Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigsteknikens utveckling under Världskriget - Världskrigets politiska och ekonomiska följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Världskriget
270
operationernas fastlåsande vid allt starkare befästa
ställningar, som icke kunde kringgås, ökades flyg-
vapnets betydelse både som strategiskt och taktiskt
spaningsmedel i utomordentligt hög grad. Detta
föranledde i sin ordning utom ökning af spanings-
planens antal och storlek motåtgärder för att för-
hindra spaningen. Förnämsta medlet därför blefvo
jaktplanen, d. v. s. mindre, till en början ensitsiga
flygplan med mycket stor fart, efter hand ökad
till omkr. 200 km. i timmen, stig- och manöver-
förmåga samt försedda med l-2 kulsprutor. Med
ställningskrigets början ökades också antalet jakt-
flygare, och strider i luften, som före kriget icke
förekommit, blefvo allt vanligare. De tyske jakt-
flygarna Immelmann, Boelcke och von Richthofen
liksom den franske Guynemer blefvo världsbekanta
på grund af sina bedrifter som stridsflygare. Mass-
användningen af artilleri i ställningskriget nödvän-
diggjorde användning af flygplan (vanligen äldre
spaningsplan) för artillerispaning och artillerield-
ledning (se sp. 263). - Äfven för flygvapnets
bombarderingsverksamhet skapade ställningskriget
nya förhållanden. Det af detta senare föranledda
större behofvet af tillförsel till fronten gaf ökad
betydelse åt förbindelselinjernas vidmakthållande
och ledde till, att bakom fronten hopades stora för-
råd af allehanda slag. Enda sättet att, utan att
särskilda anfallsoperationer igångsattes, afbryta
eller försvåra motståndarens förbindelser och för-
störa hans förråd var anfall från luften. Härtill
kom sträfvan att så hastigt och effektivt som möj-
ligt bekämpa motsidans tunga artilleri, placeradt
ofta flera km. bakom fronten, där det till en viss
grad var oåtkomligt för artilleribeskjutning från
marken, i synnerhet sedan det rörliga och fasta
luftförsvarets effektivitet ökats och artillerispanin-
gen medelst flygplan därigenom försvårats. Allt
detta föranledde kraftig ökning af antalet bomb-
kastningsplan, d. v. s. stora, två-, tre- eller fler-
sitsiga biplan eller triplan (med 3 par vingar) i
stånd att medtaga ett flertal större bomber (af slut-
ligen ända till 1,500 kg. totalvikt), men med
mindre hastighet och stigförmåga än spaningspla-
nen. De största af dessa senare, hvilkas storlek
alltmera ökades, utrustades efter hand äfven för
bombkastning. I samma mån som bombkastnings-
planens antal och storlek ökades, utsträcktes luft-
stridsverksamheten till att omfatta äfven den fient-
liga hemorten, som blef föremål för i stort plan-
lagda anfall af hela bombkastningseskadrar med
slutligen ända till ett 70-tal flygplan. Samtidigt
ökades luftkrigföringens hänsynslöshet. Medan un-
der krigets första skede endast mål med tydligt
militärt värde utsattes för anfall från luften, bom-
barderades under dess fortsättning äfven orter utan
påvisbar militär betydelse. I dessa fall förelågo
uppenbara brott mot folkrätten, men de protester,
som från båda sidor afgåfvos, hade ingen verkan.
Enligt officiell tysk uppgift företogo ententemak-
ternas flygformationer på västfronten 369 bomb-
kastningsraider mot den tyska hemorten (gränsfäst-
ningarna oräknade), hvarvid 731 personer dödades
och 1,394 sårades, hvarjämte materiell skada an-
ställdes till ett värde (sannolikt för lågt beräknadt)
af omkr. 16 mill. riksmark. Å andra sidan anfö-
res, att genom de 46 luftanfall, som utfördes en-
bart mot Paris, dödades 266 och sårades 603 per-
soner, hvarjämte privategendom förstördes för 30
mill. f res och att under 107 luftanfall mot Eng-
land, hvaraf 32 mot London (där icke mindre än
14,290 hus lära ha blifvit skadade) dödades 1,413 och
sårades 3,407 personer. De relativt höga förlust-
siffrorna för England bero på, att luftraiderna mot
detta land till en stor del (se sp. 268) utfördes
af luftskepp medförande bomber af ända till 1,000
kg. vikt (med en sprängladdning 6 gånger så stor
som den bekanta Tjocka Berthas granater), under
det att samtliga anfall (utom 2) mot Tyskland ut-
fördes af flygplan med bomber af högst 300 kg.
vikt. När vapenstilleståndet ingicks, hade engels-
männen vidtagit alla förberedelser för ett i stort
anlagdt flyganfall mot Berlin. Det genom luftan-
fallen mot folkrikare städer - särskildt hufvud-
städerna - åsyftade ändamålet, att alstra krigs-
trötthet hos befolkningen, torde ej ha uppnåtts.
Snarare synas dessa anfall ha haft en motsatt verkan
genom den näring, som hatet mot fienden härige-
nom erhöll. - Under krigets senare skeden till-
kommo ytterligare uppgifter för flygvapnet, nämli-
gen när stridsledning (infanteriflygning), hvarmed
förstås orderöfverföring och rekognoscering från låg
höjd af de fientliga linjerna för fullständigande af
infanteriets spaning, samt (mark-}stridsflygning,
för att medelst kulspruteeld eller mindre fallbom-
ber ingripa i striden på marken och sålunda direkt
understödja infanteriet äfvensom för att anfalla
marscherande trupper, fordonskolonner, högre sta-
bers kvarter m. m. Båda dessa slags uppdrag ut-
fördes af bepansrade flygplan af särskild typ, i
regel bestyckade med kulsprutor (eller finkalibriga
snabbeldspjäser). - Belysande för flygvapnets ut-
veckling under kriget är ökningen af de engelska
flygtrupperna från 197 officerare och 1,647 öfriga
(med 272 flygplan) i aug. 1914 till 27,906 offi-
cerare och 263,842 öfriga (med 11,09.1 flygplan)
i okt. 1918. - Slutligen bör bland tekniska hjälp-
medel för krigföringen omnämnas den militära vä-
derlekstjänsten, som först under Världskriget er-
höll sin organisation. Den fick till uppgift att förse
främst luftstridskrafterna, men med ställningskri-
gets början äfven artilleriet (se sp. 264) och
gastrupperna samt vidare högre staber och in-
fanteriförband m. fl. myndigheter och trupper med
för dessas verksamhet erforderliga upplysningar om
dels den för tillfället rådande väderleken (företrä-
desvis vindförhållandena och lufttätheten i de högre
luftskikten), dels den väderlek, som under de när-
maste 12-24 timmarna kunde väntas. Väderleks-
tjänsten bestreds, delvis i samband med vederbör-
liga (civila) meteorologiska anstalter i hemorten,
af militärt organiserade väderlekscentraler, -statio-
ner och -poster vid och bakom fronten. De stora
tjänster densamma gjorde föranledde, att den i
och för denna anställda personalen under krigets
fortgång öfverallt väsentligt ökades. H. J-dt.
Världskrigets politiska och ekono-
miska följder.
Världskriget betecknar i Europas och delvis
äfven i de öfriga världsdelarnas historia en poli-
tisk och ekonomisk omhvälfning utan motstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
