Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välskrifning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnes från ett svenskt vattendrag (se därom
Vattenståndsförutsägelser, sp. 893).
Fastställandet af vattenståndsperioderna har betydelse
för V:s reglering. V:s reglering, som betingas af
önskvärdheten att dels undvika de olägenheter, som
äro förenade med alltför höga och alltför låga
vattenstånd, dels utjämna den af rinnande
vattenmängden och därigenom utvinna större nyttig effekt
ur vattenfallen i Göta älf, har sedan länge varit
föremål för utredningar. Det första fullständiga
regleringsförslaget framlades 1902 af öfverstelöjtnant
P. Laurell på uppdrag af Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Då kronan sedermera blef egare
till vattenfallen i Göta älf, kom regleringsfrågan
i ett delvis nytt läge, hvarför Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och Vattenfallsstyrelsen 1910
anbefalldes gemensamt utarbeta nytt förslag,
hvilket afgafs 22 sept. 1916. 1917 bemyndigades
Vattenfallsstyrelsen att vidtaga åtgärder i
ändamål att erhålla laga tillstånd till genomförande af
V:s reglering i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
sistnämnda förslag och har i anledning däraf
igångsatt detaljerade undersökningar rörande såväl de
tekniska förutsättningarna för företaget som dess
inverkan på jord- och skogsbruk, sjöfart och fiske
m. m., hvilka undersökningar ännu pågå (1921).
Den reglering af V., hvartill laga tillstånd torde
komma att sökas inom en nära liggande framtid,
går i korthet ut på att vid V:s utlopp, vid Vargön,
bygga en damm för att kunna variera vattenståndet
mellan nuv. lågvatten och ett vattenstånd 44,85
m. ö. h. Mellan dessa båda vattenstånd skulle
således vinnas ett vattenmagasin, lämpadt för
reglering efter kraftbehofvet. Medel vattenståndet
är nu under vegetationsperioden 44,50 m. ö. h.
Den minsta afrinningen är nu 300 kbm. i sek.,
under det att den reglerade lågvattentappningen
beräknas till 405-465 kbm. i sek. Den nuvarande
högvattenmängden är omkr. 830 kbm. i sek., under
det att den största tappningen efter regleringen
beräknas till omkr. 1,000 kbm i sek.
H. A-nn.
Vänersborg (Venersborg), uppstad i
Västergötland, residens för landshöfdingen i Älfsborgs
län, ligger vid södra ändan af Vänern, på
nordvästra delen af den
ö, som omslutes af
nämnda sjö, sjön
Vassbotten (i v.), kanalen
emellan Vassbotten och
Göta älf, den s. k.
Karls graf (i s.), och
Göta älf (i ö.).
Stadsområdet är 1,364 har,
hvaraf 189 har vatten, och tax.-värdet
för fast egendom
19,181,303 kr., hvaraf 3,623,800 kr. för
bevillningsfri samt
1,136,100kr. för
jordbruksfastighet (1919). 8,699 inv. (1920; 1810 endast
1,750, 1860 4,076). Stadens tillgångar uppgingo
till 3,219,793 kr. och dess skulder till 2,148,940
kr. (1919). Inkomsterna utgjorde 675,640 och
utgifterna 587,421 kr. (1917). I kommunalskatt
utdebiterades 1920 kr. 9,sa pr 100 kr. inkomst,
den beskattningsbara inkomsten var s. å. 9,286 mill.
Fig. 1. Vänersborgs vapen.
kr. och den taxerade inkomsten af kapital och
arbete 9,701 mill. kr. (1919). Staden har ett
vackert läge mellan å ena sidan Dalslands kullar
och å den andra Halle- och Hunnebergs branter,
under det att Vänern utbreder sin vida vattenyta åt
n. samt den lifligt trafikerade kanalen och Göta
älfs öfversta fall och bördiga dalgång skänka
omväxling åt den närmaste bygden. Den är
synnerligen regelbundet byggd enligt en stadsplan,
uppgjord efter eldsvådan 1834, som i grund härjade
staden. De nästan kvadratformiga kvarteren
begränsas af från n. till s. och från ö. till v.
hvarandra skärande hufvudgator. Längst i v. märks
utmed kanalen Södra Hamngatan, med Riksbankens
hus (uppf. 1902), stadens vackraste hus, och
Kanaltorget i n. Från detta, som i ö. begränsas
af det 1754 byggda länsresidenset (fig. 3; skadadt
vid branden 1834, 1843 tillbyggdt och sedan flera
gånger restaureradt), leder åt ö. en mer än 100
m. bred och öfver 500 m. lång öppning, som delar
V. i en nordlig och en sydlig del. Där ligga, ö.
om residenset, salutorget med sparbankshuset, på
norra sidan, den af planteringar omgifna, oansenliga
kyrkan (byggd 1783-84), läroverkshuset (invigdt
1869) och, skildt från detta genom en park, längst i
ö. V:s museum (fig. 4), en vacker tvåvåningsbyggnad
(uppf. 1887), som innehåller en samling allmoge-
och konstföremål, skänkta till staden af J. A.
Anderssohn, samt en samling fåglar och etnografica
från Afrika, af Afrikaresanden A. Eriksson skänkta
till staden. Salutorget och planteringarna begränsas
i s. af Kungsgatan med stadshuset, som bl. a.
innehåller stadshotell och en 1910 restaurerad
teater, samt kommunalhuset (uppf. 1914) med
lokaler för stadens myndigheter m. m., och i n.
af Drottninggatan, hvilka två hufvudgator skäras
vinkelrätt af Edsgatan, med Residensgatan
parallellt i v. samt Kyrko-, Vall- och östergatorna
i ö. Söder om den nuv. staden är ett område på 118
har inköpt och indeladt efter en 1910 uppgjord
stadsplan, med plats för egna hem, koloniträdgårdar
m. m. Bland öfriga byggnader märkas Västgöta
regementes kaserner i ö., på det forna Niklasbergs
egor, folkskolan på den i Vänern utskjutande
udden Skräcklan, i n. v. (uppf. 1917), länets
döfstumskola, upprättad 1876 och sedan 1896
förlagd i en modern byggnad, och länslasarettet i s.
(uppf. 1879 och tillbyggdt 1909) med plats för
150 sängar, järnvägsstationen, nära kanalen i
s. v., samt länscellfängelset. I öfrigt äro husen
i allmänhet af trä och anspråkslösa till sitt yttre.
- Industrien omfattar 21 arbetsställen med 1,313
arb., 14,29 mill. kr. salutillv.-värde och l,is mill.
kr. bevil Iningstaxerad inkomst (1919). Tegel,
tändstickor, läder, skodon och maskiner äro de
viktigaste produkterna. Tändsticksfabriken, som
eges af A. O. Anderssons fabriks-a.-b. (stiftadt
1892 med 1,5 mill. kr. aktiekapital) hade 533 arb.
1919. Af tegelbruken är Nabbensbergs (stiftadt
1906 med 200,000 kr. aktiekapital) det största.
Dessutom märkas a.-b. A. F. Carlssons skofabrik
(stift. 1897 med l mill. kr. aktiekapital) med 455
arb. (1919), a.-b. Jungners elementarbelysning för
tillverkning af galvaniska element (stift. 1917 med
1,5 mill. kr. aktiekapital), en mekanisk verkstad,
en filtrerkolfabrik, en läderfabrik m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
