Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsaxlen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emellertid finns det flera omständigheter, som tala
för, att spiralnebulosorna befinna sig på enorma af-
stånd. Ur de iakttagelser, som gjorts öfver s. k.
nya stjärnor, som uppträdt i Andromedanebulosan,
har Lundmark uppskattat denna nebulosas afstånd
till 600,000 ljusår. (Se
Variabla stjärnor, sp. 678-679.) Äfven detta stora värde torde
vara för litet. Samma metod har senare gett
ett betydligt större värde, nämligen 4,000,000
ljusår. Äfven andra uppskattningsmetoder ge för
denna och för några andra spiralnebulosor vär-
den på af stånden, som uppgå till milliontals ljus-
år. Ur de beräknade afstånden kan man lätt här-
leda ungefärliga värden på dessa nebulosors ut-
sträckning. Man får då för Andromedanebulosan
en utsträckning af 140,000, för en annan stor
spiralnebulosa 200,000 ljusår. Enligt Shapley
har vårt Vintergatssystem en utsträckning af
300,000 ljusår, en siffra, som kanske får reduceras
till 200,000. Vi ha således en viss öfverensstäm-
melse mellan Vintergatans och spiralnebulosornas
dimensioner, men vår ofullständiga kännedom om
Vintergatans inre struktur medger ej något afgö-
rande i frågan om, huruvida vårt stjärnsystem är
spiralformadt. Däremot tala nästan alla observa-
tioner öfver spiralnebulosor för, att dessa äro att
anse som aflägsna stjärnsystem. Bestämningarna af
deras afstånd äro ännu behäftade med afsevärd
osäkerhet och måste vara det, till dess mätningar,
vida noggrannare än de hittillsvarande, föreligga.
Äfven om man stannar vid den uppskattning af
spiralnebulosornas afstånd, som lämnat det minsta
värdet och är den minst hypotetiska, finner man,
att man måste räkna med en utsträckning hos
världsalltet af allra minst flera mill. ljusår, en
betraktelse, som afsevärdt utvidgar världsalltets
gränser i förhållande till vår förutvarande
uppfattning. Det finns icke någon möjlighet att fixera
världsalltets gränser, äfven om vi förutsätta, att
så aflägsna världssystem existera, att vi ej ens
kunna iakttaga dem med våra nuv. hjälpmedel.
Vi kunna endast säga, att de senaste
undersökningarna ang. spiralnebulosorna peka på en
enorm utsträckning af hittills okända dimensio-
ner hos det världssystem, som bildas af dessa
för den astronomiska forskningen jämförelsevis nya
objekt. K. Lmk.
K. Lmk.
Världsaxeln. Se Axel, astron.
Världsbeskrifning. Se Kosmografi.
Världsborgare. Se Kosmopolit.
Världsbrand (grek. ekpyfrosis) betecknar under-
gången af "världen" genom förbränning. Att så
skall ske, är en åsikt, som återfinnes redan hos
Herakleitos, stoikerna m. fl. klassiska tänkare.
Äfven nordborna trodde, åtminstone under f örn-
religionens senare tider, på en dylik katastrof (se
Mytologi, sp. 163-164, och Ragnarök).
Jfr Eskatologi.
Världsdel kallar man en del af jordens land-
massa, som förnämligast genom haf tydligt af grän-
sas från andra delar af jorden och genom samtliga
naturförhållanden erhåller en bestämd, från andra
områden väsensskild särprägel med hänsyn till
klimat, växt- och djurvärld, befolkning samt dess
raser, kulturutveckling och historia. Man
särskiljer 6 världsdelar: Europa, Asien,
Afrika, Amerika, Australien och
Antarktien (se d. o. Suppl.) l. Antarktika.
Från strängt geografisk synpunkt är det dock
nödvändigt att dela upp Amerika i två världs-
delar, skilda från hvarandra genom det stör-
ningsområde, som betecknas af det "amerikan-
ska Medelhafvet" med dess många naturfenomen
af vulkanisk art, hvilka tyda på, att jordskorpan
är orolig. Då man vill uppdraga gränserna
mellan de olika världsdelarna, har man emellertid
först att hänvisa till, att landmassorna äro sam-
lade till en enhet med tydligt inbördes samband.
Detta framträder bäst på en kartframställning
öfver "landhalfklotet", d. v. s. det halfklot, som
man erhåller, om man delar upp jordklotet i två
hälfter, af hvilka den ena får till pol någon plats
i Nord-Frankrike, den andra ungefär den lilla
antipodön vid Nya Zeeland. Dessa sammanhän-
gande landmassor kan man med en från grekiskan
hämtad term kalla "ekumenen" (= "den bebodda
världen"). Utanför densamma ligger egentligen
endast det antarktiska fastlandet. Denna "eku-
mene" skiljes genom Norra ishafvets och Atlan-
tiska oceanens från n. till s. gående folkklyfta i
två delar, kallade Gamla och Nya världen.
Till denna första uppdelning i ett västligt och ett
östligt fastlandsområde kommer senare ett sär-
skiljande af nordliga och sydliga världsdelar allt-
efter läget till en rundt jorden i väst-östlig rikt-
ning löpande brottzon, hvilken betecknas af "me-
delhaf" och arkipelager och som skiljer Nord-
Amerika från Syd-Amerika (det "amerikanska
Medelhafvet"), Europa från Afrika (vårt eget eller
"romanska Medelhafvet") samt Asien från Austra-
lien ("australasiatiska Medelhafvet"). Tveksam
kunde man ställa sig inför det berättigade att
söndra Europa och Asien som särskilda världs-
delar. I själfva verket höra dessa efter sin berg-
byggnad innerligt samman, landgränsen är otydligt
utpräglad. Emellertid ha såväl de klimatiska som
kulturförhållandena i Europa erhållit en sådan
egenartad karaktär, att det skulle synas onödigt
småaktigt,att i detta fall frångå gammal från syd-
ligare trakter stammande tradition.
A. N-d.
Världsekonomi. Se Nationalekonomi,
sp. 508.
Världsekvatorn. Se Ekvator 2.
Världseter. Se Eter 1. Jfr Permeabilitet 1.
Världsexpositioner. Se Utställning.
Världsfredskongress. Se Fredsrörelsen,
sp. 1331.
Världsfrimärket, postv. Se Frimärke, sp.
1452.
Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd
genom kyrkosamfunden l. Allmänkyrkliga
världsförbundet (eng. World alliance for
promoting international friendship through the
churches, ty. Weltbund fur Internationale
freundschaftsarbeit der kirchen, fr. Alliance universelle
pour les relations amicales entré les nations par le
moyen des églises) har framgått ur sträfvanden .från
årtiondet närmast före Världskriget att sammanföra
kyrkliga kretsar i England och Tyskland för att
sålunda motverka den växande spänningen mellan
dessa båda folk. Andrew Carnegie (se d. o.)
bidrog med en donation för att göra rörelsen fullt
internationell, och Världsförbundet bildades på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
