Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,110,795 kr. Handelsaktiebolagen voro 9 med 61
biträden och en uppskattad inkomst af 123,570 kr.
I V. finnes en lokalrepresentation för
Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län. – För
sjöfarten väntas en stark utveckling, när en
gång Södertälje kanal och farlederna i Mälaren
fördjupats, och en djuphamn planeras i västra
delen af staden. I staden hemmahörande fartyg
äro nu endast 7, hamnafgifterna 1920 voro 37,000
kr., och hamnen anlöptes s. å. af 2,448 fartyg
om 143,976 reg.-ton. 1878 fick staden stapelstads-,
nederlags- och transitoupplagsrätt. Tullkammaren
där öppnades 1880. På sjömanshuset voro 1920
inskrifna 577 sjömän. Spårvägar saknas. Genom
Stockholm–V.–Bergslagens järnvägar (se
Trafikförvaltningen Göteborg–
Stockholm–Gäfle, sp. 544) står V. sedan 1876
i förbindelse med svenska järnvägsnätet.
Kreditanstalter äro V:s sparbank (1826),
Västmanlands läns sparbank (1864), afd.-kontor af
Riksbanken (1902), af Mälarprovinsernas bank (1903,
förut från 1847 hufvudkontor), af Upplands enskilda
bank (1873) samt från 1918–19 af Svenska
handelsbanken, Göteborgs bank och Svenska
landtmännens bank. Af bildningsanstalter märkas Högre
allmänt läroverk, som 1849 efterträdde det då
upphäfda gymnasiet (det äldsta i Sverige,
stiftadt 1623; se V. Molér, "Album scholæ Arosiensis
1618–1650", 1905), 8-klassigt läroverk för flickor
(inr. 1888 af V:s läroverksförening och understödt
af kommunen) med normalskolekompetens,
folkskolor, teknisk skola (se Tekniska läroverk,
sp. 687–688). I V. finnas länslasarett och
landstingets tuberkulossjukhus. Där verka 2 stadsläkare,
förste provinsialläkare och provinsialläkare, ett
antal praktiserande läkare och tandläkare, hvarjämte
finnas 2 apotek. – Af de tidningar, som nu utges
i V., utkomma "Vestmanlands läns tidning"
(uppsatt 1831), "Westmanlands allehanda" (från 1886)
och "Västmanlands folkblad" (från 1920) 6 ggr i
veckan, "Västmanlands nyheter" (från 1917) och
"Västmanland" (från 1920) 3 ggr i veckan. I
kyrkligt afseende bildar V. med S:t Ilians och
Lundby församlingar ett pastorat, hvars
kyrkoherde tillika är stiftets domprost. Lundby har egen
kyrka, men för S:t Ilians församling begagnas
domkyrkan. Utom domprosten finnas 4 komministrar
samt ännu en med predikoskyldighet beklädd
prästman, domkyrkosysslomannen. Organisationen af
rådhusrätten och magistraten, enl. k. br. 18 juli
1912, omfattar 1 borgmästare och 2 litterata
rådmän med 1 stadsnotarie. Poliskåren består af
chef (borgmästaren), 1 kommissarie, 2
öfverkonstaplar och 40 konstaplar. Stadsfullmäktige äro
till antalet 48. Under dem arbeta deras
beredningsutskott och drätselkammare samt 16 nämnder,
hvartill komma styrelser för donationsfonder m. m. Vid
val till riksdagens Andra kammare tillhör V.
Västmanlands läns valkrets, som utser 7 riksdagsmän.
Stadens vapen är ett bekransadt A (d. v. s. Arosia)
i munkstil.
Ett egendomligt drag i Västeråsbornas lif bildade
förr de tre s. k. folkmarknaderna, hvilka af ålder
ega rum de tre lördagar med näst påföljande
söndag, som infalla närmast före Laurentiusdagen (10
aug.). De ha haft sin betydelse däri, att
husbönder och tjänare endast vid dessa tillfällen, i
synnerhet vid 2:a folkmarknaden, uppgjort
tjänsteaftal. Ehuru sådana numera icke allmänt uppgöras
vid dem, samlas dock ungdomen fortfarande vid
dessa tillfällen, hvarjämte staden under dessa
dagar öfversvämmas af tusentals lustresande från
länet, hufvudstaden och andra orter vid Mälaren.
Skarorna ha numera ingen annan uppgift "än att
njuta af sällskapslifvet på stadens allmänna platser
eller af de vanliga marknadsnöjen, dem
förlustelselokalerna erbjuda". "Marknaden" besökes nu allt
mindre och mindre och synes snart vara blott ett
minne. Redan i midten af 1800-talet reagerade
myndigheterna (t. ex. K. M:ts befallningshafvande
i sina allm. kungörelser) offentligt, ehuru då
förgäfves, mot den folksamling, som traditionellt egde
rum vid detta tillfälle. Om den s. k.
Arosmässan se Tekniska föreningar, sp. 670.
Historia. Stadens äldsta namn är Aros
("åmynningen") och från 1271 Väster Aros (till
skillnad från Öster Aros, d. v. s. Nya Uppsala).
I äldsta urkunder skrifves namnet Westra Aros,
Westerårs, Westeros eller blott Aros (latiniseradt
Arosia). Stadens äldsta kända privilegier äro af
7 mars 1539; de ha flera gånger förnyats, bl. a.
5 april 1620 och 25 april 1676. Visserligen
nämnes staden i urkunder först under 1100-talet, men
på dess plats har med säkerhet under heden tid
funnits först ett fiskeläge, sedan en handelsplats.
Segelleden öfver Mälaren ut i Östersjön och
vidare satte troligen Aros’ invånare på 1100-talet
i förbindelse med Ryssland och Orienten. (I V:s
närhet, vid Östjädra i Dingtuna socken, gjordes
1919 ett stort myntfynd, hvars öfvervägande del
består af arabiska och bysantinska mynt.) Men
samtidigt stod Aros i förbindelse med England och
Holland utefter Rhen (två runstenar utmed
Köpingsvägen strax utanför staden äro resta till
minne öfver en man, som dog i England). Som
den naturliga hamnen för bergslagen, som
hufvudort för landskapet och säte för biskopen fick
staden en andlig och kulturell på samma gång som
ekonomisk betydelse för både Västmanland och
Dalarna. Biskoparnas verksamhet blef under
medeltiden bestämmande i stadens historia, och
traditionen tillskrifver dem de många
byggnadsföretagen. Den förste med säkerhet kände biskopen
var engelsmannen Ilianus 1172–82. Honom
tillskrifvas den första grunden till Västerås slott (se
d. o.) och uppförandet vid östra åstranden af S:t
Ilians kapell, som, skadadt af eld 1572,
återställdes af Johan III 1576. Det kallades sedan
Hospitalskyrkan till följd af det därmed från Gustaf
Vasas tid förenade hospitalet. (Efter att ha på
1800-talet tjänat som lancasterskola och intill 1870
som stadens enda folkskola refs denna byggnad
1887 för att lämna plats för en modern större
byggnad, Vestmannia.) Ilianus’ efterträdare
Aegidius, äfven han engelsman, skall ha uppfört det
s. k. S:t Aegidii kapell, som tros ha legat n. ö.
om nuv. skärningen af Handtverkar- och
Vasagatorna; byggnaden jämnades med marken redan
vid midten af 1600-talet. Vid grundgräfning å
tomten 143 i Västra kvarteret blottades 1916 och
1918 en del af grundmurarna för ännu en
medeltidskyrka (antagligen en gotisk tegelstenskyrka),
S:t Nikolai, som under biskop Nils Kettilssons tid
(1300–08) skall ha uppförts af danska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
