Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - York ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Young
582
betydelse och är det ännu i denna stund. Hans
undersökningar om ljusets interferens (se d. o.),
offentliggjorda i "Philosophical transactions" 1802,
framstå som det afgörande beviset för riktigheten
af undulationsteorien för ljuset. Därjämte utgaf
han en stor mängd arbeten inom andra delar af
fysiologien och fysiken, inom astronomien och tek-
nologien samt inom de sköna konsternas teori, ja
han gjorde t. o. m. ett betydande inlägg i tolk-
ningen af de egyptiska hieroglyferna Remarks on
egyptian papyri and on the inscription of Rosette,
med fullständig of v. af Rosettestenens demotiska
text, 1815, Egyptian dictionary, 1829 (hans sista
arbete). Af sina samtida var han icke mindre högt
skattad som människa än som lärd. "Y. var en af
de skarpsinnigaste män, som någonsin lefvat, men
hade olyckan att i afseende å skarpsinne vara sina
samtida vida öfverlägsen. De betraktade honom
med förvåning, men kunde icke öfverallt följa ho-
nom i hans kombinationers djärfva flykt, och så-
lunda begrofs och glömdes en mängd af hans vik-
tigaste tankar i Royal society’s stora folianter,
tills ett senare släkte i långsamt framåtskridande
på nytt gjorde hans upptäckter och öfvertygade
sig om hans slutsatsers riktighet och beviskraft"
(Helmholtz). Hans Miscellaneous works utgåfvos
1855 i 3 bd. Jfr Färgblindhet, Färglära,
Optik och Young-Helmholtzska teorien.
Se "Skrifter af F. Arago" (ofv. 1854). R. T-dt.
Young [ja’¾], B r i g h a m, mormonpresident, f.
l juni 1801 i Whittingham, Yermont, Nord-Ame-
rika, d. 29 aug. 1877-i Salt Lake city, son till
en landtbrukare, syssel-
satte sig med målar-
och glasmästaryrket,
tills han 1832 anslöt
sig till mormonerna i
Kirtland. Genom klok-
het och energi vann
han snart inflytande, så
att han redan s. å.
blef "äldste", 1835
"apostel" samt 1841
- till följd af en
uppenbarelse till Jo-
seph Smith - presi-
dent för de 12 kring-
resande "apostlarna".
Efter Smiths död, 1844, tillföll sektens ledning
de 12 apostlarna med Y. som deras president, och
på en allmän konferens 24 dec. 1847 i Council
bluffs, lowa, blefvo Y. och hans bägge rådgifvare,
H. E. Kemball och Willard Richards, offentligen
erkända som "presidentskap för Jesu Kristi kyrkas
sista dagars helige". Y., som tämligen enväldigt
styrde mormonsamfundet, hvilket under hans led-
ning sedan juli 1847 börjat bosätta sig i Saltsjö-
dalen, Utah (se Mormoner, sp. 1125), var en
utomordentlig organisatör, upprätthöll sträng discip-
lin och lät döda dem, som sökte undandraga sig
hans välde. Under honom utbildades mormonernas
hierarki och dogmbildning. I Salt Lake city 1853
lade han grunden till ett präktigt tempel (invigdt
1893), men han råkade snart i stridigheter så-
väl med sina egna anhängare som med Förenta
staternas kongress, hvars guvernör öfver terri-
toriet Utah han var 1851-54. Sistnämnda år blef
han afsatt från denna befattning, sedan han 1852
högtidligen proklamerat månggif tesuppenbarelsen,
och en annan guvernör insattes, som dock snart
tog afsked och därvid själf rekommenderade Y.
till att återfå guvernörskapet, hvilket han sedan
bibehöll, tills en väpnad konflikt med regeringen
1857 utbröt (jfr M o r m o n e r, sp. 1126). Af hans
anhängare samlade sig några redan 1852 omkring
Joseph Smith,» som var son till sektens stiftare,
och kallade sig "josefiter" eller "Kirtlandmormo-
ner" efter det första, af stiftaren i Kirtland upp-
byggda templet. De benämnas också "gammal-
mormoner", enär de strängt fasthålla vid stiftarens
åskådning och inrättningar samt förkasta mång-
giftet. 1873 vunno de rättsligt erkännande som
"den reorganiserade Jesu Kristi kyrkas sista dagars
helige" och kunde 1883 hålla en synod, besökt
af 200 deputerade. Äfven "godbeiterna", så kal-
lade efter sin ledare, Godbe, som för olydnad
blifvit af Y. utesluten ur samfundet, förfäktade i
likhet med "josefiterna" den ursprungliga mor-
monismens uppfattning. De fleste mormonerna för-
blefvo likväl anhängare till Y. och hans lära om
månggiftet. Y. reste hvarje år genom landet på
inspektionsresor, öfverallt kontrollerande och or-
ganiserande och dyrkad af folket som påfvekonung.
Han grundlade flera undervisningsanstalter, bl. a.,
"öknens universitet" och Brigham Young-akade-
mien. Han efterlämnade betydande förmögenhet,
en stor mängd barn samt 16 hustrur förutom
de många, hvilka voro "beseglade" vid honom
som hans andliga hustrur. - Jfr E. Meyer, "Ur-
sprung und geschichte der mormonen" (1912;
sv. öfv. 1914) samt den vid art. Mormoner
angifna litt. K. H. (Hj. H-t.)
Young [ja¾], James, engelsk (skotsk) kemist,
f. 1811 i Glasgow, d. 1883, var i flera år assistent
hos kemisten Graham, äfven sedan denne blifvit
professor vid University college i London, samt
därefter föreståndare för Muspratts kemiska fabri-
ker i Newton och vid Tennants i Manchester,
hvarigenom han erhöll rik praktisk erfarenhet.
Omkr. 1847 upptäcktes en petroleumkälla i en
kolgrufva i Derbyshire. Y. underkastade källan
en lång och omsorgsfull undersökning och uppfann
metoder att göra dess innehåll användbart som
lysolja och som smörjämne för maskiner. Men då
förrådet var ringa och snart uttöm dt, kom han
på idén att med konst frambringa olja genom
destillering af stenkol och bituminösa skiffrar. Han
tog patent på metoden, och stora fabriker anlades
i trakten af Glasgow, hvilka fortfarande äro de
ledande inom den af Y. grundlagda, betydande
skotska skifferoljeindustrien, hvars årsproduktion
1909 uppgick till 280,000 ton råolja. Genom Y:s
framställningsmetoder reducerades priset på lysolja
till en tiondel af priset på ljus. Äfven tillverknin-
gen af paraffin ur skifferoljan och dess användning
för ljustillverkning (se d. o.) härröra från Y., hvil-
ken också genom att påvisa bergoljans användbar-
het bidragit till den enorma utvecklingen af pe-
troleumindustrien. Y., som på sina fabriker förtjä-
nade stor förmögenhet, grundlade vid universitetet
i Glasgow en professur i ekonomisk kemi. - Y.
var intim vän till Livingstone (hvilken brukade be-
nämna honom "sir Paraffin"), och då man trodde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
