Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västernorrlands län ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordligaste delen inom länet. – Länets mantal 1910
utgjorde 1,811. Taxeringsvärdet 1920 var för
jordbruksfastighet å landsbygden 301,563,300 kr.
och i städerna 2,242,500 kr. samt för annan
fastighet å landsbygden 141,311,600 kr. och i städerna
66,289,400 kr., hvartill kommer värdet af statens
och menigheters fasta egendom, taxerad på
landsbygden till 46,727,200 kr. och i städerna till
14,012,300 kr. Inhemska aktiebolag innehade 1919
jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af
119,679,600 kr., 39,5 proc. af taxeringsvärdet för
all bevillningsskyldig jordbruksfastighet. Något
fideikommiss finnes icke inom detta län.
Med Västernorrlands län förstods urspr. det
administrativa område, som omfattade Hälsingland,
Gästrikland och Härjedalen. 13 mars 1654 lades
därtill äfven "Härnösands län". Senare räknades
under långa tider äfven Jämtland och Lappland
till V. Men 29 juni 1762 delades det i 2 län: V.,
omfattande Medelpad, Ångermanland och
Jämtland, och Gäfleborgs län, omfattande det öfriga.
7 maj 1810 afskildes Jämtland från V. och
förenades med Härjedalen till ett särskildt län,
Jämtlands.
L. Wll.
Västernorrlands läns sanatorium, beläget i
Sundsvall, öppnades 1913. Det har plats för 100
patienter.
Västernorrlands läns trädgårdsförening. Se
Trädgårdsföreningar, sp. 135.
Västernorrlands regemente (n:r 28), intill 1886
benämndt Västernorrlands beväringsbataljon och till 1893 Västernorrlands
bataljon, uppsattes 1853, men utgjordes ända
till 1886 af endast officerare och underofficerare.
Sistnämnda år fick bataljonen jämväl 60 volontärer
(inberäknadt korpraler); 1887 ökades detta antal
till 300, bataljonens s. k. stamtrupp, och 1892
till 500. Genom 1892 års urtima riksdags beslut
utvecklades bataljonen till regemente på 2
bataljoner och blef genom 1901 års härordning till
styrka och sammansättning likställdt med öfriga
regementen. Dess chefsstation och stamtrupp voro
förlagda till Härnösand, mötesplats var Sånga mo,
17 km. från Sollefteå, efter 1898 Sollefteå läger.
Regementet erhåller sitt värnpliktiga manskap från
Västernorrlands län (utom Örnsköldsviks
rullföringsområde) och är förlagdt till Sollefteå.
C. O. N.
Västernärkes domsaga, i Örebro län, omfattar
3 tingslag, Kumla, Grimstens och Hardemo härads
tingslag, Edsbergs härad och Sundbo härad,
motsvarande Hallsbergs och en del af Karlskoga
fögderi. 2,392 kvkm. 52,371 inv. (1920).
Västerplana, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. 705 har. 183 inv. (1920). Annex till
Medelplana, Skara stift, Kinna kontrakt.
Västerrekarne härad, i Södermanlands län,
ingår i Lifgedingets domsaga, Väster- och
Österrekarne härads tingslag och Rekarne fögderi samt
omfattar socknarna Torshälla landsförsamling,
Gillberga, Lista, Tumbo, Råby-Rekarne, Öja,
Västermo. 37,768 har. 9,423 inv. (1920).
Västerrekarne kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar de sex pastoraten Kung Karl och Torpa;
Eskilstuna, Fors och Kloster; Gillberga och Lista;
Torshälla stads- och landsförsamlingar; Tumbo
och Råby-Rekarne; Öja och Västermo. 60,146 har.
46,092 inv. (1920).
Västerrum, socken i Kalmar län, Södra Tjusts
härad. 14,837 har. 1,901 inv. (1920). Annex
till Gladhammar, Linköpings stift, Södra Tjusts
kontrakt.
Väster Silfberg, gruffält. Se Silfberg 1.
Västersjön, sjö på gränsen mellan Bjäre och
Norra Åsbo härad i Kristianstads län. Den har
sin största längdutsträckning i ö.–v. med 5 km.
och en största bredd af 2 km. Arealen uppgår till
5,5 kvkm., och höjden öfver hafvet är 66 m. V.
afrinner till Rönne å strax före dennas mynning i
Skelderviken.
J. V. E.
Västerstad, socken i Malmöhus län, Färs härad.
3,195 har. 1,692 inv. (1920). V. bildar med
Östraby ett pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Västertjärn, kronopark i Junsele revir af
Härnösands distrikt, Västernorrlands län, har enligt k.
br. 23 mars 1877 bildats af kronoöfverloppsmark,
som uppkommit efter afvittring. Areal 3,205 har
(1915).
S-r.
Västertälje, socken i Stockholms län, Öknebo
härad. 2,294 har. 896 inv. (1920). V. och
Östertälje utgöra tills. Södertälje
landsförsamling (se d. o.).
Västervik. 1. Stad i nordöstra Småland,
Kalmar län, med naturskönt läge vid inloppet till
Gamlebyviken. Areal 2,404 har, hvaraf den 1879
antagna stadsplanen upptar 82 har. Inom
stadsplanen ligga de båda stadsdelarna Östra och
Södra Malmen, utanför densamma åter de
tätt bebyggda stadsliknande områdena Södra,
Norra och Västra förstaden.
Folkmängden utgjorde 4,346 personer 1850, 6,189 1880 och
11,813 1 jan. 1920
och har alltså på de
senaste 40 åren nästan
fördubblats. Den äldre
delen af staden är
regelbundet byggd och
försedd med raka
gator; i de yngre
delarna däremot ligga
husen ofta spridda.
Vanligen äro de
omgifna af trädgårdar.
Taxeringsvärdet på
fastigheter, för hvilka
bevillning erlades 1919,
uppgick för
jordbruksfastigheter till 1,129,500 kr. och för andra
fastigheter till 19,225,700 kr. Taxeringsvärdet på
bevillningsfria fastigheter uppgick till 6,423,900
kr. Stadens tillgångar utgjorde 31 dec. 1919
4,793,324 kr., dess skulder 3,509,949 kr. Den
beskattningsbara inkomsten s. å. var 11,004,680 kr.
I utskylder debiterades s. å. 11 kr. pr
bevillningskrona. Staden har 2 kyrkor: en gammal (grundlagd
1433), numera ej använd, och en ny (pl. II, fig. 3)
i senromansk gotik, uppförd 1901–05 efter
ritning af arkitekten A. E. Melander. Bland öfriga
byggnader märkas rådhuset (1793), högre allmänna
läroverkets hus (1870), elementarskolan för flickor
(förut navigationsskola), 4 folkskolehus,
slöjdskolan, länslasarettet (tillbyggdt 1906–07),
länsfängelset, hospitalet (från 1913, omkr. 3 km. n. om
staden med plats för 830 sinnessjuka), byggnader
för a.-b. Svenska handelsbankens och Skandinaviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
