Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägplogar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
81
Väktarsjöarna-Välfärdsutskottet
träddes af pastor Bernhard Wadström.
Sedan under dennes sjuklighet pastorerna A u g.
Ärnström och Karl Rudolf Hasselrot
kortare tider 1881-83 redigerat tidningen, blef
den sistnämnde dess redaktör och ansvarige utgif-
vare 19 dec. 1883, hvarmed han fortsatte, till dess
tidningen upphörde, 28 dec. 1888. "Väktaren"
utkom 1854-58 två gånger i veckan samt fr. o. m.
1859 blott en gång i veckan. Dess format var 4-
spaltig folio t. o. m. 1878 och därefter 5-spaltig.
Tidningen trycktes på Hörbergska boktryckeriet
1853-65 (sept.) med undantag af några månader
1859, då den trycktes på Normanska boktryckeriet,
liksom 1865 (okt.)-1883 samt därefter hos Nya tryc-
keri-a.-b. Prenumerationspriset var 5 rdr b:ko (= 7
rdr 50 öre rmt) 1854-58, 5 rdr rmt 1859-78,
4 kr. 1879-81 samt därefter 2 kr. 50 öre, oberäk-
nadt postbefordringsaf giften. Bland dess med-
arbetare må här nämnas endast K. A. Lindström
(sedermera redaktör för "Nya dagligt allehanda"),
bröderna Viktor och Anton Granlund (den förre
slutligen arkivarie i Riksarkivet, den senare byrå-
chef i Lotsstyrelsen), friherrinnan Betty Posse,
född Ehrenborg, och K. Tornérhjelm. "Väktaren"
var den första politiska Stockholmstidning, som
öppet intog en utprägladt kyrkligt kristlig stånd-
punkt. Under Posses tid var den en i första rum-
met politisk tidning, men öfvergick sedermera små-
ningom till att bli hufvudsakligen ett organ för
den svenska kyrkan och dess intressen. B. L.
Väktarsjöarna, fjällsjöar i Frostvikens socken,
Jämtlands län, ett par mil från norska gränsen.
Lilla Väktarsjön genomflytes i västra delen af öfre
Faxälfven mellan Stora Blåsjön och Stora
Jormsjön samt mottager i östra delen tillflöde från
Stora Väktarsjön. Båda sjöarna ligga i en
öst–västlig dalgång mellan fjäll, som höja sig omkr.
1,000 m. ö. h. Lilla Väktarsjön har en areal
af 1,5 kvkm. och ligger 411 m. ö. h., Stora
Väktarsjön ligger 549 m. ö. h. och har en areal
af 4,5 kvkm.
J. V. E.
Väla (Våla, Välan), socken i Skaraborgs
län, Kållands härad. 1,391 har. 299 inv. (1920).
Annex till Örslösa, Skara stift, Kållands kontrakt.
Välbefaren, sjöv. Se Befaren.
Välboren, epitet, som förr och ej så sällan
ännu tillägges obetitlade adliga personer. Jfr
Högvälboren.
Väld, orättvist gynnande, mannamån, motsatsen
till oväld (se d. o.).
Välfärdskommittén. Se Kommitté, sp. 644.
Välfärdsprincipen. Se Höffding, sp. 207.
Välfärdsutskottet (fr. le comité de salut public)
kallas ett utskott af Nationaikon ventet, hvilket
under den stora revolutionen en tid var Frankrikes
verkliga regering. Till följd af den stora makt,
som nationalförsamlingarna erhöllo under revolu-
tionen, blef det nödvändigt att upprätta en parla-
mentarisk styrelse, och då det var en antagen
grundsats, att medlemmar af riksdagen ej finge
vara ministrar, tillgrep man den utvägen att låta
ministären öfvervakas af ett riksdagsutskott. Redan
under Lagstiftande nationalförsamlingen skedde
detta eenom ett i mars 1792 bildadt utskott, och i
jan. 1793 tillsatte Nationalkonventet i sådant syfte
ett s. k. försvarsutskott. Dessa båda kommissioners
myndighet var dock ännu tämligen begränsad, men
de kritiska förhållanden, som inträdde genom
Dumouriez’ resning mot konventet, förmådde detta
att ta steget fullt ut, och 7 april 1793 bildades ur
dess led ett niomannautskott, som under namn af
Välfärdsutskottet fick den vidsträcktaste
myndighet. Dess förhandlingar skulle vara hem-
liga. Det erhöll betydliga fonder till hemliga
utgifter; det fick rätt att kassera beslut af minister-
konseljen (le conseil exécutif), och denna blef
egentligen blott verkställare af dess vilja. Äfven
den lokala förvaltningen och arméväsendet slog
utskottet under sig, då det utsände konventskom-
missarier (d. v. s. medlemmar af konventet med
förvaltningsuppdrag), hvilka i departementen och
vid krigshärarna uppträdde med oinskränkt myn-
dighet, under det de själfva stodo i fullständigaste
beroende af Välfärdsutskottet, och på detta sätt
återställdes nu i ännu stramare former den centra-
lisation, som under "Tanden régime" prisgett
franska folket åt en oinskränkt statsdepotism.
Välfärdsutskottet bestod till en början af cen-
termän och några jakobiner. Men de senare blefvo
de, som egentligen bestämde dess beslut under led-
ning af Danton, och efter girondisternas fall
(juni 1793) var Välfärdsutskottet i dennes hand ett
medel för att genomföra en energisk och foster-
ländsk realpolitik. Men sedan han 10 juli s. å.
utträdt ur utskottet och Robespierre 27 juli s. å.
inträdt däri, blef Välfärdsutskottet under dennes
ledning verktyget för den ohyggliga despotism, som
är känd under namnet "skräckväldet". Med en
grymhet och hänsynslöshet, hvartill världshistorien
lyckligtvis eger få motstycken, använde han den
ofantliga makt, hvaröfver utskottet förfogade, för
att öfverallt i landet söka realisera sin doktrinära
jakobinism, och tillika frigjorde utskottet sig nu
från sitt beroende af konventet. I stället för att
själf vara ett organ för detta, såsom urspr. åsyftats,
blef det nu dess härskarinna. Hvarje försök af
konventsmedlemmar till opposition mot dess myn-
dighet stämplades som attentat mot revolutionens
heliga grundsatser och straffades med döden; för-
lamadt af skräck, vågade konventet ej ens använda
sin lagliga rätt att hvarje månad förnya utskot-
tets sammansättning. Sålunda lyckades nu Robes-
pierre och hans medtyranner upprätta en ständig
diktatur.
Med afseende på den yttre politiken var Väl-
färdsutskottets välde i viss mån lyckosamt. Visser-
ligen skulle Robespierres doktrinära statskonst
snart ha sjort Frankrike värnlöst mot den europeiska
koalitionens härar, men samtidigt med honom hade
Carnot inträdt i utskottet, och denne store orga-
nisatör och fosterlandsvän fick, mot det att han lät
Robespierre fritt rasa mot de politiske kättarna,
begagna utskottets maktmedel till att organisera
försvaret. Därför kan det sägas, att det var Väl-
färdsutskottets förtjänst, att den franska revolutio-
nen segerrikt bestod kampen mot det monarkiska
Europa.
Slutligen tröttnade konventet och äfven åtskil-
liga af Välfärdsutskottets egna medlemmar fsåsom
Carnot) på Robespierres tyranni, och 27 juli 1794
störtades denne och hans kreatur inom utskottet.
Därmed upphörde "skräckväldet" och Välfärdsut-
skottets oberoende af konventet. Till dettas upplös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
