Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1916. Västfronten - Världskriget. Krigshändelserna 1916. Östfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Världskriget (Krigshändelserna 1916. östfronten. Brusilovs offensiv)
206
beträffar icke minst genom Förenta staternas till-
hjälp), hvilka dessutom nu nödgades afstå från
den betydelsefulla faktorn för segern, som ligger i
initiativet.
På öfriga delar af västfronten pågingo ställ-
ningsstriderna med kortare eller längre afbrott
under hela året, utan att dock läget på någon af
fronterna undergick någon förändring. Lifligast
voro dessa strider i Flandern och Artois, där
engelsmännen, särskildt på våren, genom uppre-
pade anfall sökte skjuta fram sin front. - För-
ändringar inom den högsta franska krigsledningen.
I samband med general Lyauteys öfvertagande af
krigsministerportföljen (efter general Rocques) i
dec. entledigades Joffre, hvars krigföring icke
ansågs ha ledt till något positivt resultat, såsom
befälhafvare för de franska stridskrafterna i Europa.
Han blef i stället ett slags teknisk rådgifvare åt
regeringen, men af ven denna befattning lämnade
han inom kort, hvarvid han utnämndes till mar-
skalk af Frankrike. General Nivelle förordnades
till befälhafvare öfver de "norra och nordöstra
arméerna" i Frankrike och general de Castel-
nau, hvilken af gick som generalstabschef, till befäl-
hafvare öfver östra armégruppen efter Dubail, som
blef militärguvernör i Paris. General Foch afgick
som chef för norra armégruppen och efterträddes
af Franchet d’Espérey.
östfronten. Läget vid årets början. Ryska
operationsplanen. De båda motståndarnas med hvar-
andra jämnlöpande fronter voro vid årsskiftet 1915
-16 uppdelade sålunda. Tyska fronten, från
vänstra flygeln till den högra: Armégruppen Hin-
denburg - 8:e armén (0. v. Below), härafdelnin-
gen Scholtz, 10:e armén (v. Eichhorn) och 12 :e
armén (v. Fabeck) - från Rigaviken v. om Riga till
Njemen; armégruppen prins Leopold af Bajern -
9:e armén (annégruppschefen) och härafdelningen
Woyrsch - från Njemen till Rokitnoträsken n. om
Pinsk; armégruppen Linsingen, under österrikiska
härledningen - Bugarmén (armégruppschefen) och
österrikiska 4:e armén (ärkehertig Josef Ferdi-
nand) - från trakten n. om Pinsk till n. om
Dubno; armégruppen Böhm-Ermolli - l:a armén
(v. Puhallo) och 2:a armén (armégruppschefen) -
fr. o. m. Dubno till trakten n. v. om Tarnopol
samt direkt under österrikiska härledningen syd-
armén (v. Bothmer) och 7:e armén (v. Pflanzer-Bal-
tin) vidare söderut till rumänska gränsen. Ryska
fronten var uppdelad på tre armégrupper, näm-
ligen: norra fronten (Pleve) - 12 :e armén (Gor-
batovski, senare Dmitriev), 5:e armén (Gurko) och
l:a armén (Litvinov) - från Rigabukten till Disna;
västra fronten (Ewerth) - 2:a armén (Smirnov),
10 :e armén (Radkievitj), 4:e armén (Rogoza) och
3:e armén (Lesch) - från Disna till Pripet (Ro-
kitnoträsken) samt sydvästra fronten (Ivanov, i
april aflöst af Brusilov) - 8:e armén (Brusilov,
sedan Kaledin), 11 :e armén (Sacharov), 7:e armén
(Tjerbatjev) och 9:e armén (Letjitskij) - från
Pripet till rumänska gränsen. Styrkeförhållandena
ha vid de egentliga operationernas början angetts
till (i runda tal) för de allierade n. om Rokitno-
träsken 600,000 man (tyskar) och s. om träsken
500,000 man (hvaraf 30,000 tyskar) samt för
ryssarna n. om träsken 1,600,000 man och s. om
träsken 800,000 man. De senare förfogade följ-
aktligen öfver en mer än dubbel öfverlägsenhet
och, så som läget utvecklat sig, kunde den af Hin-
denburg åsyftade omfattningen icke komma till
utförande. Centralmakterna voro följaktligen hän-
visade till defensiven på ifrågavarande front. I
ententemakternas operationsplan ingick däremot en
under våren 1916 med hela ryska hären utförd
offensiv i ändamål att i första hand lätta trycket
på Verdun, men äfven att förmå Rumänien att
ingripa i kriget på ententens sida. Hänsynen till
Italien gjorde, att till hufvudanfallsfront valdes
den del af de allierades front, som befann sig s.
om Rokitnoträsken, medan deras stridskrafter n.
om dessa skulle bindas genom kraftiga demon-
strationer. Utförandet uppdrogs följaktligen åt
de på den sydvästra fronten stående arméerna,
under befäl af general Brusilov, som i april
efterträdt general Ivanov som armégruppschef. Så-
som mål för de olika arméernas operationer upp-
sattes: för 8:e och 11 :e arméerna Brest-Litovski
och Lublin, för 7:e armén Lemberg och för 9:e
armén besättandet af Bukovina. - Brusilovs
första offensiv. Nödvändigheten af att dels reorga-
nisera den genom föregående års synnerligen för-
lustrika strider hårdt medtagna ryska hären, dels
ersätta den förbrukade materielen (särskildt ammu-
nitionen) gjorde, att offensiven ej kunde igång-
sättas förr än på försommaren 1916. Efter flera
dagars artilleriförberedelser framryckte 4 juni
8:e armén från Rovno mot Luck, slog fullständigt
den motstående 4:e österrikiska armén och besatte
Luck (den 6), sålunda genombrytande de allierades
front på en sträcka af 50 km. Till vänster om 8:e
armén framgick den ll:e mot l:a österrikiska
armén, trängde den tillbaka i sydvästlig riktning,
intog Dubno (den 9) och framryckte därpå mot gali-
ziska gränsen. I Galizien tvingade 7:e ryska armén,
som framryckte n. om Dnjestr, först 2:a öster-
rikiska armén och därpå Sydarmén tillbaka öfver
Strypa (omkr. den 15). På yttersta vänstra flygeln
tillfogade 9:e ryska armén den motstående 7:e
österrikiska armén s. om Dnjestr, s. om Okna (s. v.
om Chotin) och vid Zaleszyki ett afgörande neder-
lag (10-11 juni), sprängde den i tre delar och in-
ryckte på nytt i Bukovina. - För att hejda 8:e
ryska arméns fortsatta framryckning framgick 16-
17 juni den nu med trupper från västfronten och
Tyrolen förstärkta armégruppen Linsingen från
linjen Kovel-Vladimir Volynskij, tillkämpade sig
öfvergången öfver Stochod och trängde slutligen
(den 20) ryssarna tillbaka öfver Styr. Äfven l:a
österrikiska armén erhöll i juni förstärkningar,
som satte den i stånd att s. v. om Dubno hejda 11 :e
ryska armén. I Galizien gjorde 7:e ryska armén
fåfänga ansträngningar att bryta den i starka ställ-
ningar vid Strypa stående Sydarméns motstånd.
Däremot lyckades 9:e armén efter hand bemäktiga
sig hela Bukovina med Czernowitz, som besattes
18 juni, hvarefter Letjitskijs ansträngningar gingo
ut på att forcera de närgränsande Karpaterpassen,
besatta af delar af Pflanzer-Baltins armé. Den 23
föll Kimpolung vid foten af Karpaterna nära
Rumäniens gräns och den 28 Kolomea. Härmed var
Brusilovs första offensiv till ända. Den hade med-
fört ryska frontens f ramflyttning 40-50 km. i
riktning mot Kovel och omkr. 20 km. i riktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
