Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väsby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kreatursstocken utgjorde 1918 180,094 hästar, 943,847
hornboskap, 85,863 svin, 7,183,747 får, 35,821
getter, 6,413 åsnor och mulåsnor samt 5,722
kameler. Ullexporten värderades 1915–16 till 1,27
mill. pund, 1916–17 till 1,42 mill., 1917–18 till
535,819 och 1918–19 till 1,95 mill. – Fisket
är särskildt af värde på grund af den rika
pärlemorfångsten (främst i världen) i n. v. (Cossack) och
i Sharks bay. Ostronodling bedrifves med
framgång i s. v. – Som bergverksstat är V:s
ställning anmärkningsvärd, emedan V. ger den
största mängden guld bland förbundets stater.
Redan på 1600-talet hade guldfyndigheter gjorts
in. v., där ett land på en äldre holländsk karta
bär namnet "provincia aurifera" ("den guldrika
provinsen"). Det var emellertid först mot slutet
af 1880-talet, som de första betydande guldfynden
gjordes, och en verklig rusning blef det ej förrän
1892 och 1893, då de båda fält upptäcktes, där
städerna Coolgardie och Kalgoorlie hastigt
uppväxte. Det samlade värdet af allt utvunnet guld
intill slutet af 1918 utgjorde 137,611,514 pund
st.; ensamt 1918 vanns för 3,723,183 pund
(samtidigt för 674,655 pund i Victoria, för 567,371
pund i Queensland och för 369,743 pund i Nya
Syd-Wales). Andra mineral träda starkt i
bakgrunden. Tidigast (redan på 1840-talet)
bearbetades bly- och koppargrufvor mellan Geraldton och
Murchison, men de ha aldrig vunnit någon större
betydenhet. Något viktigare äro tennförekomsterna
vid Blackwood river och i n. v. (värde 1918:
76,952 pund); små kvantiteter silfver och antimon
brytas äfven. Af kol hämtades 1918 337,039 ton.
– Industrien är ännu outvecklad.
Handelsomsättningen har sedan de stora
guldfyndens tid ansenligt stegrats och utgjorde
1918–19 7,9 mill. pund i import och 5,9 mill. i
export. Främsta exportvaror äro guld, timmer, ull,
pärlemor, hudar, silfver, sandelträd, hvete och
frukt. Industrialster importeras. 1918 utgjordes
handelsflottan af 59 ångare om 22,800 ton och
362 segelfartyg om 12,111 ton. S. å. hade staten
63,824 km. järnvägar. Hufvudstad är Perth
med en folkmängd, som 1919 uppskattades till
133,000, inberäknadt hamnstaden Fremantle.
Historia och författning. Australiens
västra kust besöktes under 1600-talet ofta af
holländska fartyg – holländska namn som C.
Leeuwin, Dirk Hartogs ö o. a. härstamma från denna
tid –, men eftersom det var kontinentens
ogästvänligaste sida, gjordes inga försök att ekonomiskt
utnyttja de nya länderna. Den första kolonien
– en förbrytarkoloni från Port Jackson – anlades
1826 vid King George sound (Albany), men hade
ingen framgång och upphäfdes 1829. S. å.
grundlades emellertid ett mera utvecklingsdugligt
nybygge vid Swan river, där senare Perth uppväxte.
På 1870-talet tog framsteget hastigare fart, och
1890, kort innan de stora guldfynden gjordes, blef
V. själfständig koloni med egen ansvarig styrelse.
Enligt den senast 1911 ändrade författningen
utöfvas lagstiftande makten af ett parlament,
sammansatt af två kamrar, Legislative council och
Legislative assembly. Den förra består af 30 för
6 år valda medlemmar, den senare af 50, valda
för 3 år. Rösträtt är allmän, för både män och
kvinnor. Litt.: Hart, "Western Australia in
1893" (1894), och "The cyclopedia of Western
Australia" (1912).
A. N-d.
Wästberg. 1. Anna W., född Anderson,
vitter författarinna under signaturen Anna A.,
f. 27 dec. 1832 i Vidtsköfle socken, Kristianstads
län, d. 7 mars 1905 i Vänersborg. Hon visade i de
tidiga barnaåren mycken lätthet att lära och fick
sedermera tillfälle att inhämta skolbildning i Kri-
stianstad och Karlskrona. Därefter hade hon tjänst
som lärarinna i enskilda hem i Blekinge, tills hon
1857 trädde i äktenskap med filos. doktorn, seder-
mera kyrkoherden i Vänersborg H. E. Wästberg.
1885 vardt hon änka. "Anna A." debuterade 1857
med Sty f morsblommorna, en föga originell dikt-
samling, till hvilken Onkel Adam (K. A. Wetter-
bergh) skrifvit förord. Samma milda, svärmiska
och tämligen abstrakta idealism och samma okonst-
lade, lättflytande diktion, som man där finner, ut-
märka äfven hennes följande alster, bland hvilka
må framhållas diktsamlingarna Mitt döda barn
(1862), "C." Några höstblommor (1865), En bu-
kett (1868) och I svart och rödt (1885) samt be-
rättelsesamlingarna Utan namn (1884) och Slägtin-
gar och andra noveller (1886). Se F. Vetterlund
i "Skissblad om poeter" (1914). - 2. Karin
Helena W., den föregåendes dotter, textilkonst-
närinna, f. 5 juni 1859 i Vänersborg, studerade vid
Tekniska skolan i Stockholm 1880-85. Som textil
mönsterriterska vann hon snart ett ansedt namn ge-
nom de arbeten, som hon utförde både privat i sam-
arbete med fröken Maria Cecilia Widebeck (f.
1858) och för Handarbetets vänner, där hon blef
konstnärlig ledare 1904 och föreningens högsta
chef 1910. Hennes mest betydande alster äro
bonader till Gustaf Adolfs-kapellet vid Ltitzen samt
den textila utsmyckningen af Stockholms nya råd-
hus. Vid Baltiska utställningen 1914 planerade och
ordnade hon kvinnornas byggnad. Likaså har hon
ordnat ett flertal hemslöjdsutställningar i Sverige
och utlandet. I skrift har vid flera tillfällen hen-
nes genomkultiverade syn på det konstnärliga tex-
tilarbetet kommit till orda.
Västberga, egendom i sydvästra delen
(Årstaroten) af Brännkyrka församling, Stockholm,
omfattar 430 har, hvaraf 125 har åker, 180 har skog
samt 125 har impediment, med 1,018,000 kr.
tax.-värde (1921). V., som är bebyggdt med ett
mindre corps-de-logis, tillhör fastighets-a.-b.
Västberga, som dels själft, dels genom arrendatorer
brukar egendomen som landtbruk. Sedan 1918 har
omkring V. bildats ett bostads- och ett
industrisamhälle. Det förra, österut vid Liseberg, nära
Brännkyrka kyrka, har fastställd stadsplan och är
f. n. (1921) bebyggdt med ett 30-tal bostadshus,
och i det senare, längre åt v. belägna, finnas flera
stora industrianläggningar. Samhället har
elektriskt ljus samt står från det närbelägna
Midsommarkransen i förbindelse med stadens spårvägsnät,
hvarjämte från Nyboda, nära Liljeholmens station,
ett stickspår är utlagdt till V.
E. A-t.
Väst-Beskiderna, berggrupp. Se Beskiderna
och Karpaterna, sp. 1145.
Västbo. 1. Härad i Jönköpings län, ingår i
Östbo och Västbo domsaga och utgör Västbo
fögderi samt omfattar socknarna Södra Unnaryd,
Jälluntofta, Femsjö, Långaryd, Färgaryd, Södra
Hestra, Gryteryd, Burseryd, Sandvik, Bosebo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
