Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Väfspindlar-Yäfva valmar
60
att bereda sina elever till den textila fabriksindu-
strien, men har äfven under några år på därom
framställd begäran anordnat några kurser för
kvinnlig hemväfning i en särskild afdelning. Denna
afdelning kunde, sedan flera smärre väfskolor och.
privata väfkurser anordnats af f. d. elever, åter
indragas; och damer, som därefter sökte inträde,
hänvisades till att som extra elever följa under-
visningen i vissa ämnen inom den manliga afdel-
ningen A (se nedan), där de med tillskott af någon
specialundervisning kunde utbilda sig till väf-
lärarinnor och mönsterkompositriser. Skolan har
numera, liksom i början, två af hvarandra obero-
ende af delningar, båda med ettåriga lärokurser:
af d. A för blif vande fabrikanter, verkmästare och
dessinatörer inom väfnadsområdet (särskildt ylle-
och bomullsfacken) och af d. B för lärlingar och
fabriksarbetare, som vilja utbilda sig till förmän.
För inträde i af d. A fordras 16 års minimiålder
och betyg från klass 5 i allmänt läroverk eller
teknisk elementarskola (ehuru dispens från en del
bokliga kunskaper ofta lämnats inträdessökande,
som varit praktiskt sysselsatta i yrket). Skolafgif-
ten i denna afdelning är 150 kr. för svensk, 300
kr. för utlänning. För inträde i afd. B (där under-
visning meddelas två aftnar och en eftermiddag
i veckan) fordras att ha fyllt 16 år och kunna
förete arbetsgifvares intyg om goda seder, arbet-
samhet och håg för yrket. Undervisningen i denna
afdelning är af giftsfri. Lenningska väfskolan för-
fogar öfver 18 handväfstolar, l mek. trampväfstol
och 16 maskin väf stol ar samt nödiga hjälpmaskiner
och annan undervisningsmateriel. Maskinerna drif-
vas af 13 elektriska motorer, hvaraf 2 verkställa
gruppdrift för resp. 4 och 5 maskiner. I samband
med undervisningen och delvis vid sidan af denna
har skolan för att i någon mån täcka omkostna-
derna idkat tillverkning af såväl beklädnads- som
andra väf nåder (möbeltyg, dukar, draperier, mat-
tor) samt levererat väf mönster och jacquardkort-
kedjor till fabriker i Sverige och grannländerna.
John Lennings väfskola har deltagit i många ut-
ställningar, hvarifrån den alltid, när den ej ställt
sig utom täflan, hemfört högsta utmärkelser. Före-
ståndare är sedan skolans begynnelse civilingen-
jören Gustaf Wennerström (se denne), som äfven
medverkat vid skolans organisation och uppgjort
ritningarna till skolbyggnaden.
Bland undervisningsanstalter för kvinnlig hemväf-
ning (särskildt allmogeväfnader, gobeläng och s. k.
hemslöjdstyger) må i främsta rummet nämnas Hand-
arbetets vänners (se d. o.) och Johanna Brunsons
väfskolor i Stockholm, Tora Kulles (se K u 11 e 3)
i Lund, Nina von Engeströms (numera Dagmar
Swidéns) i Örebro såsom de mest kända. I hushålls-
skolor och vid de kvinnliga folkhögskolorna samt i
många andra skolor för kvinnlig ungdom ingår
väfning som undervisningsämne. G. A. W.
Väfspindlar, zool. Se Spindeldjur, sp. 723.
Väfstol, text. Se Väfning, sp. 37 ff.
Väfstolsskytteln, text. Se V af ni n g, sp. 39.
Väft, text. Se V a r p 1.
Väfttrassel. Se Trassel.
Väf vare, Mstsp., kallas en häst, som har den
ovanan i stallet att stå och vagga med f ramdelen.
Visserligen anse många hippologer denna ovana
vara utan vidare olägenhet för hästen, men i läng-
den torde rörelsen dock verka skadligt på hans
hofvar och f ramben, "Väf ningen", som hästen
gör endast med vidfc åtskilda framben, kan före-
kommas därigenom, att en spänninrättning (se fig.)
Spärminrättning för väfvares framben.
fästes om frambenens kotleder, så att den vida
ställningen fram förhindras. B. C-m.
Väfvarfåglar, Ploceidæ (Ploceini), zool., är
en familj, som tillhör ordningen Passeriformes
bland fåglarna. Dessa fåglar, som lefva i Afrika,
Väf vårfågeln baya (Ploceus baya) med bon.
Ostindien och Australien, utmärkas framför allt
genom sina konstmässigt byggda bon, hvilka sam-
manväfvas af grässtrån, riskvistar eller dylikt.
Dessa bon ha ofta formen af en pung och finnas,
enär fåglarna alltid häcka i större sällskap, ofta
tjogtals på ett träd. Somliga väfvarfåglar anbringa
sina bon under ett gemensamt tak. Till denna
familj hör väfvarfågelsläktet, Plo’-
ceus (se fig.). L-e.
Väf va valmar (= vadmal), en gammal svensk
danslek, som ursprungligen utfördes under afsjun-
gande (på durmelodi i tretakt) af orden "Väfva vall-
man och slå tillsamman och låta skottspolen gå, gå!
Så väf va vi vallman, och så slå vi tillsamman"
- eller andra modifikationer. Som häraf synes,
afser leken att härma väfning af vadmalstyg och
afdelas därför i väfvens uppränning och samman-
slagning. Deltagarna uppställa sig midt emot hvar-
andra, de manliga på en linje, de kvinnliga på
en, och figurera mot hvarandra, hvarefter det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
