Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Växthus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blockhus), eller också blir hvarje sidovägg
gemensam för två hus. – För att bli nog solida
och varaktiga uppföras de moderna växthusen
numera oftast med murar af betong, på hvilka
hvilar en järnkonstruktion för att uppbära taket.
Enklare växthus uppföras h. o. h. af trä och glas.
Taket i ett växthus förses vanligen med fast glas,
d. v. s. glaset lägges i fastskrufvade spröjsar.
Dock förekomma äfven växthus, där tak (äfven
väggar) utgöras af lösa fönster, ej sällan vanliga
drifbänksfönster. Mest används ett enkelt lager af
glas, men i varmhus göras spröjsarna ej sällan på
 |
| Fig. 4. Göteborgs trädgårdsförenings orkidéhus. |
|
Fig. 5. Nejlikehus (blockhus) från Björklund & komp:s
nejlikodlingar i Kristianstad. (Fig. visar, hur plantorna
stödjas af spända snören.) |
|
| Fig. 6. Växthuskomplex vid Alnarp. |
sådant sätt, att två lag af glas kunna inläggas.
I hvilket fall som helst måste tillses, att mesta
möjliga ljusmängd insläppes i huset, och för detta
ändamål göras spröjsarna numera mycket smalare
än förr. Under den varmare årstiden måste
växterna dock skyddas för alltför starkt solsken,
och för detta ändamål kan glastaket bestrykas
med kritvälling, eller också förses huset med
särskilda skugganordningar af spjäljalusier eller väf,
som hoprullas, så snart skyddet ej längre behöfves.
För att växterna skola trifvas i ett växthus, fordras
icke blott riklig ljustillgång och viss temperatur, utan
äfven luftväxling (se Luftning), och för detta
ändamål böra husen utrustas med ventiler i väggarna i
eller fönster i glasytan. Dessa öppnas dels då man i
vill sänka temperaturen i rummet, dels äfven för att
minska fuktigheten i luften eller höja kolsyrehalten
i denna. Uppvärmning af växthusen skedde
först genom eldning i kakelugnar, senare med
nedsänkta ugnar, murade under golfvets yta och
försedda med s. k. rökkanaler, d. v. s. murade
rörgångar, som med sakta stigning ledde genom
växthuset till en skorsten. Det från rökkanalerna
utstrålande värmet uppvärmde luften i huset.
Numera används allmänt varmvattensystem. I en
panna, vanligen belägen i ett särskildt pannrum,
uppvärmes vatten, som cirkulerar i ett genom hela
växthuset framdraget rörsystem. I de afdelningar,
där högre temperatur önskas, gå flera rör
parallellt med hvarandra, och på lämpliga platser
finnas ventiler anbragta på rören, med hvilkas
tillhjälp värmetillförseln kan regleras. Stundom
används äfven uppvärmning med ånga, ett system,
som i synnerhet lämpar sig, där ledningarna måste
gå jämförelsevis långt från värmecentralen. På
senare tid har man med godt resultat börjat
uppvärma växthus med elektricitet. – I växthus
förbrukas jämförelsevis mycket vatten, ej blott till
vattning af växterna, utan äfven till spritning för
att åstadkomma högre luftfuktighet. Hvarje
afdelning af ett växthus bör därför helst förses med
vattenledning, och ofta är fördelaktigt att äfven
anbringa vattenbassänger här och där i husen
för att bereda tillgång till vatten af samma
temperatur som luftens inne i huset. – Redan under den
klassiska forntiden förekommo växthus, troligen
använda för odling af persikor, vin och gurkor.
I Sverige lät Erik XIV bygga det första växthuset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0275.html
