Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskrigets politiska och ekonomiska följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världskriget
274
för afgörande af, huruvida detta område skall till-
falla Österrike eller Ungern. - Med Bulgarien
slöts fred i Neuilly 27 nov. 1919. Bulgarien af-
trädde till Jugoslavien staden Strumnitza med om-
råde och fick äfven i s. och s. ö. göra en del
landafträdelser (till de allierade stormakterna för
framtida tilldelning åt annan stat), genom hvilka
det bl. a. miste sitt kustområde vid Egeiska haf-
vet vid Dedeagatsj. Dess armé får ej of verstiga
20,000 man, skall uppsättas genom värfning och
endast användas till gränsvakt och upprätthållande
af den inre ordningen. Utöfver i traktaten fast-
ställda obetydliga kvantiteter af vapen och andra
krigsförnödenheter skulle alla öfvertaliga sådana
utlämnas, liksom äfven alla sjöstridskrafter; luft-
försvar finge ej förekomma. Skadeståndssumman
fixerades med hänsyn till Bulgariens uttömda
resurser till 2,25 milliarder f res i guld att period-
vis betalas till l jan. 1958. Neuillyfördragets
ekonomiska bestämmelser i öfrigt äro likartade med
de för Österrike i S:t Germain-traktaten stipule-
rade. -. Den turkiska regering, som 10 aug. 1920
undertecknade en fredstraktat i Sèvres med de
allierade (om dess innehåll se Sèvres. Suppl.)
befanns snart maktlös, då det gällde att genom-
föra dess verkställande; största delen af turkiska
rikets återstående asiatiska landsdelar behärskades
nämligen af en i Angöra residerande turkisk
nationalistregering under presidium af Mustafa
Kemål pascha, och denna vägrade bestämdt att
godtaga Sèvrestraktaten, med hvilken f. ö. äfven
flera af de segrande stormakterna själfva snart
yppade missnöje. Allmänt medges därför numera
(dec. 1921), att den alltjämt oratificerade Sèvres-
traktaten i sin ursprungliga form ej kommer att
bringas i verkställighet, utan att dess bestäm-
melser vid första lägliga tillfälle komma att
undergå en af det förändrade politiska läget
betingad grundlig revision. Under tiden hålla de
allierade i kraft af stilleståndskonventionen med
Turkiet (i Mudros, 30 okt. 1918) Dardanellerna,
Bosporen med Konstantinopel och närmast angrän-
sande områden besatta, ha fått den turkiska
flottan utlämnad och kontrollera fullständigt den
turkiska armén inom den obetydliga del af riket,
som styres från Konstantinopel. - Om besittningen
af Dalmatien och närliggande från Österrike eröf-
rade områden pågick under och efter Pariskon-
ferensen en häftig konflikt mellan Italien och
Jugoslavien, till dess omsider 12 nov. 1920 upp-
görelse träffades genom fördraget i Rapallo. Italien
erhöll enligt detta Görz, Gradisca, Trieste, nästan
hela Istrien och en afsevärd del af Krain, kust-
landet ned till floden Volosca, de dalmatiska stä-
derna Zara och Cerno samt öarna Cherso, Lussin,
Lagosta och Pelagosa, medan Dalmatien i öfrigt
tillföll Jugoslavien, dock med undantag af det
hetast omstridda tvisteämnet, staden Fiume, hvil-
ken med närmaste omnejd blef en fri och obero-
ende hamnstad. - Tyskland hade i Versaillesfre-
den .- förutom afträdelserna i Europa (Elsass-
Lothringen till Frankrike, Saarområdet för 15 år
till förvaltning af Nationernas förbund och med
sedan ovisst öde, Preussiska Moresnet och (genom
en parodi på folkomröstning) Eupen och Malmédy
till Belgien, Nordslesvig (genom folkomröstning)
till Danmark, Posen, större delen af Schlesien och
Westpreussen samt (efter en af Nationernas förbund
tolkad folkomröstning 1921) den rikaste delen af
Ober-Schlesien till Polen, Danzig till att bli en fri
stad under Nationernas förbund, Memelområdet till
de allierade för framtida disposition till annan
makts förmån och ett litet område i Schlesien till
Tjecho-Slovakien - äfven måst till segermakterna
afträda alla sina utomeuropeiska kolonier. Dessa
blefvo med tillämpning af "pakten" för Natio-
nernas förbund s. k. mandatområden (se Natio-
nernas förbund. Suppl.) och fördelades som
sådana under Nationernas förbund, med stadgande
af vissa kontrollbestämmelser till skydd för den
infödda befolkningen, bland segrarna på följande
sätt: Togo och Kamerun uppdelades på England
och Frankrike; Tyska Sydväst-Afrika tilldelades
Sydafrikanska unionen; Tyska Öst-Afrika tilldela-
des England ("Tanganyika territory") med un-
dantag af ett mindre område, prov. Urundi och
större delen af Ruanda, för hvilket Belgien blef
mandatär; Tyska Nya Guinea och öfriga tyska
kolonier s. om ekvatorn tilldelades Australien
förutom Tyska Samoaöarna, för hvilka Nya Zeeland
blef mandatär; de tyska kolonierna i Stilla hafvet
n. om ekvatorn (Karolinerna, Marianerna, Palau-
öarna) tilldelades Japan med undantag af den
fosfatrika ön Nauru, för hvilken mandatet tillföll
England. På Japans del föll bl. a. ön Jap, hvilket
sedermera föranledde en amerikansk protest; genom
af tal hösten 1921 af vecklades denna konflikt så,
att Förenta staterna där erhöllo vissa rättigheter
af betydelse för deras kabelförbindelser. Tysk-
lands rättigheter i Kiau-tschóu öfvergingo till
Japan med områdets återlämnande till Kina ställdt
på framtiden. - Äfven Turkiets af de allierade
eröfrade, af icke-turkiska folk bebodda landsdelar
i Asien gjordes mestadels till mandatområden
under Nationernas förbund. Sålunda fick Frank-
rike mandat öfver Cilicien och Syrien, England
öfver Palestina och Mesopotamien. I Palestina
tillförsäkrades åt judarna vidtgående rättigheter,
afsedda att utan otillbörligt intrång i det arabiska
befolkningsflertalets rätt där åt invandrade judar
bereda ett "nationellt hem"; sir Herbert Samuel,
den brittiske öfverkommissarie, som styr landet,
är till börden jude. Styrelsen öfver Mesopotamien
har 1921 under brittisk kontroll anförtrotts åt
arabfursten Feysal med titel "konung af Irak".
Hans fader, konungen af Hedjas, är Arabiens
styresman och Feysals broder Abd-ul-lah styres-
man öfver den del af mandatområdet Palestina,
som ligger v. om Jordan ("Transjordanien").
Armenien skulle enligt aftal mellan makterna bli
en oberoende stat med af president Wilson be-
stämda gränser mot Turkiet; det har i stället på
revolutionär väg förvandlats till en af Ryssland
beroende, endast till namnet själfständig sovjet-
republik.
En direkt följd af Världskriget är det forna
ryska rikets förminskning genom uppkomsten af en
rad "randstater" längs dess gränser i v. och s.
samt frigörandet af Finland och Polen. Till
"randstaterna" i Europa räknar man Estland,
Lettland och Litauen, hvilka (liksom Finland och
Polen) fått sitt oberoende erkändt i fredsfördrag
med den bolsjevikiska regeringen i Ryssland. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
