- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
217-218

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1916. Turkiets krig - Världskriget. Krigshändelserna 1917. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

Världskriget (Krigshändelserna 1917. Västfronten. De allierades våroffensiv)

218

bl. n., transportväsendet - särskildt genom byg-
gandet af f alt järnvägar - äfvensom det synnerli-
gen bristfälliga sjukvårdsväsendet, hvilket senare
ansågs i väsentlig mån ha bidragit till operatio-
nernas misslyckande. I slutet af aug. aflöstes
Lake af general Maude, som fullföljde förberedel-
serna för höstens fälttåg. På turkarnas sida hade,
sedan den om försvarets organisation högt för-
tjänte tyske fältmarskalken von der Goltz 19 april
afiidit, befälet öfver 6:e armén öfvertagits af
Chalil pascha, som förvandlade Kut till ett ganska
vidsträckt befäst läger. I början af dec. var den
nu förstärkta engelska armén färdig att återuppta
operationerna, hvilkas närmaste mål var Kuts åter-
eröfring. I midten af dec. började ett metodiskt
anfall mot därvarande befästningar, men något
af görande resultat nåddes först i febr. 1917.

Krigshändelserna på Sinaihaljön. I aug. 1916
gjorde turkarna ett nytt försök att framtränga till
Sueskanalen, i det att en 18,000 man stark kolonn
under Djemal paschas stabschef, tyske generalen
Kress von Kressenstein, ryckte fram på karavan-
vägen genom Sinaiöknen längs Medelhafvets kust
mot El Kantara (vid kanalen). Från de under
general Murrays befäl stående brittiska strids-
krafterna i Egypten utsändes, turkarna till mötes,
en styrka af omkr. 2 fördelningar under general
Lawrence, som, i förening med en förut framsänd
beriden fördelning, i den starka ställningen Ku-
mano-Medelhafvet (nära Katia, omkr. 45 km.
från kanalen) 3-4 aug. tillbakaslog turkarnas an-
fall och tillfogade dem ett afgörande nederlag.
Turkarna måste anträda återtåget mot El Arish,
häftigt förföljda af det engelska kavalleriet. Innan
årets slut hade engelsmännen fördrifvit turkarna
från hela Sinaihalfön och beredde sig att infalla i
Palestina. Deras operationer på denna krigsskåde-
plats underlättades medelbart i hög grad därige-
nom, att turkarna måste afdela betydliga strids-
krafter - slutligen omkr. 20,000 man - till be-
kämpande af det under emiren af Mekka Husseins
ledning i juni 1916 utbrutna upproret i Hedjas.

1917.

Västfronten. De allierades operationsplan.
I enlighet med en af franska och engelska krigs-
ledningarna i nov. 1916 uti franska högkvarteret
i Chantilly uppgjord operationsplan, som i sina
hufvuddrag sedermera gillades äfven af Nivelle,
skulle en allmän offensiv utföras på våren 1917.
Den skulle börja på den af engelska armén - som
för vinnande af samverkan skulle ställas under
Nivelles öfverbefäl - besatta fronten 8 april och
inom några dagar följas af en offensiv med norra
franska armégruppen (Franchet d’Espérey), bestå-
ende af 3:e armén (Humbert) och l:a armén
(Fayolle) mellan Oise och Somme, hvarefter hufvud-
anfallet skulle ansättas med en nyskapad armé-
grupp (Micheler), benämnd "le groupement des
armées de rupture" och bestående af 6:e armén
(Mangin), 5:e armén (Mazel) och 10 :e armén
(Duchesne), n. v. om Keims. På öfriga delar
af fronten skulle de tyska styrkorna bindas.
För dessa anfallsrörelsers och demonstrationers ut-
förande stodo följande stridskrafter till förfogande,
nämligen 60 engelska infanteri- och ett antal
kavallerifördelningar (med tills. 760,000 man),

fördelade på 19 armékårer och 5 arméer sanit omkr.
105 franska infanterifördelningar och ett antal
kavallerifördelningar (med tills. omkr. 1,800,000
man), fördelade på omkr. 36 armékårer och 10
arméer, samt dessutom en del trupper icke in-
gående i armékårs- eller arméförband. Härtill kom
en i mars anländ portugisisk kontingent om 2
fördelningar (med högst 30,000 man), som in-
sattes på den engelska fronten i Flandern. - Den
tyska operationsplanen afsåg en sträng defensiv
på alla fronter, hvarunder man skulle förbereda
sig att möta den väntade allmänna offensiven af
ententen. Som tyska härens numerär på västfron-
ten väsentligt understeg de allierades - 154
fördelningar mot (inberäknadt den belgiska armén)
närmare 190 sådana -, framstod nödvändigheten
af att förkorta fronten, särskildt vid Somme, där
f. ö. de tyska ställningarna efter det stora slaget
voro i föga försvarbart skick. - Tyska arméns
strategiska återtåg vid Somme. Den sålunda plan-
lagda tillbakadragningen af fronten verkställdes i
slutet af mars. I skydd af starka arriärgarden
drogs kronprinsens af Bajern armégrupp tillbaka
omkr. 40 km. till linjen Vimy (n. ö. om Ärras)
-Fampoux (6 km. ö. om Ärras)-Monchy-Canal
du Nord-S:t-Quentin-La Fère-S:t Gobain (7
km. s. om La Fère)-Chemin des Dames. Här-
vid förstördes alla byar, vägar och broar, hvar-
jämte ännu kvarvarande skogar nedhöggos, allt
för att försvåra motståndarnas framryckning.
Den intagna ställningen - af tyskarna benämnd
"Siegfriedsställningen", af de allierade "Hinden-
burgslinjen" - hade långt i förväg förstärkts.
Genom dess intagande förkortades arméns front från
170 till 125 km., hvilket medförde en afsevärd bespa-
ring på besättningstrupper. - Tyska västfronten
indelades nu i härafdelningen kronprins Ruprecht
af Bajern mellan Nordsjön och La Fère med 4:e,
6:e och 2:a arméerna, härafdelningen tyske kron-
prinsen mellan La Fère och Ornes n. ö. om Verdun
med 7:e, l:a, 3:e och 5:e arméerna (den sistnämn-
da nu under befäl af general v. Gallwitz) samt här-
afdelningen hertig Albrekt af Wurttemberg från
Ornes till schweiziska gränsen med arméafdelnin-
garna C (Fuchs), A (v. Mudra) och B (v. Giin-
dell). - De allierades våroffensiv. Slaget vid
Ärras (2 april-20 maj). Efter en ytterst kraftig
artilleriförberedelse gingo 8 april 3:e engelska
armén (Allenby) med 16 inf.- och 3 kav.-fördel-
ningar samt högra flygeln (8 inf.-fördelningar) af
l:a armén (Horne) å ömse sidor om Scarpefloden
vid Ärras till anfall mot tyskarnas ställning Croi-
silles (12 km. s. ö. om Ärras)-Loos, hvars främsta
linje var besatt af 6 fördelningar af 6:e armén (v.
Falkenhausen). Det sålunda inledda slaget, i hvil-
ket efter hand deltogo på engelska sidan hela 3:e
armén samt delar af 4:e armén (Rawlinson) och 5:e
armén (Gough), tills. omkr. 40 fördelningar, samt
på tyska sidan 44 (svaga) inf.-fördelningar, varade
ända till 20 maj och gaf till resultat, att tyska fron-
ten tillbakaträngdes (högst) 8 km. till linjen Lens
-Méricourt-Oppy-Gavrelle-Roeux-Chérisy.
Därjämte hade engelsmännen tagit öfver 20,000
fångar. Den hufvudsakligaste vinsten för de allie-
rade af det långvariga och å ömse sidor synner-
ligen förlustrika slaget var, att betydliga tyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free