Äfven sådana
sjukdomsformer som skrifvarsjuka och telegrafist-
kramp (se d. o.) ha sin grund i öfveransträngning.
Hos filhuggare kunna fingrarnas och högra handens
sträckmuskler försvagas till följd af, att den tunga
hammaren föres med stor hastighet. Äfven vänstra
handens och tummens småmuskler angripas till följd
af arbetet att hålla mejseln. Till följd af öfver-
ansträngning kan kramp i händer ibland uppstå
hos skomakare, sömmerskor, mjölkerskor; af samma
anledning kramp i benen vid trampning af sy-
maskiner. Taktäckare lära kunna få ett slags
förlamning i benen på grund af sammanhukad
ställning under arbetet. Skador å ögonen äro van-
liga hos stenhuggare och slipare. Nystagmus (se
d. o.) utvecklar sig icke sällan hos grufarbetare.
Hörseln lider hos smeder, särskildt hos ångpanne-
och hammarsmeder. Andningsorganen angripas af
damm, i synnerhet om dammpartiklarna äro skärp-
kantade och tränga långt ned i luftvägarna. Far-
ligast anses det damm vara, som utvecklas vid
torrslipning af olika metalldelar, vidare följer i
ordning dammet af glas, sten, horn, hampa, jute,
hår, bomull, ull, mjöl, trä, lump, siden och kol
(anthracosis pulmonum), kollunga, hvars upp-
komstsätt är likartadt med järnlungans
(siderosis pulmonum). Siderosis pulmonum är af-
lagring i lungorna af vid vissa yrken i atmosfä-
riska luften förefintligt järnstoft, som vid andnin-
gen införes i lungorna. De fina järn- (resp. sten-,
kol- etc.)partiklarna ge, om de aflagras i större
mängd, upphof till inflammatoriska processer i
lungorna, hvilka processer leda till undergång af
lungväfnad och dennas ersättning med bindväf. Det
retningstillstånd, som dammet förorsakar, banar
ofta väg för lungtuberkulos, yrkessjukdomen par
préférence i de flesta yrken, i hvilka arbete ut-
föres inom stängda dörrar (se äfven Damm).
För hjärtfel, hjärtöfveransträngning, hjärtneuros,
hjärtdilatation och sjukliga förändringar i blod-
kärlen, arterioskleros (se d. o.), anses personer
med tungt arbete vara utsatta. Många olycksfall
bland sådana arbetare bero på. att hjärtat plöts-
ligt sviker till följd af öfveransträngning. Her-
kuliskt byggda smeder kunna ofta få en tidig död
af samma anledning. Skomakare lära kunna få
hjärtlidande på grund af den försvårade blod-
cirkulation, som inträder till följd af den framåt-
lutade ställningen under arbetet. Bagarnas blek-
het torde bero icke blott på anemi, utan äfven
på någon vasomotorisk rubbning. Arbetare, som
intaga en stående ställning, t. ex. snickare, sättare
å tryckerier, metallarbetare, kostympressare, värds-
hus- och handelsbetjäning, lida ofta af åderbråck
och sår på underbenen. Reumatiska åkommor äro
vanliga hos kuskar, bagare, garfvare, eldare, pors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
