Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 341-342 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väsby ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot Öster-Dalälfvens högra strand midt emot
Gåshvarfs järnvägsstation på Gäfle–Dala järnväg. V.
är bekant för den vackra utsikten öfver Siljans-
dalen. Ur en källa vid dess fot berättas Gustaf Vasa
ha druckit på sin flykt från Mora 1520. E. A-t.

Väsby. 1. Socken i Malmöhus län, Luggude
härad. 4,006 har. 2,745 inv. (1919). V. bildar med
Viken ett pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt.
– 2. (Stora Väsby) Egendom i Hammarby
socken, Stockholms län, nära Väsby station på
statsbanelinjen Stockholm–Krylbo, 24 km. n. n. v. om
Stockholm, omfattar 5 1/2 mtl med 181 har och
181,500 kr. tax.-värde (1920). Hufvudbyggnaden

Manbyggningen på Stora Väsby sedd från parksidan.

är ett tvåvånings stenhus af förnäm hållning med
obetydligt framspringande midtparti, som indelas
af pilastrar i två våningar öfver hvarandra, krönes
af en lågspetsig antik gafvel med ätterna De Geers
och Ribbings vapen samt prydes med ett par byster
samt girlander och festoner i sandsten.
Innerväggarna prydas med pannåer med oljemålade
arkitekturmotiv inom guldramar samt dörröfverstycken
föreställande amoriner. Gården omges af fyra
flyglar, och slottet har på motsatta sidan en stor
trädgård i fransk stil, begränsad af en hög mur,
från hvilken en gatuliknande gång leder till en
bred, från järnvägen synlig stentrappa. Slottet
uppfördes på 1760-talet efter ritningar af
arkitekten J. E. Rehn och är en af rokokotidens bäst
bibehållna byggnader i Uppland. – V. var under
medeltiden sätesgård, egdes 1485–1506 af den
uppländske underlagmannen Knut Karlsson af
Forstenasläkten, tillhörde på 1600-talet riksrådet J.
Kurck (se d. o. 3), hvars son Knut 1668 sålde
V. till brukspatron E. De Geer till Löfsta (f.
1624, d. 1692). 1730 blef V. fideikommiss inom
denna släkt och innehas f. n. af kammarherren
frih. L. De Geer. – 3. Egendom. Se Väsbyholm.
2. E. A-t.

Väsbyholm (Väsby), förr egendom om 3 mtl
vid stranden af Mälarfjärden Blacken, n. om
Torshälla, tillhörde på 1600-talet och till 1746
släkten Gyllenankar och köptes af löjtnant D. von
Schedvin för de 100,000 dal. kmt han fick af
ständerna för upptäckten af sammansvärjningen
1756. Det har sedan ofta bytt egare och köptes
1899 af A.-b. Mälarbaden (se d. o.) för utstyck-
ning till villatomter. E. A-t.

Väse. 1. Socken i Värmlands län, Väse härad.
25,873 har. 3,864 inv. (1920). V. bildar med
Östra Fågelvik ett pastorat i Karlstads stift, Nyeds
kontrakt. – 2. Härad i Värmlands län, ingår i
Östersysslets domsaga, Ölme, Visnums och Väse
härads tingslag och Östersysslets fögderi samt
omfattar socknarna Väse, Alster och Östra
Fågelvik. 47,251 har. 7,669 inv. (1920).

Väsen (Väsende), filos. 1. Varelse (om "det
högsta väsendet" se Gud). 2. Det själfständigt
varande, den i högsta bemärkelse sanna
verkligheten (essentia) i motsats mot fenomenen eller de
för vår sinnliga erfarenhet gifna företeelserna
(existentia). Kant lärde, att vår kunskap endast når
fenomenen ("tingen för oss"), under det att "tinget
i sig" måste för oss förbli ovetbart. Men om
detta är grund för "tinget för oss", så måste vi
därom kunna erhålla en medelbar kunskap eller
åtminstone uppställa hypoteser om dess
beskaffenhet. Vetenskapen vidgar endast steg för steg vårt
vetande om fenomenvärlden; då vi därifrån skola
sluta oss till väsendet, så är den fullständiga
kunskapen därom ett oupphinneligt mål, som vi endast
småningom kunna närma oss. 3.
Sammanfattningen af någots väsentliga bestämningar, som
sammanfattas i sakens begrepp och hvilka icke kunna
ändras eller vara borta, utan att saken upphör att
vara denna sak, i motsats mot de tillfälliga
bestämningarna, hvilkas växling väl innebär sakens
förändring, men ej leder till, att den upphör att
vara samma sak.
S-e.

Vässarö, bebodd, af smärre bergshöjder
uppfylld, skogbevuxen ö i Södra Kvarken, Gräsö
socken, Stockholms län, omkr. 20 km. n. n. v. om
Grisslehamn. Omkr. 1,75 kvkm.
G. Brgrn.

Wässélius, operasångerskor. 1. Marie Jean-
nette W., f. 23 aug. 1784 i Stockholm, d. 3
dec. 1853, blef elev vid K. teatern 1793 och var
1800-20 där anställd som aktris och sångerska
samt utnämndes 1815 till hofsångerska. Med en
ovanligt skön och klangfull stämma lär hon ha
förenat en utmärkt förmåga som skådespelerska
och var på sin tid den mest firade sångerskan
vid teatern. Bland hennes bästa partier nämnas
Armide, Juliette i Ségur-Steibelts "Romeo och
Juliette", Laura i "Slottet Montenero", Sophie
i "Sargines", Constance i "Vattendragaren" och
Antigone i "OEdip i Athen". - 2. Justina
Kristina W., den föregåendes syster. Se
Casagli.

Wäsström. 1. Per W., författare i ekonomi,
kamrerare vid De Geerska brukskontoret, f. 1711,
d. 1792, utgaf i Vet. akadrs handlingar äfvensom
i Fysiografiska sällskapets handlingar och annor-
städes ett flertal afh. och uppsatser rörande
landtbruk och landthushållning, af hvilka några
bibehållit ett visst värde för vår kulturhistoria.
Han öfversatte och bearbetade äfven på Vet.
akadrs uppdrag E. Fleischers "Åkerbruks-Cate-
ches" (1783). Bland hans uppfinningar förtjänar
omnämnas ett slags damaskerade pipor för jakt-
gevär, hvilka tillverkades vid Norrtälje gevärsfak-
tori. För Kungl. modellkammaren (se d. o.) utförde
han ett antal modeller af malthus m. m. W. blef
1773 led. af Vet. akad. och var 1774 dess preses.
Jfr Schering Rosenhane, "Anteckningar hörande
till Kongl. Vet. akad:s historia" (1811). -
2. Elof W., den föregåendes brorson, författare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>